- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
815-816

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Karakteristik av svensk idrott, av redaktör Sven Lindhagen - Sveriges äldsta sportsammanslutningar, av redaktör Sten Thunvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE

ser gjort värdefulla insatser. Många
internationellt betydande initiativ ha också
tagits av svenskar.

Svensk idrott kom redan tidigt i
åtnjutande av statsmakternas och
kommunernas stöd. Sålunda anslog staten
medel för deltagande i OS redan 1900. År
1908 fick Centralföreningen tillstånd att
ordna ett penninglotteri, ur vars
kapi-taliserade behållning medel beviljades till
anläggning av idrottsplatser och för andra
idrottsändamål. Från 1914 ställdes
regelbundna anslag till Riksidrottsförbundets
förfogande, vilka efter tillkomsten av de
s. k. tipsmedlen (-VTipstjänst) uppgå till
avsevärda belopp. Under tiden 1914—30
juni 1946 har Riksidrottsförbundet
erhållit 33 mill. kr., varav något över 30
mill. kr. efter 1934.

Tack vare dessa anslag och genom att
många nyanläggningar och förbättringar
av idrottsplatser utförts som
nödhjälps-och statskommunala beredskapsarbeten
har Sverige nu goda idrottsplatser i så
gott som alla städer och större
samhällen, goda (i regel halvstora) skidbackar,
naturreservat och friluftsbad. Däremot
saknas alltjämt på många håll, även i
stora städer, lämpliga idrottshallar och
inomhusbad samt helt och hållet
cykelbanor, som i slutet av 1800- och början av
1900-talet funnos på flera platser. S. L.

SVERIGES ÄLDSTA
SPORTSAMMANSLUTNINGAR.

I följande sammanställning återfinnas — med
undantag för skarpskytteföreningarna, som
grundades i stort antal från 1860, samt mindre
jaktvårdsföreningar efter 1860 — alla kända, före
1890 stiftade föreningar. Vidare ha medtagits
de mest betydande av de talrika organisationer,
som tillkommo 1891—1906. Pioniärtiden kan
anses sträcka sig till sistnämnda år, då genom det
framgångsrika deltagandet vid OS i Aten
kontakten med utländsk idrott förstärktes och
idrotten sköt stark fart. Jfr art. Stockholm (sp.
609—12) med där nämnda klubbar.

Många av de i förteckningen upptagna
föreningarna återfinnas under egna uppslagsord i
lexikonet. En stor del av de tidigaste äro
upplösta — flera av dessa ha emellertid senare
följts av sammanslutningar med liknande eller
samma namn. Frågetecken (?) har utsatts, om
förening ev. stiftats tidigare än angivet år.

815

1737 Livskvadronen.
1796 Upsala Simsällskap.

1800 och årtiondena däromkring: Ordenssällskapen
Coldinu Orden (st. 1765), Svea Orden (st.
1793), Neptuni Orden (st. 1812), Svearne och
Augustinerne anordnade högtidsseglingar.
1814 D. B. V. (De Badande Vännerna, Visby).
1820-talet »Jakt- och skjutsällskap» funnos bl. a. i
Stockholm, Norrbotten, Gästrikland, Närke och
Värmland.

1823 Lunds Simsällskap.

1824 Linköpings Simsällskap.
1827 Stockholms Simsällskap.

1829 Jönköpings Simsällskap.

1830 Jägareförbundet (nuv. Svenska
Jägareförbundet) .

Jägare-Föreningen i Göteborg.
Svenska Segel Sällskapet.

1831 Christianstads Skytt-Sällskap.
Jagt-Sällskapet i Örebro.
Jämtländska Jagtsällskapet.

Lilla Jagt-Sällskapet i Stockholms län och i
trakten av Norrtälje.

Patriotiska Föreningen för Sveriges Hästcultur.

1832 Jagt- och Målskjutningssällskapet i Philipstad.
Skaraborgs Läns Jägareförbund.
Wästmanlands Läns Jägare-Förbund.

1833 Jägareförbundet i Åsunda och Trögd.

1834 Helsingborgs Jägare-sällskap.
Olympiska föreningen (Hälsingborg).

1835 Hudiksvalls Simsällskap.

1836 Blekingska Jägareförbundet.
Gotlands Skarpskytte- och Jägaregille.
Zoologiska Jägaresällskapet (Lund).

1837 Vesternorrland Nya Jagtvårdsförening.

1840 Växjö Simsällskap.

1841 Jönköpings Läns Jägareförening.
Ostgöta Jägareförening.

1842 Jägareförbundet inom Kalmar län med Öland.
Kinda Jägaregille.

Östergötlands Jägareförening.

1843 Göteborgs Simsällskap.

1845 Carlstads Skyttesällskap.

1847 Skjutföreningen i Carlshamn.

1848 Gefle Skyttegille.

1849 Skaraborgs Läns Jagtförbund.

1850 (omkr.) Flygande sqvadronen (hästsport,
Östra Härad).

1850 Göteborgs Jagtsällskap.
Västerås Simsällskap.

1851 Götheborgs Ro-club.
Hellestads Målskjutningssällskap.

1852 Bohuslänska Curlingklubben (föreg. 1846).

1853 Gotlands Skytteförening.

1854 Svenska Jägareförb. avd. i Jönåker och Rönö.

1855 S:t Erik (för skridskoåkning, Stockholm).

1858 Finspångs Kägelbanebolag.
Hernösands Segelsällskap.
Medelpads Jägareförbund.

Norra Ångermanlands skjutförening.

1859 Dalarnes Jägareförbund.

Svenska Jägareförbundet nyorganiseras.
Westerviks Skyttegille.

1860 Göteborgs Segelsällskap.
Jönköpings Läns Jägareförbund.
Skarpskytterörelsens första år; föreningar
bildades bl. a. i Gävle, Göteborg, Hälsingborg,
Kalmar, Stockholm, Varberg.

Svenska Jägareförb. avd. i Halmstad, Bohuslän.

1861 Skarpskytterörelsen vinner detta och följande år
ytterligare utbredning.

Jemtlands Jägareförbund.

Westra Göinge Härads Fria Förening för

Skjut- och Kroppsöfningar.

1863 Göteborgs Skridskoklubb.

Carl XV:s Jagtklubb (Kungl. Jaktklubben).

1864 Örebro Simsällskap.

1865 Fruntimmers-Skridskoförbundet (Stockholm).
Gestriklands Jägareförbund.
Kälkåkningsklubben (Stockholm).
Kälkåkningsklubben (Gbg).

Lidingö Segelsällskap.

Skridskoklubb i Gefle.

Skånska Jagtföreningen.

Svenska Gymnastikföreningen (Stockholm).

Svenska Jägareförb. avd. i Södra Helsingland.

Wermlands Jagtvårdsförening.

816

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free