Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stövarjakt, av forstmästare Harry Hamilton - SU - Sucksdorff, Kurt - Sugning - Sulitälma - Sulky - Sullivan, James E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SU LLIV AN, JAMES
Stillhet och tystnad på passet.
Valet av pass beror först och främst på av
vilket slag det jagade villebrådet är, vidare på
terrängen och i någon mån också på
väderleken. Det förutsätter, att jägaren väl känner sin
jaktmark. Det dröjer inte länge, förrän han
lärt sig var de olika passen för hare, räv och
rådjur äro belägna. Sedan gäller det att kunna
uppträda riktigt på passet. Första villkoret är
att man söker få en passande bakgrund. Det
kan mången gång vara lämpligt att ställa sig
framför det skylande föremålet, t. ex. en
trädstam eller en buske. Vid rävjakt bör man se
till att nedre delen av kroppen är skyld, då
räven, som är utomordentligt skarpsynt, har
sin uppmärksamhet huvudsakligen riktad på
markytan eller strax ovanför denna.
Även den bästa bakgrund blir värdelös, om
jägaren ej iakttar stillhet och tystnad på
passet. Särskilt räven har en otrolig förmåga att
uppfatta även det minsta ljud. Visserligen är
det sant, att jägaren genom stövarens skall hör
var drevet ungefär går fram. Det drivna
villebrådet kan emellertid ofta befinna sig mycket
långt framför hunden och uppträda på passet,
när drevet ännu höres långt avlägset. Rökning
på passet är förkastligt.
Stö var jägarens tålamod sättes ofta på hårda
prov, men han får inte utan tvingande skäl
övergiva ett bra pass. Den som oroligt springer
från det ena passet till det andra får vanligen
aldrig se villebrådet. Först när drevet bytt
terräng, bör nytt pass uppsökas.
Stövarjakt vintertid.
Vintern med köld och snö skapar andra
förhållanden för stövarjakten. Sjöar och myrar
bli framkomliga, och villebrådet väljer nya
vägar och växlar, vilket medför, att andra pass
få uppsökas. För jägaren gäller det att vara
varmt klädd, särskilt på fötterna, så att han kan
stå emot kylan under timslångt stillastående
på ett pass. Han får dock inte försumma att
i ryggväskan stoppa ner en del av de tjocka
plaggen, när drevet byter terräng och han kan
förutse en ganska lång språngmarsch till ett
nytt pass.
Jakt vid lägre temperatur än —10° lämnar
vanligen intet utbyte, då stark kyla väsentligt
minskar stövarens förmåga att driva.
Stövarjaktens värde.
Stövarjakten skapar och fordrar
säkerligen större förtrogenhet med terrängen
och det vildas vanor än något annat
jaktsätt. De mestadels långa
förflyttningarna, ofta i hastigt tempo mellan passen,
ställa även krav på jägarens fysiska
spänst. Den är i hög grad god sport även
ur den synpunkten, att villebrådet har
stora chanser att klara sig.
Ett vackert drev en frostklar morgon
verkar också oerhört stimulerande och
skänker jägaren en andlig vederkvickelse
av hög valör.
-❖-
SU är nationalitetsbeteckning för
motorfordon från Ryssland och för flygplan
från Egypten.
Sucksdorff, Kurt, ishockeyspelare (f.
1904 10/b), köpman i Stockholm, var
omkring 1930 en av Europas bästa målvakter.
Sucksdorff, som t. o. m. 1927 tillhörde IFK
Stockholm och därefter IK Göta, deltog som
reserv i det lag, som vid OS 1928 vann
silvermedalj och EM. Han var målvakt även vid EM
1931, då Sverige blev fyra. Han vann SM 1928
—30 och deltog i 14 officiella och inofficiella
landskamper.
Sugning, brottnt., är ett parerande grepp
från underläge i parterr. ->Brottning,
sp. 1147.
Sulitälma, det glaciärrikaste av alla
svenska fjällmassiv, ligger på
svensknorska gränsen, omkring 60 km v. om
Kvikkjokk i Lappland.
Högsta toppen (1 914 m ö. h.) ligger i Norge.
Första bestigare var engelsmannen V. H. Gatty,
1900. Svenska stortoppen (1869 m) ligger tätt
invid riksgränsen och bestegs första gången av
G. Elowson 1868. Den tredje toppen i höjd är
Jeknaffo (1 858 m), som också räknas till
Sulitälma, ehuru den skiljes från huvudmassivet i
v. genom en djupt inskuren dal. Den bestegs
veterligt första gången 25 mars 1927 av H. N.
Pallin. Pan.
Sulky är det 2-hjuliga åkdon, som
användes vid ->travsport. Hjulen äro
försedda med ringar av cykeltyp.
Sullivan [salivan], James E.,
amerikansk idrottsledare (1861—1914),
bokförläggare, var i flera decennier den
amerikanska friidrottens dominerande
ledargestalt och en av världens mest kända
auktoriteter på fri idrott.
Sullivan var som ung god löpare och blev
bl. a. tvåa i kanadensiska mästerskapet på 880
yards 1884. Ar 1886 var han med om att stifta
Amateur Athletic Union of the United States,
vars sekreterare han var till sin bortgång,
frånsett perioden 1906—09, då han var
förbundspresident. I Metropolitan Association, New York,
USA:s största idrottsdistrikt, var han ordförande
i över ett kvarts sekel. Han var ledare för de
amerikanska friidrottstrupperna vid OS 1900,
04, 06, 08 och 12 samt »director» för den fria
idrotten vid OS i S:t Louis 1904. I USA:s olym-
709
710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
