Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stångstörtning - Stångvapen →Fäktning, sp. 503 - Städjan - Stäheli, Konrad - Stämklättring, sprickklättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGVAPEN
lärt sig den av gotlänningarna (eller tvärtom)
under vikingatiden. I den urgamla gotländska
folkvisan Gamle Valu heter det, att »små
sorkar (pojkar) gå på garden och störtar stäng».
Vid gotländska tävlingar bör stången
(stocken) väga 25—28 kg och vara 4,2—4,6 m lång,
storändan 13—14 och lilländan 6—7 cm i
diameter. Vanligen tages dock föga hänsyn till
dessa siffrors exakthet — deltagarna pröva om
stången förefaller lämplig och möjlig att bryta
upp. Stången skall ligga på marken, lilländan
lägges över ena knät, och med ena handen mot
lilländan, den andra längre fram på stången,
skall denna »brytas upp» — utan att lilländan
därvid berör marken — så att den blir liggande
över axeln med storändan uppåt. Med hjälp
av valfritt anlopp fram till en rak anloppsgräns
kastas eller rättare störtas därefter stången
framåt (se bild), varvid den bör beskriva en så
hög båge, att den i nedslaget »väger över» och
lilländan alltså faller framåt. Kastet mätes
vinkelrätt från anloppsgränsen till den punkt, där
storändan träffat marken. Lilländans fallvinkel
får ej avvika mer än 2 m från kastriktningen.
På grund av att stångens vikt och längd
variera, kan man knappast ånge något rekord.
Bästa noterade resultatet torde vara 9,71 m, som
nåtts av Ivar Persson, Tingstäde (1922). Denne
anses jämte M. Smedberg vara Gotlands bäste
stångstörtare under 1900-talet.
De nuvarande reglerna tillkommo 1903;
tidigare var stången tyngre och grövre, och
övertramp fick då göras, så fort storändan tagit
mark. De skotska reglerna skilja sig däri, att
stången är kortare och grövre samt att den
reses från och stödes mot marken samt
därefter lägges på axeln och kastas.
»Uppbrytningen», som är det svåraste kraftprovet,
förekommer alltså ej i Skottland.
På 1890-talet arrangerades i Stockholm en
uppvisning av tre gotlänningar och tre
skottar från 23. höglandsregementet, varvid skot-
Tekniken vid stångstörtning. Fr. v.: Stången fattas i
lilländan och brytes sedan upp, så att den vilar mot axeln,
varefter man skjuter ifrån snett framåt—uppåt. — Efter
»Hälsa och friluftsliv».
tarna ej lyckades bryta upp den gotländska
stången, medan Alvegren från Gotlands inf.
reg. slog skottarna med den skotska stången.
Vid gymnastik- och idrottsfesten i Stockholm
1903 förekom även en tävling med 6
gotlänningar och 12 fastlandsbor. De senare voro
överraskande goda, och först i finalen lyckades
ovannämnde Ivar Persson, Gotland, taga hem
segern. — Stångstörtning torde numera aldrig
arrangeras på fastlandet men tillhör de
traditionella grenarna i -^gotländsk idrott. I. P.
Stångvapen -»-Fäktning, sp. 503.
Städjan, fjäll i n. v. Dalarna, 1131 m
ö. h., har länge ansetts som landskapets
högsta fjäll och bestiges lättast från söder.
Det överträffas emellertid i höjd av
Stor-vätteshågna (1 204 m), Nipfjället (högsta
toppen 1192 m) och Härjehågna (1185 m). N.F-ng.
Stäheli, Konrad, schweizisk
all-roundskytt, tjänsteman, världens bäste
precisionsskytt under 1900-talets två
första årtionden,
erövrade 21 VM med
gevär och 1 med pistol.
Stäheli vann redan
1898-1902 VM i
knä-stående, sistn. år med
världsrek.-resultatet 350
p. Från 1904 var han
i regel schweizarnas
bäste man och tog VM
sammanlagt 1904 (953),
07 (987) och 09 (1009 p.;
även etta i liggande),
men först 1911 inleddes hans mest
framgångsrika period. Han satte detta år världsrek. i
knästående med 365, liggande 355 och
sammanlagt 1 052 p. (44 p. före närmaste man; även etta
i stående). Ar 1912 segrade han — på 271 m
bana — i knästående, liggande och
sammanlagt (1 078 p., 42 p. före
tvåan) och 1913 i knästående och
sammanlagt med 36 p. försprång;
1914 vann han knästående och
liggande (världsrek., 360 p.). — Inom
det nationella schweiziska skyttet
var Stäheli länge det stora
namnet, och med pistol gjorde han en
enastående bragd 1906, då han tog
VM i fripistolsskytte med en
armépistol på världsrek.-resultatet 512 p.
Stäheli sköt i enkla, naturliga
skjutställningar, och hans resultat,
nådda med öppna siktmedel och
utan remstöd, höra till
skyttehistoriens märkligaste. K. A. L.
Stämklättring eller
sprickklättring kallas den
klättring, som sker med hjälp av
sprickor o. d. genom att rygg
703
Tryckt % 46
704
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
