Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sträck - Sträckstöt →Fäktning, sp. 547 - Strängnäs - Ström, Anders - Ström, Harald - Ström, Kristian - Strömbadet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄCKSTÖT
näringssökandet, vanl. i skymningen och
gryningen (afton- och morgonsträck). B. B.
Sträckstöt -^Fäktning, sp. 547.
Strängnäs, stad vid en vik av Mälaren,
6 mil v. om Stockholm (6 009 inv. 1946),
har tidtals haft en mycket livaktig idrott.
År 1895 introducerades fotboll, delvis av
rugbykaraktär, under gymnastiklektionerna av
stockholmska elever vid läroverket, och 1898
instiftade den forne eleven, vetenskapsmannen
P. Quensel, ett vandringspris i skidlöpning för
läroverket; sedan denna tid är intresset för
skidsport stort.
Äldsta och största föreningen är Strängnäs
Skytteförening (st. 1892, 304 medl. 1946). Äldsta
friidrottsklubb är Framåt, som bildades vid
sekelskiftet, därefter antog namnet Strängnäs
IF men 1906 ombildades till IFK (60 medl.),
vilken haft ett av Sveriges bästa bandylag med
bl. a. E. Engberg, K. G. Karlsson Arnö (och
hans bror Ivar, sign. P i v i
Stockholms-Tidningen), Ernst (»Sotarn») Andersson, S.
Queck-feldt, B. Schyberg, S. Wallin, I. Lennmalm samt
A. och R. Dohlwitz. Laget, som senare gått
tillbaka, spelade 1943—44 i div. II. I fri idrott
ha allroundmännen Frithiof Larsson och S.
Lundmark, hopparen L. Tirén och sprintern
Gösta Pettersson varit de bästa. Orientering,
skidsport, tennis och simning (dock hindrat av
de senare årens förbud för sjöbad invid staden)
utövas även.
Genom en sammanslagning av småklubbarna
Sport (st. 1914) och Fram (st. 1917) bildades
1919 IK Viljan (160 medl.), som är stadens nu
ledande. Bandylaget spelade 1941—43 i div. I.
Dessutom utövas fotboll, skidsport och fri idrott,
där höjdhopparna K. österberg och Bertil
Nilsson (senare i Hellas) samt löparna K. E. Olsson
och T. Löweberg varit de mest kända.
Bland övriga klubbar märkas Södermanlands
Pansarreg. IF (st. 1944), specialklubbar för
cykelsport, gymnastik och tennis samt fyra
skol-idrottsföreningar. Strängnäs Segelsällskap (st.
1919, 201 medl.) är mycket livaktigt.
Simmerskan I. Thafvelin, som dock tävlade
för Eskilstuna SS, är från Strängnäs.
En provisorisk idrottsplats har funnits vid
Västerviken, där löpningarna ägde rum på
landsväg. En modern idrottsplats invigdes 1923. T. H.
Ström, Anders, skidlöpare och skytt
(f. 1901 21/s), fabrikör i Östnor utanför
Mora, vann Vasaloppet 1931.
Ström, som var god allroundåkare och
tävlade för IFK Mora, blev vid OS 1928 sjua på
5 mil. Han är en av de bästa skyttarna i Mora
skf. Bland hans framgångar i denna gren
märkes seger i riksfältskjutningen på skidor i
Sundsvall 1928.
Hans bror Johan (1908—42) vann
juniorloppet på 2 mil i samband med SM 1927 samt
var god skytt.
Ström, Harald A., norsk
fotbollsspelare och skridskoåkare (f. 1897 14/io),
kapten, Oslo, erhöll 1921 Egebergs pris för
hastighetsåkning på skridsko och fotboll.
Ström vann som medlem i örn norska
mästerskapet i fotboll 1920 och 27 och spelade 16
gånger i landslaget 1921—27, vanligen som h. i.
men även som c. f., c. h.
och h. h. Han vann VM
i hastighetsåkning på
skridsko 1922 och EM
1923. Han var den
förste hastighetsåkare, som
insåg, att 5 000 m var ett
medeldistans- och icke
ett långdistanslopp, och
satte 1921 och 22 två
världsrekord på denna
sträcka (bäst 8m26,5s).
Hans personliga rekord
voro: 500 m 45,2s, 1500
m 2.24,2, 5 000 m 8.26,5 och 10 000 m 17.32,8. Ström
var även god skidlöpare och bandyspelare.
P. C. A.
Ström, Kristian, norsk
skridskoåkare (f. 1892 24/i2), trädgårdsmästare i
Horten, var 1916—20 Norges bäste
hastighetsåkare.
Ström vann norska mästerskapet 1916, 17, 19
och 20 samt nådde högsta poängsumman i det
oavgjorda, icke utdelade mästerskapet 1918.
Han satte 1916 norskt rekord på 1000 m med
lm41,5s och följ. år världsrekord på 5000 m
med 8.33,7 (slaget 1922). Hans personliga
rekord på 500, 1500, 5 000 och 10 000 m äro: 44,7,
2.21,7, 8.33,7 och 17.59,6. Ström var ordf. i Norges
Sköiteforbund 1929.
Hans son, Kristian (f. 1919 Vio),
trädgårdsmästare i Horten, vann norska
juniormästerskapet i hastighetsåkning 1937 och satte
1943 inofficiellt världsrekord för juniorer på
5 000 m med 8m 41,4s. P.C.A.
Strömbadet, i Norrström v. om
Järnvägsbron, uppfört 1884 och rivet 1936, var
före 1930 centrum för simningen i
Stockholm.
Föregångare till Strömbadet — eller
»Köh-lers» som det även kallades — var Lindhska
Simskolan (»Gjörckes»), invigd 1827 vid
Rid-darholmskajen. Denna upphörde 1883, då den
måste lämna plats för Kungl. Boktryckeriet.
Strömbadet, som bestod av en stor träbyggnad,
omfattande flera bassänger, av vilka
herrbassängen mätte 39 m, uppfördes av Stockholms
stad till en kostnad av 189 000 kr. och var länge
platsen för flertalet stortävlingar i simhopp och
simning liksom för simundervisningen i
huvudstaden. Då anläggningen revs, hade
bad-ning på grund av det dåliga vattnet varit
förbjuden redan från 1933. E. B-ll.
691
692
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
