Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svettning - Svikt - Svikthopp →Simhopp - Sving →Boxning, sp. 1017 och 1019 (bild), →Golf, sp. 746-750 (med bild) - Swing - Svinhufvud, Pehr Evind - Svinrygg →Curling, sp. 379 - Svirvelkrok - Switchkast →Flugfiske, sp. 1213 - SVUL, förkortning av Suomen Voimistelu- ja Urheiluliitto, Finlands Gymnastik och Idrottsförbund, →Finland, sp. 1092 - Svänghugg →Fäktning, sp. 559 - Svärd - Swärd, Sven - SX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det. En ökning av svettbildningen förutsätter
därför en ökning av den blodmängd, som
genomströmmar svettkörtlarna på viss tid.
Svettkörtlarnas arbete regleras av
nervsystemet, vilket i sin tur påverkas av
hudtemperaturen. Stark värme ökar svettkörtlarnas
verksamhet, men även enbart psykiska retningar,
t. ex. vid s. k. nervositet, kunna framkalla
svettning.
Den mängd svett, som under ett dygn kan
bildas på en människa, är betydande — under
tropiska klimatförhållanden ända upp till 20 1.
Detta förutsätter dock, att lika mycket vatten
och salter tillföras kroppen. Sker ej detta,
uppkommer en intorkning av kroppen, som bl. a.
kan leda till muskelsvaghet och andra svåra
rubbningar, bl. a. kramper till följd av saltbrist.
Kroppens värmereglering skall genom
idrottsträningen uppövas så, att svettbildningen
avpassas efter behovet. En tränad idrottsman
producerar ej mer svett än som hinner avdunsta
från hudytan, vilken då verkar torr. Svett, som
ej avdunstar, har ingen uppgift utan medför
endast en förlust av vatten och salter, som kan
leda till ökad uttröttning vid längre
kroppsarbete. Rationell träning är därför av vikt även
för svettavsöndringen vid utförande av
långvariga, ansträngande idrotter.
Regelbunden tvättning av hela kroppen,
särskilt efter svettbad, är en viktig hygienisk
åtgärd, som även kan förebygga infektioner,
uppkomna till följd av bakterieanhopningar på
svett- och dammbemängda hudytor. T. Sj-d.
Svikt är en fjädrande bräda, från
vilken svikthopp utföras vid ->-simhopp (sp.
201—202).
Numera finnas såväl utländska som svenska
fabrikat av inställningsanordningar för svikt,
vilka möjliggöra en reglering av stödpunkten
för varje hopp. En tung hoppare flyttar fram
stödpunkten, under det att en hoppare med
lägre kroppsvikt skjuter tillbaka densamma, så
att svikten blir mjukare. Understödspunkten
ligger vid 4,8-m-plankan normalt 1,7—1,9 m från
bakändan.
Plankans bakre ände fästes omsorgsfullt i
hoppställningen med 3" gånger 3/a" plattjärn
och »/»" bultar. — För fasthållande av sviktens
bakända måste ett särskilt fundament anordnas.
Den största, uppåtryckande, påfrestningen
förekommer nämligen på grund av hävstångsverkan
just i sviktens bakända (enligt beräkning c:a
5 tons dragning uppåt vid belastning av en 70—
80 kg tung hoppare). E. B-ll.
Svikthopp ->-Simhopp.
Sving -^-Boxning, sp. 1017 och 1019
(bild), ->Golf, sp. 746—750 (med bild).
Swing, Skandinaviens första
facktidskrift för boxning, utkom 1920—36.
Swing, som startades i Stockholm av R. Hent-
SX
zel efter amerikanska förebilder, utkom en gång
i veckan och fick en viss betydelse för
boxningens frammarsch i Sverige. Tidskriften blev
senare språkrör för kroppskulturrörelsen samt
organ för Svenska Förbundet för gymnisk
idrott. Swing uppgick 1936 i Frisksport.
På Swings förlag ha utkommit: M. Hentzel,
»Boxning» (1921), J. Swanson, »Romerska ringar,
räck och trapets» (1924), V. Leijon, »Fysisk träning
och muskelkontroll» (1925), B. Hentzel, »Kan jag
bli boxare!» (1925), och Björn Järnsida (O.
Pettersson), »Kraftkarlar och kraftprov» (1926). J-t.
Svinhufvud, Pehr Evind, skytt och
skytteledare (1861—1944), finsk statsman,
var en av världens bästa veteranskyttar
och den störste främjaren av finsk
skytteidrott under 1930-talet.
Under sin presidenttid (1931—37) var
Svinhufvud en av de flitigaste deltagarna i de finska
stortävlingarna och blev veteranmästare med
miniatyrgevär 1932, 34 och 35, med armégevär
1935 och 36 samt med armépistol 1939 och 43.
Han sköt även utmärkt med fritt gevär. Bild
vid art. Finland, sp. 1083. K.A.L.
Svinrygg ->Curling, sp. 379.
Svirvelkrok, sportfisket., är en vanlig
benämning på s. k. tre- eller trippelkrok,
avsedd att anbringas på ->drag, spinnare
eller wobbler.
Switchkast -^Flugfiske, sp. 1213.
SVUL, förkortning av Suomen
Voimis-telu- ja Urheiluliitto, Finlands
Gymnastik och Idrottsförbund, ->Finland, sp.
1092.
Svänghugg ->Fäktning, sp. 559.
Svärd (eng. sword, ty. Schwert),
ursprungligen en förlängd kniv, -^-Fäktning,
sp. 509—10.
Swärd, Sven, idrottsledare (f. 1893
12/5 i Örebro), ingenjör i Stockholm, har
nedlagt ett mångsidigt arbete inom
fri-luftsrörelsen.
Swärd var en av de bästa skid- och
medel-distanslöparna i Örebro SK (sekr. 1916—17) och
därefter i IK Göta, där han var styrelseled.
1919—25 och ordf. i skidsektionen 1923—25. Han
var en av pioniärerna för orienteringslöpning
och en av stiftarna av Skogskarlarnas Klubb.
Han är sedan 1932 styrelseled. i Skidfrämjandet
och sedan 1936 medlem av
utrustningskommittén (sekr. 1939—44 och därefter v. ordf.), har
lett fjälledarkurser sedan 1938 och var 1937—39
examinator i skidlärarexamen. Inom iglooismen
är han sedan dess början 1933 en av de mest
verksamma bland ledare och aktiva. S. L.
SX är nationalitetsbeteckning på
flygplan från Grekland.
833
27—NFS. VI
834
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
