Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storskrubb, Bertel (Bebbe) - Storslalom →Utförsåkning på skidor, sp. 1158 och 1166 - Storulvåstugan - Storvik (tidigare Eriksson), Holmfrid - Storviltjakt, av kapten Hjalmar Frisell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORVILT JAKT
mästerskapet på 200 m 1942—14, 400 m 1936 och
42—45, 200 m häck 1937—40, 42 och 43, 400 m
häck 1937, 40 och 42—45, 4x400 m 1937, 40, 43
och 45 (1941 höllos inga mästerskap) samt i
handboll 1945. Vid landskamper vann han 400 m
häck mot Sverige 1939, 40 och 45 samt 800 m
1945. Storskrubb har satt en rad finska rekord:
på 400 m med 48s, 500
m 1.02,8, 800 m 1.50,3,
1.50,1 och 1.49,3, 880 yards
1.52,6, 1000 m 2.26,8, 200
m häck 25,9, 25,3, 24,8 och
24,6 samt 400 m häck 53,6,
53,4, 53,2 och 52,9. Han
har dessutom löpt 100 m
på 11,1, 200 m på 22,3
och 1500 m på 3.53,4.
Storskrubb, som är
synnerligen stark och
oerhört energisk med en
briljant finish, har en
ovanlig förmåga att hålla sig i toppform.
Under en turné i Sverige 1945 tävlade han
praktiskt taget varje dag under 14 dagars tid. Han
fick finländska Idrottsbladets guldmedalj 1939
och Suomen Urheilulehtis 1945. P. L-m.
Storslalom -^-Utförsåkning på skidor,
sp. 1158 och 1166.
Storulvåstugan, turiststation i s. v.
Jämtland vid foten av Snasahögarna, 730 m
ö. h., tillhör S. T. F. och ligger i ypperlig
skidterräng.
Turiststationen, som har 9 rum med 36
bäddar, hålles öppen jul—april och midsommar—
mitten av september. Storulvåstugan är
utgångspunkt för färder bl. a. till Blåhammaren,
11 km v. n. v., Storsnasen, 11 km n. n. v.,
Bunnerfjällen, 11 km s. o., Sylstationen, 16 km
s. s. v. N. F-ng.
Storvik (tidigare Eriksson), Hol
m-frid, cyklist (f. 1901 4/e), köpman,
Uppsala, var en stark och uthållig
etapp-loppsryttare.
Storvik, som representerade Storviks IF, IF
Thor och SK Fyrishof, vann Hermesloppet 1925
och blev samma år trea i Sexdagarsloppet.
Vidare vann han SM i lag 100 km 1925 och i
Mälaren runt 1925 och 26. Han var styrelseled.
i Fyrishof 1928—36 (ordf. 1932-36). P. B.
STORVILTJAKT.
Av kapten Hjalmar Frisell.
Med storvilt jakt, även benämnd
högvilt- eller högdjursjakt, menar man
sedan gammalt jakt på större djur, vilkas
nedläggande är förenat med fara för
jägaren och
följaktligen är en om mod
och sinnesnärvaro
vittnande
sportprestation.
Till storvilt räknas
främst de större
kattdjuren (släktet Felis)
lejon, tiger, leopard och
jaguar; vidare elefant,
noshörning, flodhäst och
buffel (ibland också
krokodil) samt björn.
Som storviltjakt räknas
stundom även den mera
ofarliga jakten på
giraff, antilop, hjortdjur
m. fi.
Storviltjakt bedrives i
en mångfald skiftande
former alltefter lokala förhållanden, djurens
vanor m. m. Se specialartiklar under resp. djurs
namn. I denna artikel skildras främst jakten
på det förnämsta storviltet: lejonet och tigern.
Av kaffrerna använd
fångstgrop för
giraff. Då djuret ej
får fotfäste, kommer
det att balansera på
buken och tröttar på
detta sätt ut sig.
En safari i Afrika.
För turisten är storvilt jakt en dyr affär.
Utom resekostnaden måste man räkna
med avsevärda utgifter för jaktlicens,
vapen, utrustning, proviant, personal etc.
och för den oerfarne även en jaktledare,
s. k. »white hunter», som ombesörjer och
ansvarar för det hela.
För undvikande av viltbeståndets minskning
är jakten nu på de flesta håll bunden vid
licenser till olika priser, gällande för viss tid
och för visst antal exemplar av olika djurslag
(t. ex. sportlicens i Kenya 75 pund, c:a 1350
kr.). Jaktlagarnas efterlevnad kontrolleras
noggrant, och överträdelser bestraffas strängt.
Vapnen det viktigaste i utrustningen.
Beträffande beväpningen äro meningarna
ganska delade bland experterna. Som allmän
regel gäller dock att man helst bör medföra
minst två kulgevär med hög utgångshastighet
och flack bana, ett finkalibrigt för långa håll
och mindre djur samt ett grovkalibriga gärna
dubbelpipigt, för livräddningsskott på nära
håll mot anfallande djur. Till båda typerna
medföras dels halvmantlade (expanderande)
kulor för vanligt bruk, dels helmantlade dylika
675
676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
