- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
789-790

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk gymnastik - Svensk gymnastiks företräden framför andra system, av regementsläkaren Gunnar Frostell - Litteraturanvisningar, av Oswald Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK GY MN ASTIK

veckling, visat sig böra läggas principiellt
efter samma linjer. Enklare såväl som
mera komplicerade rörelsefunktioners
verkan och lämplighet för olika syften
ha så långt möjligt graderats, varigenom
systemet motsvarar det vetenskapligt
mest rationella för sitt ändamål.

Hållningskorrektionen är svensk
gymnastiks adelsmärke, förutsättningen för
bibringandet av normalare medellägen
och därmed för harmoni i
rörelseapparatens form och samspel. Genom
smidighetsövningarnas betoning, såsom i den
moderna gymnastiken, upplöses de
viktiga ledhållningarnas koordination och
försvåras de rätta fixationsimpulserna,
varpå Bukhs metod är det mest
belysande exemplet. Slinkleder och ledsjukdomar
bli resultatet, om rörligheten icke
motarbetas. Det s. k. statiska muskelarbetet,
vilket mer än det dynamiska är
underkastat vårt undermedvetna, grundlägger
fixationen av alla de olika hållningar,
som försiggå inom vårt rörelseliv. Det är
begreppsförvirrande att börja utsudda
skillnaden mellan dessa två för att få
fram ett motsatsförhållande mellan
»hållnings- och rörelsegymnastik». Rätt
avvägda hållningsövningar verka icke
förstelnande på rörelselivet.

Kritik har riktats mot systemet för
bristande vetenskaplig exakthet. På
kollektiv gymnastik kan icke denna fordran
ställas. Men samma kritik har
misslyckats i att göra några förbättringar. Dess
resultat har blivit metoder, vilkas
rörelseförråd övervägande äro identiska med det
svenska, men med tillämpningssätt som,
frånsett »allmöjlighetsprincipen», genom
sina rent funktionella prestationer
principiellt icke avvika från det rörelsesätt,
som präglar idrott, dans, balett och
dagligt rörelseliv. Denna moderna
gymnastik saknar de riktiga premisserna samt
den pedagogiskt och rörelsetekniskt
rationellare grund, varpå svensk gymnastik
stöder sig. G. F-l.

Litteraturanvisningar.

Nordisk litteratur.

P. H. Ling har utförligast redogjort för sitt
system i »Förslag om gymnastikens nytta och

nödvändighet för soldaten i allmänhet» (1820),
vartill komma »Reglemente för gymnastik»
(1836) och »Gymnastikens allmänna grunder»
(1824—40), vilka skrifter ingå i »Samlade
arbeten av P. H. Ling» (1866). Av grundläggande
betydelse är även en rad arbeten av Hj. ->Ling
(sp. 112), främst »Rörelselära» (1866), »Tabeller
i friskgymnastik» (1866, 8. uppl. 1924), »Tillägg
till tabeller i friskgymnastik» (1869, 6. uppl.
1913) samt »Allmän rörelselära» (förk. översikt,
1880).

Bland biografiska och historiska
arbeten märkas, utom en del verk om P. H.
->Ling (sp. 124), G. Moberg, »Svenska
gymnastikens märkesmän» (1920) och »Hjalmar Ling»
(1940), vidare O. Holmberg, »Den svenska
gymnastikens utveckling» (1939). Bland allmänna
arbeten må vidare nämnas E. Falk,
»Gymnastikfrågan vid Stockholms folkskolor» (1913),
G. Moberg, »Svensk gymnastik och andra
kroppsövningar» (1923), G. Frostell, »Gestalt och
hållning ur kroppskulturell ståndpunkt» (1932)
samt »Metodiska kroppsövningar. Principiella
synpunkter» (1933).

I Gymnastikfrämjandets årsbok (sedan 1934)
ingå värdefulla uppsatser bl. a. om den svenska
gymnastikens utbredning.

Ett stort antal handböcker föreligga.
Bland tidigare sådana märkas G. Nyblæus:
»Undervisning i gymnastik efter Ling» (1847),
»Militärgymnastik» (1881),»Om friskgymnastiken
och den gymnastiska metoden» (1882), »Plastiska
kroppsövningar» (1882); A. Santesson:
»Handbok i pedagogisk gymnastik» (1856),
»Folkskolans gymnastik» (1859), »Gymnastik för unga
qvinnor och skolflickor» — första arbetet om
kvinnogymnastik på svenska — (1866),
»Skolgymnastik för rikets elementarläroverk» (1866);
L. M. Törngren: »Gymnastikreglemente för
Kungl. Flottan» (med atlas innehållande ett
100-tal teckningar av Hj. Ling, 1878), »Lärobok
i gymnastik för folkskoleseminarier» (1905, 4.
uppl. 1916); C. H. Liedbeck, »Gymnastiska
dagöfningar» (1882), C. Norlander,
»Gymnastik-Tabeller för Sveriges folkskolor och
folkhögskolor» (1882), V. Balck och O. Scherstén,
»Gymnastik» (Illustreradt bibliotek för idrott, 1889),
»Handbok i gymnastik» för armén och flottan
(1902), E. Nerman, »Gymnastik för unga
gymnastikledare» (1906, 3. uppl. 1923), E. Falk,
»Friskgymnastik» (I—II, 1903—10), »Dagövningar
i gymnastik för Stockholms folkskolor» (I—III,
1913—16).

Bland nyare handböcker märkas E.
Björk-stén, »Kvinnogymnastik» (I—II, 1918—23, 2. uppl.
1926—32), J. G. Thulins omfattande »Lärobok i
gymnastik» (4 band och en gymnastikatlas med
c:a 8 500 fotografiska bilder av gymnastiska
rörelser, 1919—38), som kompletteras av
»Gymnastik-Handbok* (1943), innehållande
rörelsebeskrivningar och metodiska anvisningar till de
i gymnastik’.dasen upptagna övningarna, vidare
A. Wide. »Den växande ungdomens fysiska

789

788

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free