- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
609-610

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stockholms idrottsliv i äldre tider, av Åke Svahn - Genombrottsåren, av Sven Lindhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM

Under färden, som startade i Mälaren och
gick under Norrbro samt vidare förbi
Skeppsholmen, lade han till »vid herr Behrens
schwei-zeri och styrkte sig med ett glas punsch».

»Snellspringaren Philip» — 1800-talets Hägg.

Ett stort sportevenemang var också den
tyske yrkeslöparen Israel Philips
uppträdande i Stockholm sommaren 1827.
Philip, som var född i Altona 1802, löpte på
Djurgården inför stora åskådarmassor,
däribland drottningen, kronprinsen och
kronprinsessan. »Herr Snellspringaren»,
som Philip benämndes i tidningarna,
sprang sträckan Blå Porten—Manilla tre
gånger fram och tillbaka på omkring
70 min.

Det intresse hans uppvisningar väckte för
löpning hade bl. a. till följd, att två
gästrikedrängar, Anders Löfstedt och Lars Björklund,
1828 anlände till Stockholm och löpte samma
sträcka på Djurgården. Flera liknande
uppvisningar av »snabblöpare» i Stockholm äro
kända, bl. a. en av G. Nordström, »svensk till
nationen», 1843.

Huvudidrotterna före Balcks tid voro
dock skridskoåkning — 1865—66
ytterligare stimulerad genom Jackson Haines
besök (-^Konståkning, sp. 924—26) —
simsport, hästsport — 1831 höllos på
Ladugårdsgärde de första kapplöpningarna
i Stockholm — samt segling.

Årtiondena efter -^-Svenska Segel Sällskapets
bildande 1830 voro seglarnas stora parader och
fyrverkerier uppskattade folknöjen i
Stockholm. Även för roddsporten väcktes intresset
tidigt, särskilt genom stora regattor i
Vaxholmstrakten från 1867 (^-Roddsport, sp. 1191).

A. S-n.

Genombrottsåren.

Dominerande idrotter under
genombrottsåren på 1880-talet voro simning,
skridskoåkning, cykelsport och rodd samt
senare skidlöpning, fri idrott och fotboll.

Av stor betydelse för utvecklingen av
idrottslivet i Stockholm blev bildandet av
->Stock-holms Gymnastikförening 1875. Medlemmarna
i denna förening, som hade V. G. Balck till
ledare, blevo nämligen intresserade även av
idrott och bildade flera specialföreningar, t. ex.
Stockholms Roddförening, Stockholms Allmänna
Skridskoklubb och Stockholms Amatörförening.

Skridskoåkning.

Skridskobanor funnos på 1860-talet i
Humlegården och på Nybroviken samt från omkr.
1880 i regel på N. Latinläroverkets gård. Ar 1866

bildades Kungl. Skridskoklubben med Carl XV
som beskyddare och med bana vid
Kastellholmen, men denna var endast öppen för
medlemmar av hovet, den högre societeten och
officerare. Stockholms RF upptog även
skridskoåkning och öppnade 1880 en bana på
Djurgårdsbrunnsviken. Medan Kungliga SK endast
sysslade med promenadåkning, lade
Roddför-eningen an på såväl konst- som
hastighetsåkning och anordnade 1882 den första tävlingen.
Främste ledare var H. T. Næss, och bland
pioniärerna för sporten märkas under denna
tid bl. a. E. Simdvallsson, C. F. Mellin, N. Posse,
J. E. Avén, G. Fjæstad och O. Wollert. Är 1883
bildades Stora Skridskoklubben, som s. å.
ändrade sitt namn till Stockholms Allmänna
Skridskoklubb (SASK). Denna höll från 1884 bana
på Nybroviken. Första konståkningstävlingen
anordnades 1887 — varvid H. Grenander vann
pojkarnas tävling — den första internationella
1889. Stockholms Skridskosällskap startades
1886 med bana på Riddarfjärden. Nybrovikens
bana stängdes 1905, Djurgårdsbrunnsvikens 1887,
medan Riddarfjärden bana hölls öppen till 1910.
— Skridsko- och isjaktsegling erhöll
specialklubbar 1901 men utövades även dessförinnan,
främst på Stora Värtan och Baggensfjärden.
Redan tidigare fanns en is jaktklubb, stiftad
1891, som höll till på Ulvsundasjön.

Simning

utövades redan 1820, då författaren A. Fryxell
på Djurgården bedrev simundervisning. År
1827 startades i Norrström den första simskolan
av C. D. Lindh. Den lindhska skolan, sedermera
Gjörckes, slutligen ->-Strömbadet, rivet 1936, blev
centrum för simningen i huvudstaden, men den
1827 bildade Stockholms SS bedrev ej simning
av idrottslig betydelse och arrangerade sålunda
ej tävlingar. Först 1882 höllos tävlingar vid
simskolan, varvid distanserna voro 3 000 fot
(omkring 900 m) för deltagare över 21 år, 2 000 fot
för pojkar 14—21 år och 1000 fot för yngre.
Sammanlagt startade icke mindre än 69
deltagare, och segrare i äldsta klassen blev P. A.
Wallis på 21m 24s. Den första »riktiga»
simklubben bildades 1885 under namnet
Stockholms Allmänna Simförening, som 1889
arrangerade sina första tävlingar, vid Tyresö i
Ersta-viken. Utom Strömbadet användes vid denna
tid företrädesvis militärbadhusen vid
Skeppsholmen och i Djurgårdsbrunnsviken.

Cykelsport.

De första cyklarna (gjorda av fabrikör J. W.
Östberg) provades 1869 på sträckan
Kungs-holmstull—Drottningholm (c:a 9 km, 59m) och
åter (47m), och s. å. arrangerades tävlingar vid
Alhambra på Djurgården. Efter en
nedgångsperiod i mitten av 1870-talet tog intresset åter
fart, och 1883 bildades den första klubben,
Stockholms Bicycleförening, med 3
medlemmar! Den ersattes 1884 av Stockholms VF, som
1885 fick en konkurrent i Stockholms Bicycle-

609

20—NFS. VI

610

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free