Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tisell, Gunnar O. E. - Tiskenloppet, Faluloppet - Tissié, Philippe - Tissot, Clément Joseph - Tissot, Simon André - Tjalve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TISKENLOPPET
mentarer» (1942) och »Regler för golfspel med
kommentarer» (1945). Han var dessutom 1936
—45 red. för Svenska Golfförbundets årsbok
samt är medarbetare i Nordisk Familjeboks
Sportlexikon.
Tisell, som vann SM för oldboys 1938, är
styrelseled. i Svenska Golfförbundet sedan 1931
(sekr. 1939—45 samt sedan 1941 även v. ordf.).
Å. S-n.
Tiskenloppet eller Faluloppet,
Sveriges snabbaste hastighetstävling för
ut-bordare och säsongens första tävling,
arrangerades 1935—39 årligen i början av
juni på sjön Tisken vid Falun, 1938 och
39 under två dagar. — Loppet
återupptogs 1945, då det kördes i september.
Arrangör var 1935 S. M. K:s Dalaavdelning,
1936—39 K. M.K. R:s Faluavdelning och 1945
Dalarnas Racerklubb. Den triangelformiga
banan är före midsommar (sjön växer igen i juli)
idealisk för motorbåtssport och tillåter farter
på över 40 knop. Varvlängden har varierat
mellan 1300 och 1600 m. Förutom tävlingar i
klasserna A, B, C och X samt ett
långdistans-lopp över 15 varv (klass N) köres ett s. k.
allmogelopp, bestående av bruksbåtar.
Tiskenloppet har sedan 1937 samlat
utländska deltagare, och 1939 kördes en landskamp
Finland—Sverige, som vanns av det svenska
laget med 89 poäng mot 79.
Segrare ha varit: 1935 C. Oldenburg, Evinrude,
klass X, 35,2 knop; 1936 B. Hjorth, Hauptner-Elto,
X, 41,o; 1937 C.-A. Lindqvist, Elto, C, 37,3; 1938
G. Faleij, Evinrude, X, 40,9; 1939 C.-G. Andersson
(Wendelin), Johnson, C, 42,s; 1945 C.-G.
Wende-lin, Johnson, C, 38,2; 1946 A. Jadén, Evinrude, C,
43,5. B. L.
Tissié [tisie’], P h i 1 i p p e, fransk
gym-nastikpioniär (1859—1935), med. dr,
kämpade under nära ett halvt sekel med
uthållig entusiasm och konsekvens för det
lingska systemets användande i Frankrike.
Tissié studerade vid Gymnastiska
Centralinstitutet 1890 och blev där övertygad om det
lingska systemets överlägsenhet över andra
gymnastiksystem. På hans initiativ blev den
lingska gymnastiken 1910—13 det officiella
systemet i Frankrike, och även i det biandsystem,
som därefter infördes, bibehölls den lingska
gymnastikens korrektiva princip. Han skrev
över 100 volymer och 100-tals artiklar i
medicin, gymnastik och biologi. Tyvärr hade han
icke den framgång han förtjänade, beroende
delvis på att gymnastiken gjordes till en bricka
i det politiska partispelet i Frankrike. Mbg.
Tissot [tiså’], Clément Joseph,
fransk föregångsman för kroppsövningar
(1750—1826), militärläkare, utgav 1780 i
Paris »Gymnastique médicinale et
chi-rurgicale».
Skriften behandlar den fysiska verkan av
olika kroppsrörelser, såsom bollspel, jakt,
fäktning, ridning och simning, och framlägger
teorier om olika sjukdomars botande genom
rörelse eller vila. Den utkom 1797 på svenska
under titeln »Medicinsk och chirurgisk
gymnastik, eller Försök om nyttan av rörelse och
stillhet vid sjukdomars botande», och det är
ej uteslutet att P. H. Ling hämtat impulser till
sin sjukgymnastik från detta arbete. O. H-g.
Tissot [tiså’], Simon André,
schweizisk föregångsman för kroppsövningar
(1728—97), läkare, utgav 1766 i Lausanne
»De valetudine litteratorum».
Tissot förklarar i sin skrift huvudorsakerna
till de lärdes ohälsa vara »hjärnans oförtrutna
arbete och kroppens ständiga vila». Verket
utgavs i sammandrag på svenska 1821 under
titeln »Råd till de lärde och till dem som föra
ett stillasittande levnadssätt». Han åberopas
liksom sin namne Clément Joseph ->Tissot
ofta som auktoritet av Guts Muths och Vieth.
O. H-g.
Tjalve i Oslo är Norges äldsta
friidrottsklubb, stiftad 27 dec. 1890, införde 1891
femkampen i Norge, anordnade 1893
professionella VM i hastighetsåkning mellan
H. Hagen och engelsmannen J. Smart och
arrangerar bl. a. sedan 1923
->Holmen-kollstafetten.
Bland medlemmarna märkas H. Haugom,
som vann Dicksonpokalen 1891, sprintern O.
Michelsen, häcklöparen H. Due,
allroundmän-nen H. och W. Blystad, kastaren Carl O. Olsen,
hopparen C. Seeberg och den främst som
konståkare på skridsko kände Y. Bryn, av vilka
Due, Seeberg och Olsen 1903 vunno samtliga
norska mästerskap. Senare upptog Tjalve
lång-distanslöpning som specialitet, med B. Bratz,
Johannes Andersen, A. Simonsen, P. Finnerud
och H. Dahl som de mest framträdande.
Vid OS 1908 och 12 hade Tjalve i J.
Falchen-berg och A. Halse goda kastare. Kända
medlemmar av nordisk toppklass under den
följande tiden voro allroundmannen J. Hellum,
trestegshopparen E. Winne, sprintern Johan
Johnsen, medeldistanslöparna Reidar
Andersen och E. Rasmussen, långdistanslöparna A.
Halstvedt och G. Braathe, hopparen S.
Helge-sen, diskuskastaren Zakken Johansen j:r,
spjutkastaren O. Sunde, häcklöparna Gunnar Larsen
och H. Albrechtsen samt den nuvarande
Euro-parekordinnehavaren i stavhopp, E. Kaas.
Under en kort period bedrev Tjalve även
hastighetsåkning på skridsko samt boxning.
Tjalve har vunnit norska mästerskapen i
sta-fettlöpning 4x100 m 1917—19 och 33 samt 4x400
m 1930, 31, 33—35, 38 och 39 och 1 000 m (400+
300+200+100 m) 1939. Dess medlemmar ha
sammanlagt vunnit 128 norska mästerskap. Av
friidrottsförbundets 14 ordförande ha 7 varit
tjalvister. P. C. A.
967
968
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
