Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Särna - Särner, Klas J. G. - Särö - Säter - Sätravallen - Sääf, Lars Gustaf - Söbirk, Helmuth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖBIRK
Särna Skidklubb (st. 1903, 210 medl.) har haft
två glansperioder, dels omkring 1908, då Liss
Halvar Persson var en av Sveriges bästa
skidlöpare, dels på 1920-talet, då P. E. Hedlund
dominerade. Omkring 1930 var även Ivar
Johansson en av landets mera lovande löpare. SM
i budkavle hemfördes 1908, 22 och 24. Mest
kände ledare har varit E. Geete, ordf. 1916—26.
Klubben har egen skidbacke för omkring 35 m
hopplängd. En idrottsplats invigdes 1921. S. L.
Särner, Klas J. G., gymnast och
idrottspedagog (f. 1891 25/12), kapten,
lärare i idrott vid Gymnastiska
Centralinstitutet 1924—46, har gjort en
mångsidig insats för svensk fysisk fostran.
Skicklig gymnast
deltog Särner i
uppvisningstruppen vid OS
1912 och Svenska
Spelen 1916 samt i den
segrande tävlingstruppen
vid OS 1920, s. å. också
i K. F. U. M:s
uppvisningar i Berlin och Prag.
Han erhöll Svenska
Gymnastikförbundets
silvermedalj 1939.— Han
är även utmärkt
fjäll-sportman.
År 1922 blev Särner gymnastikdirektör vid
G. C. I., studerade 1926 under sex månader vid
Joinville-le-Pont i Frankrike och 1928 under
två månader vid Scuola Centrale di Educazione
Fisica i Italien. Han är sedan 1935 lärare i
fäktning vid Dramatiska teaterns elevskola.
Särner är styrelseled. i Stockholms
Gymnastikförbund sedan 1925 och i Sveriges
Centralförening för Idrottens Främjande sedan 1939
samt ordf. i Stockholms Roddförening sedan
1941. Han tillhör även Svenska
Gymnastikläraresällskapets centralstyrelse sedan 1938. —
Han har utgivit »Utbildning i bajonettstrid»
(1927) samt medarbetat i »Skolidrottsdagarnas
användande» (1929) och »Friluftsdagarnas
användande» (1939). N.H-n.
Särö, badort i n. Halland, är ett av
tennissportens och seglingens centra.
Tennis upptogs på Särö redan 1879, och på
1880- och 90-talen gästades Särö ofta av
tennisspelare. Den första cementbanan för tennis
invigdes 1897 av dåvarande kronprins Gustaf.
I samband med konungens sedan 1903 årliga
Säröbesök anordnas i regel av Särö
Lawnten-nisklubb (st. 1897, 32 medl. 1946) stora
internationella tävlingar; den första 1901. År 1902
arrangerades där Sveriges första SM på
utom-husbana.
Vid tiden kring sekelskiftet anordnades vid
Särö årligen stora regattor av Göteborgs
Kungliga Segel Sällskap. Sedan 1925 är Särö Båt
Klubb (250 medl.) arrangör för mera lokalbe-
845
tonade kappseglingar samt anordnar årligen en
kappsegling om ett av H. M. Konungen skänkt
vandringspris. Dessutom brukar G. K. S. S:s
junioravdelning förlägga en av sina årliga
kappseglingar till Särö. K. Z.; F-t.
Säter, stad i s. Dalarna (2 196 inv. 1946),
har tidtals haft en livlig idrott.
Äldst och störst är Säters Skytteförening (st.
1901, 192 medl. 1946). Ledande klubb är Säters
IF (st. 1907, 130 medl.), som har sektioner för
fotboll, fri idrott och skidåkning (de mest
utövade grenarna) samt simning, bandy,
orientering och tennis, tidigare även boxning och
brottning. Mest kända ha skidlöpama John och
Lizzi Bonander samt friidrottsmännen A. Berg
och P. Dahl varit. Klubben har sedan 1907
egen idrottsplats och tennisplan. Säters BK
(st. 1927, 58 medl.) hör till Dalarnas bästa
boxningsklubbar. Mycket livaktig är även
Cykelklubben Natén (st. 1934, 58 medl.). — Mest
kände ledare har varit A. Ulrich (1870—1919),
från 1905 borgmästare i Säter, en varm
idrotts-främjare och en av stiftarna av Svenska
Simförbundet. P. D-l.
Sä trå vallén, Skid- och
Friluftsfrämjandets friluftsgård, 3 km från Bestorps
station på linjen Linköping—Åtvidaberg
invid Sätrasjön, omfattar c:a 120 tunnland
och gränsar till tre sjöar. På området
finnas möjligheter till olika slag av
friluftsliv, såväl sommar som vinter.
Till anläggningen höra (1946) storstuga för c:a
100 personer, logiplatser för 50 personer, bastu,
friluftsbad, teknikbackar, friluftsaula.
Frilufts-gården är under utbyggnad. S. M. F-d.
Sääf, Lars Gustaf, idrottsledare (f.
1877 21/i), posttjänsteman i Stockholm,
har nedlagt ett omfattande arbete för
skidlöparmärket.
Sääf, som i yngre år tävlade för Djurgårdens
IF, blev femma på 6 mil vid Nordiska Spelen
1901 och vann 2. sträckan i budkavleloppet.
Han deltog i första svenska truppen till
Holmenkollen, 1903, där han blev 24. man på 5 mil.
Han vann vid Skidfrämjandets tävlingar 1904
fältskjutningen på skidor och blev tvåa på
3 mil.
Sääf stiftade Storviks SK (sedermera
Storviks IF) 1901 och var ordf. 1909—14. Han var
under nära 10 år styrelseled. i Gävleborgs
Skid-löparförbund, 1916—42 i Svenska
Skidförbun-det samt var 1930—42 verkställande led. i
kommittén för skidlöparmärket. S. L.
Söbirk, H e 1 m u t h, dansk
fotbollsspelare (f. 1916 8/„), urmakare, Köpenhamn,
har 1935—45 spelat 29 gånger i landslaget
(8 matcher som center, 18 som högerytter
och 3 som vänsterytter).
846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
