Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennis - Tennisspelets historia, av kapten Kurt Zetterberg och redaktör Sven Lindhagen - Tennis i Sverige - Plan och utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TENNIS
Bild 1. Skiss över tennisplan.
data må nämnas instiftandet av
-^Nordiska Lawntennispokalen 1919 och
allsvenska serien (till att börja med en tävling
mellan stadslag) 1921, första deltagandet i
Davis Cup 1925, instiftandet av King’s Cup
(en motsvarighet till Davis Cup) på
inom-husbanor 1936 samt s. å. den av
internationella förbundet off. erkända
internationella jubileumsmästerskapsturneringen.
Ledande svenska tennisspelare av hög
internationell klass ha varit G. Setterwall, W.
Boström, C. Kempe (samtliga medaljörer i OS),
T. Grönfors, F. Möller, C. O. Nylén, C.
Wennergren, M. Wallenberg, S. Malmström, H.
Ramberg, A. Thorén, C. Östberg, K. Schröder, N.
Rohlsson, L. Bergelin och Torsten Johansson;
bland damerna M. Adlerstråhle och E.
Wallenberg (3., resp. 4. vid OS 1908) samt S. Fick,
E. Aquilon, G. Roberg och M. Lagerborg. På
utomhusbana ha dock endast M. Wallenberg,
S. Malmström och K. Schröder tillhört
internationella eliten i singel.
Sedan mitten av 1920-talet har tennis
i Sverige »demokratiserats», delvis tack
vare bordtennisen, som till 1928 använde
samma spelräkning (games och sets).
Numera spelas tennis i alla samhällsklasser,
men på grund av de stora kostnaderna
(särskilt i inomhustennis) har det dock
svårt att bli en verklig »folksport», som
fallet är i t. ex. USA.
Tennis i övriga Norden.
I Danmark introducerades tennis 1883, och
Köbenhavns Boldklubs mästerskapstävling (från
1889) fick karaktär av danskt mästerskap, tills
de officiella mästerskapen på utomhusbana
instiftades 1904, inomhus 1914. Sporten utövas
framför allt i Köpenhamn. De främsta spelarna
ha varit E. Larsen och Sophie Castenschiold
(före 1914), V. Ingerslev, A. Petersen, E. Ulrich,
A. Jacobsen och Hilde Krahwinkel-Sperling.
->Danmark, sp. 524.
I Norge började tennis utövas som
motionssport under 1880- och 90-talen på flera
platser. Den första norska klubb, som tog
upp tennis på sitt program, var Christiania
Footballclub (1888). Första specialklubben var
Christiansands Lawn-Tennis Klub (st. 1888),
följd av klubbar i Fredrikstad och
Fredriks-hald (1889), Horten (1892), Lillehammer (1893),
Bergen (1898) och Bygdö (1899). Slutligen
tillkom Kristiania Lawn-Tennis Klub, 1900, som
sedan varit ledande. Norska mästerskapet
instiftades 1910 av Norges Lawn-Tennisforbund
(st. 1909). Huvudsakligen bedrives
utomhus-tennis. Mest kända spelare ha varit Molla
Bjurstedt-Mallory och J. Haanes. ->-Norge,
sp. 697.
I Finland utövas spelet mest i
Helsingfors. Vid sidan av den sedan 1910 i Sverige
bosatta Sigrid Fick har A. Grahn varit landets
bäste spelare. ->Finland, sp. 1081.
PLAN OCH UTRUSTNING.
Tennisplanens utseende, mått och linjer
framgå av vidst. skiss (bild 1). I
England, USA m. fi. länder, vilkas klimat
lämpa sig härför, användas ofta
kortklippta gräsplaner, men flertalet banor i
världen är av ->en-tout-cas. I Sverige
användes tidigare i stor utsträckning
sandbanor. Även banor av cement, asfalt
etc. förekomma, dock mindre nu än förr.
Inomhus spelas så gott som alltid på
trägolv (vid professionella matcher i USA
överdraget av en gummimatta), i
undantagsfall på en-tout-cas eller asfaltbana.
Planen är vid alla slags spel 23,77 m lång, i
singel 8,23 och i dubbel 10,97 m bred. Den delas
på mitten av ett nät, som hålles uppe av en
lina eller metalltråd med en diameter av högst
8,5 mm och vars ändar skola löpa över och vara
fastsatta i två stolpar av 1,06 m höjd. Dessa
skola stå 0,915 m utanför planen på var sida.
Nätets höjd skall på mitten vara 0,915 m. Det
skall hållas stramt av en rem, som inte får vara
bredare än 50 mm. Linan eller metalltråden
och den övre delen av nätet skola inneslutas i
ett band, som icke får vara smalare än 50 mm
och ej bredare än 63 mm.
Hur en tennisplan uppmätes.
Sedan nätets plats bestämts, uppmätes först
den ena planhalvan för singelspel enligt
följande anvisningar (se bild 2):
Två pinnar, A och B, utsättas på 8,23 m avstånd
från varandra. Vid A fästes ett 14,455 m och vid
B ett 11,885 m långt snöre, vilka sträckta mötas vid
C, planens ena hörn. På linjen B—C göres en
markering 6,4 m från B för att utmärka servelinjen.
Punkterna D och G, d. v. s. baslinjens, resp.
serve-linjens andra ändar, erhållas genom samma
förfarande men med ombytta snören.
Härefter uppmätes den andra planhalvan. Genom
att förlänga de båda baslinjerna med 1,37 m i
vardera ändan kunna sidolinjerna för dubbelspel
uppdragas. Servemittlinjen drages mellan de båda serve-
891
894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
