- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
749-750

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk gymnastik - Historik, av major Oswald Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK GY MN ASTIK

landevis lätt att anpassa efter olika
arbetssätt och miljöer, något som kraftigt
bidragit till dess vidsträckta utbredning.
Bland olika arbetssätt eller gymnastiska

metoder, som bygga på Lings principer,
märkas främst Björkstens, Bukhs och
Bertrams gymnastik, vilka behandlas
under resp. uppslagsord.

INNEHALL.

Sp.

Historik, av major Oswald

Holmberg .................. 749

P. H. Lings system ........ 751

Från Lings död till
nuvarande tid ................. 753

Den svenska gymnastikens
segertåg, av
gymnastikdirektör Agne Holmström och
major Oswald Holmberg .. 760
Den svenska gymnastikens
övningar, av major Josef

G. Thulin .................. 765

Dagövningen ............... 767

Sp.

Ledning, stegring och
arbetssätt ................... 769

Gymnastisk terminologi

(namnlära) .............. 770

Rörelseförrådet ............ 771

Gymnastik för olika åldrar,

kön och kategorier ...... 780

Svensk gymnastiks företräden
framför andra system, av
regementsläkaren Gunnar

Frostell..................... 782

Litteraturanvisningar, av
Oswald Holmberg ............ 789

Se vidare uppslagsorden Gymnastik, Gymnastikfester i Sverige, Gymnastikfärder till utlandet,
Gymnastiksalar och gymnastikredskap, Gymnastiska Centralinstitutet, Kvinnogymnastik, Hjalmar
och Pehr Henrik Ling, Lingiaden i Stockholm 1939. Jfr även Elitgymnastik och Motionsgymnastik
samt avsnitten gymnastik i artiklarna om olika länder.

HISTORIK.

Hur Ling började.

Först i slutet av 1700-talet kommo
nyare tidens människor till insikt om värdet
av kroppsövningar i uppfostran. Hur den
moderna gymnastiken uppkommit och
hur de stora gymnastiksystemen
utformats beskrives i art. Gymnastik, sp.
888 ff.

När Pehr Henrik Ling framträdde i början
av 1800-talet, voro de nya idéerna om
användandet av kroppsövningar i uppfostran redan
väl kända i Sverige genom Guts Muths, Vieths
och Pestalozzis arbeten. Det var under sina
studier vid Köpenhamns universitet 1799—1804
som P. H. Ling främst fick kännedom om de
nya lärorna, även om han redan tidigare
kommit i beröring med dem (->-Ling, P. H., sp. 116
ff., -^Gymnastik, sp. 893 ff.). Ären 1801—04
besökte Ling i Köpenhamn Franz Nachtegalls
nyligen upprättade gymnastikinstitut, där
gymnastiken bedrevs enligt Guts Muths och Vieth.
Samtidigt deltog han flitigt i undervisningen
vid de Montrichards fäktinstitut, där han
förvärvade sig stor färdighet i fäktning, och fick
därigenom 1804 möjlighet att erhålla
befattningen som fäktmästare vid Lunds universitet.
Till tjänsten hörde att undervisa den
akademiska ungdomen ej endast i fäktning utan
också i skjutning, voltigering, klättring,
brottning och simning, d. v. s. den nya tyska
gymnastiken, som f. ö. redan var väl känd i
akademiska kretsar i Lund (->-Ling, P. H., sp. 119).

749

Under inflytande från Guts Muths och
Vieth ifråga om redskapsgymnastiken och
från Pestalozzi beträffande den fristående
gymnastiken framväxte nu Lings
gymnastik. Med den fristående gymnastiken,
den ursprungligare delen av Lings
skapelse, ville han forma människorna till likhet
med den idealgestalt han med de antika
mästerverken som mönster gjort till sin.
Rörelserna skulle därför vara sådana, att
de förebyggde, eventuellt korrigerade,
dåliga vaneställningar samt utjämnade
brister i den kroppsliga utvecklingen.
För äldre människor, som vuxit fast i en
dålig hållning, började Ling använda en
i den moderna gymnastiken ny metod,
nämligen med s. k. rörelsegivare, vilka
dels genom stöd, dels genom motstånd
skulle göra rörelserna för kroppens
omformande mera effektiva.

Formgivande rörelser voro något nytt i
gymnastikens historia. Begreppet gymnastik, som
för Guts Muths (och även för Ling i början av
hans verksamhet) hade samma innebörd som i
det gamla Hellas, begränsas fr. o. m. nu till att
betyda rörelser av formgivande verkan,
medan sådana kroppsövningar som löpning, kast,
simning, brottning m. m. hänföras till idrotten.

Ny målsättning för svensk gymnastik.

Lings uppfattning av gymnastikens medel och
mål i början av hans gymnastiska verksamhet

39 788

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free