Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik - Tekning - Tekniska kommittén - Teknisk knock out →Boxning, sp. 1015 - Telefonmatcher - Telegrafmatcher - Telemarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK
Teknik är inom idrotten sättet att
utföra en rörelse.
Teknikens inlärande är detsamma som
hjärn-och nervarbetets uppövande. Med hänsyn
härtill är det synnerligen viktigt, att
idrottsmannen redan från början tränar in en individuellt
riktig teknik. Det är nämligen mycket svårt
att övergå från en felaktig till en riktig teknik.
Risken att få en felaktig teknik är särskilt stor,
om man alltför mycket påskyndar träningen,
om man tränar utan instruktör samt om man
för tidigt deltar i tävling.
Inom den fria idrotten talar man om
»teknikgrenar», till vilka framför allt räknas
häcklöpning och stavhopp samt i andra hand övriga
hopp och alla kast, där tekniken har avgörande
betydelse för resultatet, i motsats till t. ex.
me-del- och långdistanslöpning, där det ofta
framträder »naturlöpare» — såsom t. ex. Gunder
Hägg — vilka kunna nå utomordentliga resultat
utan att ha underkastat sig någon tidsödande
teknikträning. — Jfr Taktik. N. H-n.
Tekning (av eng. take, taga) är en
metod att lotta om »serve eller sida» i
tennis, sida i bandy etc.
Den ene spelaren (lagkaptenen) fattar
rac-keten (bandyklubban) med sin ena hand
ytterst i skaftet, motståndaren fattar om skaftet
ovanför och tätt intill, den förstnämnde
placerar därefter sin ovanför, och den som får
sin hand närmast racketbladet (klubbkröken)
har vunnit lottningen och får välja. På sina
håll kallas det även tekning, då man singlar
med racketen (ung. som »singla slant») om
rätten att välja.
Tekning är vidare i bandy en form av
avslag. Bollen lägges på isen, och en spelare ur
vartdera laget placerar sig på var sin sida om
bollen med klubbkröken stödd mot isen och
på något avstånd från bollen. På domarens
signal försöka de rafsa åt sig bollen. Tekning
förekommer numera blott om båda lagen gjort
ett fel, så att matchen avblåsts, eller om
domaren märker, att han utan anledning blåst av
spelet. (Jämför »nedkast» i fotboll.) Tidigare
skulle spelarna vid avslag först slå på
varandras klubba invid bollen och därpå i isen;
sedan detta upprepats tre gånger fingo de
försöka komma åt bollen. Jämför »bully» i
landhockey (sp. 16) och »avslag» i
->-ishockey (sp. 325).
Tekning var tidigare en i Sverige vanlig
benämning på längdhopp utan anlopp. S. L.
Tekniska kommittén, bildad 1931, är
Svenska Fotbollförbundets organ för
utbildning av instruktörer och har märkbart
bidragit till höjandet av spelskickligheten
och till fotbollsspelets utbredning.
Kommittén bildades på förslag av V.
Stenborg, vilken liksom C. Linde (ordf.), Göteborg,
oavbrutet tillhört kommittén. Dess tredje leda-
mot har varit S. Klang (Stockholm, tidigare
Gävle, 1931—44), B. Ericsson (Sundsvall,
tidigare Sandviken, 1945) och sedan 1946 P. Håneli
(Stockholm). Kommittén utbildar i talrikt
besökta kurser på olika ställen i landet
distrikts-och klubbinstruktörer.
Teknisk knock out -^-Boxning, sp. 1015.
Telefonmatcher äro sedan början av
1920-talet en vanlig form av
klubbmatcher i fri idrott, bowling, skytte,
tyngd-lyftning m. fi. idrotter. Stundom
förekomma tävlingar i liknande form för hela
landet eller som landskamp (bowling).
Klubbarna tävla på hemmabanor och
intele-fonera de uppnådda resultaten till
motståndaren eller, om många klubbar deltaga, till en
central organisation. S. L.
Telegrafmatcher arrangeras efter samma
principer som -Melefonmatcher, speciellt
vid internationella matcher, där
intelefo-nering av resultaten skulle bli för dyrbar.
Telemarken, Telemark fylke i
mellersta delen av s. Norge, var landets första
skid- och turistområde och kan betraktas
som den moderna skidsportens vagga.
Telemarken är ett av Norges mest natursköna
områden, med skogar, sjöar, älvar och fjäll
men utan någon huvuddal. Området
genomkorsas av utmärkta turistleder och bilvägar och
har ypperliga jaktmarker och fiskevatten.
Före tillkomsten av Telemarkkanalen (1865—
76) och järnvägsförbindelse med det övriga
landet förde Telemarken en ganska obemärkt
tillvaro. Detta var orsaken till att dess högt
utvecklade skidsport först på 1860-talet kom till
Oslo. I Telemarken uppstod såväl
utförsåkningssporten som — i Morgedal-bygden —
backhoppningen, och därifrån härstammar också den
första tävlingsskidan (-^-Skidor). Där
lanserades även den första skidbindningen (av vide),
som överhuvud taget möjliggjorde utförsåkning
och backhoppning.
Bland berömda skidlöpare från Telemarken
må främst nämnas Sondre Nordheim (f. 1825),
vilken var den förste kände tävlingslöparen
och den som först demonstrerade Telemarkens
skidsport i Oslo. Till hans minne restes 1925
en sten i hans hemtrakt Morgedal. Jämte
Nordheim ha bröderna M. och T. Hemmestveidt
största förtjänsten av den moderna skidsportens
utbredning i Norge och USA, dit de
utvandrade. Även en annan pioniär för skidsporten i
USA härstammar från Telemarken,
»Snowshoe-Thompson» (eg. Jon Thoresen Rue, f. 1827).
Vidare märkas O. Bjaaland, som var R.
Amund-sens följeslagare till Sydpolen 1911,
Kongepokal-vinnarna i Holmenkollen Svein Sollid, J. Grini,
G. Gravlid och O. Aasen, vinnarna av
Damernas Pokal O. T. Kaasa och H. Kleppen, olym-
883
884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
