Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennisarm - Tennisförbund - Tennishallar, av arkitekt Gustaf Lettström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TENNISARM
Tennisarm betecknar en armbågsskada,
vanligen orsakad av felaktigt utfört
backhandslag.
I stället för att möta bollen med kroppens
framsida parallell med bollriktningen och med
armen roterande i skulderleden vänder
spelaren kroppens framsida mot bollen och
brukar armbågen som rotationscentrum.
Därigenom uppstår stundom inflammation i
benhinnan på benutskotten, där
underarms-sträckarna fästa sig, och även själva musklerna
kunna bli irriterade. De små slemsäckar, som
äro belägna under huden eller i djupare skikt
i armbågstrakten, bli ibland säte för
inflammation. Någon gång konstateras retning av
ledhinnan med ökning av ledvätskan. Enligt
uppgift skola t. o. m. vissa broskpartier kunna
taga skada.
Åkomman är oftast svårbotad, och långvarigt
uppehåll i spelet är av nöden. Vila av armen
och värme i olika former, gärna
kortvågsbehandling, och även röntgenstrålar bruka
föreskrivas. Försiktig massage och insprutning
lokalt av smärtstillande lösningar kunna också
tillrådas. I svårare fall tillgripes
fixationsför-band (spjäla eller gips). — Några veckor efter
symtomens försvinnande kan spelaren återtaga
spelet. Då bör genast riktig teknik i
backhandslaget inläras. C. O. N.
TENNISFÖRBUND.
Internationella Lawntennisförbundet,
off. La Fédération Internationale de Lawn
Tennis, bildades 1 mars 1913 i Paris, där
det alltsedan dess haft sitt säte.
Förbundet omfattade 1939 59 länder.
Förbundet, som till 1939 hållit årsmöte varje
år i Paris, har till uppgift att tillse, att spelets
regler tolkas lika i olika länder och att Davis
Cup-reglerna följas, att uppgöra regler för och
gynna de professionella
världsmästerskapstävlingarna i tennis samt att besluta om
instiftande av officiellt erkända
mästerskapstävlingar.
Ordf. i förbundet utses för ett år i sänder
och kan icke återväljas påföljande år.
Svenska Tennisförbundet.
Den 26 nov. 1906 bildades Svenska
Lawntennisförbundet under
ordförandeskap av nuvarande kronprins Gustaf
Adolf, och först 1941 antog förbundet sitt
nuvarande namn. Det anslöt sig
omedelbart till Svenska Gymnastik- och
Idrottsföreningarnas Riksförbund.
Svenska Tennisförbundet är en av
initiativtagarna till och medlem av Internationella
Lawntennisförbundet sedan dess tillkomst 1913.
— Ar 1945 voro till förbundet anslutna 269
klubbar med 13 683 medlemmar.
Ordf. i förbundet ha varit: A. Wallenberg
1906—-21 och 25—28, C. O. Rahm 1921—25, C. P.
Bohnstedt 1928—34 och M. Wallenberg j :r sedan 1934.
F. S.
TENNISHALLAR.
Av arkitekt Gustaf Lettström.
Tennis var från början avsett enbart
som utespel. Dess växande popularitet
gjorde emellertid, att man även ville
bedriva det vintertid, och 1885 invigdes den
första tennishallen, Queen’s Clubs
paviljong i London. I Sverige uppfördes den
första hallen i Idrottsparken i Stockholm
1896 och fick snart efterföljare i
Djursholmshallen 1898 och A.-B. Tennis
paviljong på Stadionhöjden 1900. För
närvarande (1946) finnes i Sverige ett 80-tal
speciellt för tennis byggda hallar.
Hallkonstruktionen.
De första anläggningarnas tak utgjordes av
fackverkskonstruktioner av trä, försedda med
högt sittande sidofönster och dessutom med ett
glastak över spelplanernas mitt. I och med att
Tennisstadions B-hall invigdes 1924, började ett
nytt utvecklingsskede i det svenska
hallbyggandets historia.
Limmade träbågar från Töreboda bildade ett
valv vinkelrätt mot spelplanens längdriktning,
och taket försågs med två lanterninrader, vars
vertikalprojektioner lågo utanför
spelkorridorernas utsidor. Hallens arkitekt, Torben Grut,
utarbetade efter studier och experiment
normer för belysning, golv, väggar m. m., vilka
gälla ännu i dag.
På 1930-talet uppfördes flera speltekniskt goda
tennishallar, t. ex. Östersunds med träbågarna
i banans längdriktning jämte slätt undertak och
sidoljus. På sista åren ha träbågarna ofta
utbytts mot järnbågar (t. ex. Råsunda tennishall)
eller betongbågar (t. ex. Tennisstadions A-hall,
Mässhallen i Göteborg och Kungliga klubbens
1943 invigda 5-banorshall i Stockholm).
Sveriges f. n. största specialbyggda tennishallar,
Al-vikshallen och Kungliga Tennishallen, rymma
c:a 2 500, resp. 3 500 personer. Eriksdalshallen
i Stockholm, som dock huvudsakligen användes
för handboll, har plats för c:a 2 200 åskådare.
Siffrorna avse tennistävlingar.
Belysningen.
Den artificiella belysningen utgjordes i de
första hallarna av kolstavslampor med en
lys-tid av endast c:a 14 tim. med ett par kol. I
Tennisstadions B-hall introducerade Grut en
ny armaturtyp, 1 000 watts glödlampor i 1,5 m
919
920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
