Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien, av fotbollsinstruktören Vaclav Simon samt redaktörerna Peter Brie och Sven Lindhagen - Tjerneld, Håkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJERNELD
Sokolrörelsens grundare, J. Fügner (t. v.) och
hans svärson M. Tyrs.
denice, Brno, SK Bratislava och den tyska
Deutscher Fussball Club, Prag, haft lag av
europeisk elitklass. I landskamper har
Tjeckoslovakien t. o. m. 1939 vunnit 76, förlorat 33
och spelat 42 oavgjorda (målkvot 364—255).
Mot Sverige har landet spelat 4 matcher, av
vilka 2 vunnits och 2 förlorats.
I tävlingen om ->-Mitropa Cup ha tjeckiska
lag 3 gånger hemfört pokalen och
ytterligare 4 gånger nått finalen. Vid OS 1920
voro tjeckerna finalister men lämnade efter
40m (0—2) planen som protest mot domaren,
och 1924 blev laget utslaget i 2. omg. av
Schweiz; 1928 och 36 deltogo tjeckerna ej. I VM
blev laget tvåa 1934 (1—2 mot Italien efter
förlängning) men slogs överraskande ut av
Brasilien i 2. omg. 1938. Professionalismen
infördes 1925, men f. n. äro de flesta spelarna
amatörer. Korporationsklubbarna, där spelarna ha
speciella (även ekonomiska) förmåner, ha även
stor betydelse. — I basketboll hemförde
Tjeckoslovakien EM 1946.
Ishockeyspelet, som mest utövas i
Prag och Bratislava, är av högsta europeiska
klass. Ledande klubb är Lawn Tennis Club,
Prag (LTC), som har ett av kontinentens bästa
lag och 1937 för alltid erövrade
->-Spengler-cupen. I VM blev Tjeckoslovakien trea 1933
och 38, segrade i EM 1922, 25, 29 och 33 samt
har varit tvåa 5 och trea 3 gånger. Vid OS
blev Tjeckoslovakien 3. 1920. Mest kände
spelare har varit den även i tennis framstående
J. Malecek.
I tennis, som har sitt centrum i Prag, har
landet varit framgångsrikt, dock utan att ha
nått toppen i Davis Cuptävlingarna. Bästa
spelare ha varit medlemmar av familjen
->-Koze-luh samt vidare R. Menzel, L. Hecht, L. Caska,
J. Cejnar och J. Drobny.
Fri idrott utövas speciellt i Prag, men
standarden har ej varit särskilt hög. Löparen
V. Vohralik (4. på 1500 m vid OS 1920),
kul-stötaren och mångkamparen F. Douda samt
gångaren V. Balsan ha varit de mest kända.
Damidrotten står på mycket hög nivå, och i
systrarna M. Mejzlikova I och II,
häcklöper-skan L. Sychrova och den sedermera som man
förklarade Z. Koubkova har landet haft
världsberömda representanter.
Ehuru intresset för kraftsport är stort,
ha toppresultat dock ej nåtts annat än i
tyngd-lyftning, där V. Psenicka, J. Skobla och F. Hala
tillhört världseliten. Simningen, där den
judiska klubben Hagibor samt Cesky
Pla-vecky Club (båda i Prag) tillhörde de ledande,
har många utövare, men endast i vattenpolo är
standarden hög. Cykelsport bedrives
obetydligt.
Skidsport utövas i stor utsträckning i
Böhmerwald, Riesengebirge och Karpaterna,
medan skridskosporten står på en
relativt låg nivå.
Kanotsporten är av hög standard,
medan rodd förekommer obetydligt.
Motorsportens mest kända evenemang är
->-Masa-ryk G. P. Hästsporten är koncentrerad
till Prag, och det mest kända loppet är
->Pardubitz-steeple-chase.
Organisation.
I spetsen för den tjeckiska idrotten
står ett riksförbund, Ceskoslovensky
Vsesportovni Vybor (st. 1928), med säte
i Prag. Specialförbund finnas för alla
idrotter; som ovan nämnts på grund av
politiska och religiösa skäl funnos
stundom 3—4 för samma idrott. Sporten
erhåller stora anslag av staten.
President J. Masaryk brukade personligen
närvara vid flertalet större tävlingar, och
president Benesj var en av stiftarna av Slavia,
där han själv spelat fotboll. Bland statliga
idrottsplatser märkas det ståtliga Masaryk
Stadion samt Zimni (vinter) Stadion i Prag.
Flertalet idrottsplatser tillhör dock klubbar.
Reor-ganisationen av den 1939—45 delvis upplösta
idrottsorganisationen och återuppbyggandet av
förstörda idrottsplatser äro ännu våren 1946
ej avslutade.
Tjerneld, Håkan, alpinist (f. 1910
12Ii), fil. dr, docent, Stockholm, har
företagit ett 50-tal färder i svenska och
utländska fjäll, särskilt vintertid.
971
972
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
