- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
775-776

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk gymnastik - Den svenska gymnastikens övningar, av major Josef G. Thulin - Rörelseförrådet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK GY MN ASTIK

Sidvridning

utföres i ryggraden samt i fot- och höftlederna,
i den mån de icke genom utgångsställningen
äro fixerade. Kallas bålvridning, om huvudet
och halsen ej deltaga, och bäckenvridning, om
rörelsen sker enbart i fot- och höftlederna.
Vridningen avslutas ofta med tänjning, varvid
armarna kunna medverka.

Bild 12. a b c

Vridning kan utföras a) med nedre delen av
kroppen fixerad, t. ex. från stående (bild 12 a)
och knästående utgångsställningar, b) med övre
delen fixerad, t. ex. från hängande
utgångsställning (bild 12 b), c) från utgångsställning
med både händer och fötter (knän) fixerade,
t. ex. i knä(gren)fyrfota (pl. 2: 3 och G),
fram-lutande (bild 12 c) och fallhängande ställning.

Sidböjning

utföres i ryggraden men kan förenas med
böjning i höft- och fotlederna (tyngdförskjutning
eller sidfällning). Sidböjning kan utföras i
stående, knästående och liggande ställningar
a) med nedre delen av kroppen fixerad, b) med
övre delen av kroppen fixerad i hängande
ställning genom benföring åt sidan.

Bild 13. a

Sidhållningar uppstå genom att bålen
eller kroppen hålles i lutande eller vågrätt läge
med ena sidan mot underlaget såsom a) i
sid-utfallställning (bild 8 b) eller b) sidfällning av
bålen i fotfästsidspjärnstående (bild 13 a) och
c) sidlutande (bild 13 b) med kroppen rak,
uppburen av ena armen och foten (fötterna). Med
båda händerna fattande ovanför varandra i
redskap (t. ex. ribbstol), spännsidlutande; med
undre handen mot golvet, V2 spännsidlutande.
I spännsidvåghängande eller »utliggning»
hålles kroppen vinkelrätt ut från ribbstolen utan
stöd för fötterna (bild 13 c).

Bålrörelser i olika plan
erhållas genom böjning eller fällning (framåt,
bakåt), vridning och sidböjning, två eller alla
tre i förening samt bålrullning.

776 788

Balansövningar
ha stort funktionellt, praktiskt värde.
Balansen regleras automatiskt, bättre ju
säkrare reflexmekanismen hos kroppen
fungerar. Den behöver tränas för att
fungera på bästa sätt och ej blott på
golvet (marken). Så snart man kommer på
ett högt redskap, tillkommer ett psykiskt
moment, rädslan att falla, som
ofördelaktigt påverkar de reglerande impulserna.

Balanssvårighet uppstår genom att stödytan
minskas (stå på tå och på ett ben) samt genom
rörelser, som förändra tyngdpunktens läge över
stödytan (t. ex. leken »Kyssa knäet eller tån»).
På redskap försvåras balansen även genom
dettas höjd, bredd och form, mindre stabilitet,
lutning m. m.

Balansgång stegras i balansstående från
framåt till bakåt och tvärbalansstående åt
sidan, vidare genom rörelser av olika slag,
bärande av börda, gång över hinder m. m.
Användas gymnastiskt formbestämda övningar,
ökas svårigheten med formkravet. Även fyr-

Bild 14. a b c

fota balansgång framåt (bild 14 a) och bakåt
förekommer i olika variationer. — Vidare
användas balanssidsittande med arm- (bild 14 b),
huvud-, bål- och benrörelser samt
balansliggande (bild 14 c).

Hävövningar.

Med hänsyn till armarnas läge och
häv-musklernas arbetsförhållande indelar man
hävövningarna i hängande och
handstöd-jande (jämvägande).

De kunna utföras med kroppen helt
uppburen av armarna eller endast delvis
genom att fötterna stödja eller benen
medverka.

Hängövningar
utföras som hävning och sänkning (olika
fattningar på bom, se bild 15 a; uppifrån: mot-,
från-och motfrånhängande fattning), armgång eller
armhopp. De kunna underlättas genom
kroppspendling och -pendelsvängning. Att svänga
kroppen runt omkring ett redskap (t. ex. bom)
från stående eller hängande till handstödjande
kallas överkastning (bild 15 b—c), motsatt väg
kallas överslag, från hängande till handstöd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free