Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderlund, Oscar - Söderlund, Sigrid - Söderlund, Sven - Södermalms IK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖDERLUND, S.
»Glokar Well».
list i Härnösands-Posten. År 1912 flyttade han
till Stockholm och blev red.-sekr. i
Idrottsbladet samt i Olympiska Spelens off. tidning (en
tillfällig sammanslagning av Idrottsbladet,
Nordiskt Idrottslif och Ny Tidning för Idrott). Han
övergick 1913 till Nordiskt Idrottslif och 1914
till Stockholms-Tidningen, där han var reporter
och sportredaktör t. o. m. 1921. Han utgav
Swing 1922 och Sport-Journalen 1923—24 samt
blev 1926 chef för sporten i Stockholms
Dagblad, 1932 sammanslagen med
Stockholms-Tidningen. Som tidningens »flygande medarbetare»
har han utfört briljanta reportage bl. a. från
zeppelinaren Bodensees färd Berlin—Stockholm
1919 och från världskriget 1914—18. Han har
även framträtt som uppskattad radiokåsör och
gjorde bl. a. det första sportreferatet i svensk
radio, matchen Harry Persson—Larry Gains
1925.
Söderlunds största intresse har varit boxning.
Han var med om att bilda den första
organisationen för amatörboxning 1914 samt var en av
stiftarna av Svenska Boxningsförbundet 1919,
vars styrelse han oavbrutet tillhört (först v.
ordf., sedan 1931 ordf.). Han invaldes 1928 i
styrelsen för Internationella
Boxningsförbundet och blev 1931 dess president. Som
boxningsdomare har Söderlund ofta anlitats, bl. a.
i landskampen England—USA 1936.
Sammanlagt har han dömt i 16 länder.
Av Söderlunds många förtroendeuppdrag må
även nämnas: Ordf. i Stockholms
Fotbollförbund 1928—29 samt led. av
Riksidrottsförbundets Överstyrelse 1943—45 och av K. A. K:s
tävlingskommitté sedan 1935. Å. S-n.
Söderlund, Sigrid, florettfäkterska
(f. 1921 24/e), fil. stud., är den första och
hittills (1946) enda svenska, som vunnit
NM i fäktning.
Medlem av Föreningen för Fäktkonstens
Främjande tillhör Sigrid Söderlund, som till
lärare haft maitre d’armes Gargano, den
italienska skolan och vann 1939 såväl nordiskt
som svenskt mästerskap. Hon har god känsla
för avstånd, stor mjukhet och ett effektivt
parad- cch ripostspel. N. H-n.
Söderlund, Sven, idrottsledare (f.
188 8 25/6), läroverksadjunkt i Karlskoga,
är Värmlands mest kände idrottsledare.
Söderlund, som själv leder gymnastik och
idrott vid allm. lärov. i Karlskoga och som
varit ledare för flera kurser i olika idrotter
samt bl. a. lett den svenska elittruppen vid
Nord. gymnastikfesten i Stavanger 1934, var
sekr. i läroverkets IF i Linköping, ordf. i IFK
Linköping 1907—11, sekr. i IFK Uppsala 1909 och
v. ordf. 1910—13, v. ordf. i Bofors GF 1916—19,
därefter ordf. t. o. m. 1939, och medl. i
Karlskoga IF:s styrelse 1917—32, ordf. i Karlskoga
Tennisklubb 1929—35 samt styrelsemedl. i
Karlskoga Simsällskap 1925—31. Söderlund är
sedan 1918 styrelseled. i Värmlands
Idrottsförbund (ordf. sedan 1933) och sedan 1919 i
Värmlands Gymnastikförbund (ordf. sedan 1921).
Han har 1924—33 varit styrelseled. i Svenska
Lekförbundet (från 1930 Handbollförbundet),
sedan 1919 i Svenska Gymnastikförbundet och
1937—43 led. av Riksidrottsförbundets
Överstyrelse. S. L.
Södermalms IK (120 medl. 1946)
stiftades 1/4 1902 av bl. a. Alex. Karlsson och
har mest gjort sig bemärkt genom sina
goda långdistanslöpare och skridskoåkare.
Några månader efter stiftandet ingingo
Södermalms IF och IK örnen, som även tränade
i Tantolunden, i klubben, och 1904 började E.
Strömberg och Gunnar Nilsson
uppmärksammas som löpare. Goda förmågor från andra
klubbar sökte inträde, och från 1908 till
omkring 1920 tillhörde klubben eliten i
långdi-stanslöpning. SM i lag i terräng hemfördes
1909 och 12—14, dessutom 2 SM i
maratonlöpning. Mest kända löpare voro Gunnar Nilsson,
Brynolf Larsson, E. och S. Strömberg, John
Jonsson (sedermera Eke), J. Klintberg, William
Nilsson (»Spring-Ville»), G. Carlén, A.
Kling-borg, Mauritz Carlsson (»Sörle»), K. Mannheim,
Sigge Jacobsson, J. Westberg, A. Ahlgren och
O. Björk, de fyra sistnämnda maratonlöpare.
I slutet av 1910-talet märktes William
Pettersson, N. Bergström (sederm. Norrköping) och R.
Falk (Göta) samt omkring 1930 Gunnar
Johansson, N. Holmén (Spårvägen) och E. Wallin
(Linnéa).
I hastighetsåkning på skridsko, där klubben
vunnit 63 SM, därav 11 i lag (t. o. m. 1946) och
dominerade i Sverige 1917—34, märktes speciellt
Jean Pettersson, E. Cederlöf, E. Blomgren, E.
Wingner, Gustaf Andersson (Gabeling), G.
Almer, G. Laudon, G. Strand, K. A. Ceder, Ivar
Eriksson, O. och B. Malmsten, Evald
Andersson, Arne Johansson och Lissa Bengtsson. År
1934 bröt sig flertalet av de bästa, däribland
Blomgren och Gabeling, ur klubben och
bildade -^-Brunnsvikens Skridskoklubb.
Skidsektionen var 1915—20 mycket livaktig
med O. Björk som bäste åkare, en cykelsek-
Sven Söderlund.
851
852
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
