Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stockholms idrottsanläggningar, av Gösta Nyrén och Sven Lindhagen - Stockholms Allmänna Fäktförening (S. A. F.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS ALLMÄNNA FÄKTFÖRENING
Enskede (1931, 2 backar, resp. 32 och 18 m),
Stadshagen (provisorisk flera år, färdigbyggd
1942, 21 m), Stora Mossen (1934, 18 m), Älvsjö
(ägd av Älvsjö AIK, övertagen 1939, 20 m),
Rosendal på Djurgården (ombyggd 1945, 20 m).
Saltsjöbadens backe användes av Djurgårdens
IF 1896—1936 som tävlingsbacke.
Hästsportanläggningar: De första
travtävlingarna höllos på Brunnsvikens is, där Allmänna
Svenska Travsällskapet 1882—89 hade en bana.
På 1890-talet arrangerade Stockholms
Travklubb tävlingar på Sicklasjön. Sedan banan
vid Lindarängen tillkommit, höllos
galopptävlingar där 1890—1918, travtävlingar 1906—12.
Travmeetings höllos vidare vintertid på
Brunnsviken 1901—29. Sedan Ulriksdalsbanan
tillkommit 1919, flyttades alla galopptävlingar dit,
travtävlingar hållas sedan 1927 på Solvalla, där
även motortävlingar arrangerats. Övriga
häst-sporttävlingar hållas sedan 1900 på Stockholms
Fältrittklubbs bana invid Östermalms
idrottsplats (mitt för K l:s kasern). — Tattersall vid
Grevturegatan var åren omkr. sekelskiftet
centrum för civil ridsport. Stockholms ridhus, n.
om Stadion, uppfördes 1907. Ett ridsportpalats
(omkr. 6 500 åskådare, vid boxning etc. 10 000)
började hösten 1945 anläggas av Civila
Ryttar-förbundet.
Golfbanor: En provisorisk 6-håls bana fanns
från mitten av 1880-talet på Ladugårdsgärde.
Stockholms Golfklubb hade 1905—12 en 9-håls
bana på Fältrittklubbens bana (se ovan), 1912—
25 en 9-håls vid Råsunda (i nuv. Solna stad)
och flyttade 1927 till banan på Lidingön.
Banor finnas numera ej inom Stockholm; de av
stockholmarna använda äro i övrigt
Saltsjöbaden (1928), Djursholm (1931) och Kevinge
(Dan-deryd, 1932), resp. 9-, 18- och 18-håls banor.
Cykelbanor ha funnits i Idrottsparken (1896
—1910), i Homsberg »Velodromen» (1923—30)
samt senare sporadiskt på Ladugårdsgärde
(Allstadion, där även dirt tracktävlingar för
motorcyklar kördes 1930—36).
Bowlinghallar: Reginasalongen var den äldsta
salongen (invigd 1910, nedlagd 1941, 8 banor).
Därefter följa Fenix (1912, 6 banor), Mosebacke
(1923—43, 7 banor), Östermalmshallen (1925—44,
14 banor), Cityhallen (1927—38, 4 banor),
Sveahallen (1929, 10 banor), Riddarhallen (1932, 5
banor), Södra Bowlinghallen (1937, 8 banor)
och Kungsholmshallen (1942, 14 banor).
Skjutbanor: Kaknäs (1880), där följ. klubbar
skjuta: Centralskf, Kungsholms skg,
öster-malms skf samt flera militära klubbar. Stora
Skuggan (1901, successivt utvidgad):
Stockholms Skarpskf, Stockholms Amatörförening,
Skolungdomens skf, Kontoristernas skf och
några militära klubbar. Brommabanan (vid
Råcksta, 1943, delvis färdig 1940): Bromma skf.
Katarina-banan (1901): Katarina skf till 1942,
därefter hemvärnet. Söderbanan (Stuvsta,
1943): Södermalms- och Liljeholmens skf,
Katarina skf. Mälarhöjdsbanan (Sätra, 1941):
Mälarhöjdens skf. Dessutom finnas korthållsbanor
vid regementena och en pistolskyttebana vid
Lidingövägen (1936). Jaktskyttarna ha bana
på Lidingön och vid Rinkeby i Danderyd.
Övriga idrottsanläggningar: Möjligheter för
så gott som all slags i Sverige
förekommande idrott finnas i Stockholm eller
kringliggande samhällen. Slalombanor finnas i
Saltsjöbaden och Lidingö, seglarcentra äro
Sandhamn, Saltsjöbaden och Rastaholm
(Björkfjärden). Dessutom finnas båthus, ägda av
rodd-eller kanotklubbar, stugor och vandrarhem,
tillhörande Skid- och Friluftsfrämjandet samt
andra sammanslutningar, och privata
tennisbanor, vartill komma tennishallar i Råsunda
och Djursholm.
Friluftsliv: Goda möjligheter för friluftsliv
finnas inom Stockholms egna ytterområden,
men stockholmaren använder självfallet mest
terrängen i kringliggande socknar och
samhällen, speciellt Nacka, Solna, Spånga,
Danderyd, Värmdö, Saltsjöbaden, Tyresö,
Gustavsberg, Ingarö, Dalarö etc. Bland organisationer
för friluftsliv märkas utom de tidigare nämnda
bl. a. Stockholms Vandrareförening (st. 1913)
och Cykelfrämjandet (st. 1934). Se i övrigt
artiklar om de större idrottsanläggningarna och
föreningarna samt Stockholms Stads
Idrotts-och Friluftsstyrelse.
Litt.: E. Lindroth, »Stockholms idrottsliv 1898
—1923» (1923). G. N-n; S. L.
Stockholms Allmänna Fäktförening
(S. A. F.) är näst Föreningen för
Fäktkonsten Främjande Sveriges förnämsta
specialförening för fäktning.
S. A. F. bildades 1921 under namn av
Ungdomens Fäktförening främst på initiativ av E.
Törnblad och U. Thulin genom sammanslagning
av student- och skolpojksgrupper, som fäktade
för den franske maitre d’armes A. Merloz.
Föreningen, som först fäktade i ett
omkläd-nadsrum till Östra Reals gymnastiksal, fick se-
dan med F. F. F. dela både lokal och
instruktörer. S. A. F. har gjort en stark insats i svensk
fäktning (27 SM, därav 14 individuella), och
bland dess medlemmar återfinnas flera av
Sveriges bästa fäktare framför allt på florett och
värja. Mest framgångsrika ha varit H. de
Bèsche, S. Fahlman, B. och C. Forssell, A.
Freese, B. Ljungquist och U. Thulin. Bland
ledarna märkas J. E. Andrén, A. Freese och S.
Wahlund. Ordf. sedan starten har varit E.
Törnblad. Föreningen hade 70 aktiva medl.
V, 1946. N.H-n.
555
616
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
