Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien, av fotbollsinstruktören Vaclav Simon samt redaktörerna Peter Brie och Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJECKOSLOVAKIEN
TJECKOSLOVAKIEN.
Av fotbollsinstruktören Vaclav Simon samt
redaktörerna Peter Brie och Sven Lindhagen.
Tjeckoslovakien eller
Tjeckoslovakiet (tj. Ceskoslovenskå Republika),
republik i Mellaneuropa, omkr. 128 000
km2 med omkr. 10 mill. invånare, har
spelat en betydelsefull roll i den
internationella idrotten. Den tjeckoslovakiska
sporten har präglats av de inrepolitiska
motsättningarna samt de olikartade
folkelementen i landet.
Tjeckoslovakien, som blev självständigt 1918,
bestod 1939 av de forna österrikiska
kronlän-derna Böhmen, Mähren och större delen av
Schlesien samt de forna ungerska områdena
Slovakien och Karpato-Rutenien (senare tills,
kallade Karpato-Ukraina). Befolkningen var
mycket blandad och bestod av 65,5 % tjecker
och slovaker, 23,4 % tyskar, 3,4 % ukrainare,
5,6 % ungrare, 0,6 % polacker samt dessutom
rumäner, zigenare etc. Omkr. 125 000 voro judar.
Våren 1939 besattes Tjeckoslovakien av tyska
trupper, den norra, större delen förklarades för
tyskt protektorat, medan ->-Slovakien blev
»självständig» republik, och Ungern besatte
större delen av Karpato-Rutenien. Efter
världskrigets slut 1945 återupprättades republiken
Tjeckoslovakien, men dess gränser äro (juni
1946) ännu ej definitivt fastställda.
Böhmens idrottshistoria.
Då idrotten fick fast fot i Böhmen
tidigare än i det övriga Österrike och även
i fortsättningen stod på en högre nivå,
bildade Böhmen från början egna
idrottsorganisationer med egna
mästerskap etc., där såväl tjeckiska som tyska
klubbar deltogo. Det erkändes också av
IOK som egen »idrottsnation» (se nedan),
men dess fotbollsförbund nekades efter
en österrikisk aktion inträde i FIFA,
varför Böhmen ej fick deltaga i
fotbollslandskamper eller turneringar vid OS.
I början av 1860-talet blev den dittills
splittrade och oenhetliga gymnastiska fostran
samlad och enad i den vid denna tidpunkt
organiserade, folkligt nationella ->-Sokolrörelsen. I
början av 1880-talet började i Böhmen bosatta
engelsmän utöva idrott, speciellt fotboll, fri
idrott och tennis, och sporten grep hastigt
omkring sig även bland landets egna invånare.
Dessutom utövades brottning och
tyngdlyft-ning, vilka sannolikt införts från Ryssland.
Från början av 1890-talet förekom ->-skidsport
(sp. 299), och kring sekelskiftet introducerades
från engelskt håll bandy, vilken dock snart
utträngdes av ishockey. I ett fåtal idrotter
följdes österrikiska traditioner, t. ex. i fäktning,
där sabeln blev det mest populära vapnet. En
böhmisk specialitet är det handbollsliknande
spelet hazena, konstruerat 1906, som upptagits
som internationellt damspel.
De ständiga tvistigheterna med Österrike samt
motsättningarna mellan främst slaverna (tjecker
och slovaker) och tyskarna i landet gjorde, att
varje folkgrupp bildade klubbar, delvis också
egna förbund. Trots den utpräglat nationella
klubbkaraktären deltogo dock i huvudsak alla
i samma tävlingar, men många förvecklingar
uppstodo. Även andra politiska och religiösa
orsaker ha föranlett splittring, och sålunda
bildades socialistiska och kommunistiska
sammanslutningar (->Arbetarsportrörelsen), vidare
katolska (t. ex. gymnastikförbundet Orel), judiska
etc. Största rollen spelade dock de tyska —
som även voro de äldsta — och de tjeckiska
förbunden.
Den äldsta föreningen var den tjeckiska
AC Praha, som redan 1888 arrangerade
internationella tävlingar i fri idrott och
tyngdlyft-ning. Är 1892 bildades ->Slavia och 1893
-^-Sparta, båda tjeckiska, vilka varit och
alltjämt äro landets dominerande och mest
mångsidiga klubbar. Ett friidrottsförbund, Atletickä
Amatérskd Unie, bildades 1897,
fotbollsförbundet 1900.
Vid OS 1900—12 startade Böhmen under
namnet Österrike—tjecker och deltog med 31 man
1908 samt ej mindre än 41 aktiva och 22 ledare
1912. Bland kända idrottsmän från denna tid
märkas diskuskastarna F. Janda (sedermera
Suk, 2. man vid OS 1900, inofficiellt
världsrekord med 39,42 m 1901) och F. Soucek (42,67
1907), löparen A. Dvorak, som ofta tävlade i
Sverige 1908—10, tennisspelarna L. Zemla och
J. Just, som blevo 4. i dubbel utomhus vid OS
1912, brottarna G. Fristensky (även god
tyngd-lyftare), K. Halik och J. Balej samt
tyngdlyf-tarna M. Cisar och F. Höjer. Största
framgångarna nåddes dock i fotboll och ishockey
(EM 1911 och 14, tvåa 1913, etta även 1912, då
tävlingen förklarades ogiltig).
Idrotten i republiken Tjeckoslovakien.
I den efter första världskriget bildade
republiken Tjeckoslovakien blev idrotten
en nationell angelägenhet och
understöddes kraftigt av staten. Trots att den
införts i alla delar av landet, dominerade
dock även i fortsättningen böhmarna,
även om motsättningarna mellan slaver
och tyskar inom denna folkgrupp verkade
hämmande.
De viktigaste idrotterna ha varit:
Fotboll, där Slavia, Sparta, Teplitzer SK,
Viktoria Plzen, Viktoria Zizkov, SK Bata, Zi-
969
970
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
