Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Travsport, av redaktör Sten Sandberg - Historik och utbredning - Travsporten i Sverige - Övriga nordiska länder - Hästmaterielet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T RAV SPORT
terskap på Bergsåker för sexåriga och
äldre (3 500 m, c:a 6 000 kr.), Större
nord-svenskt unghästlopp för fyraåringar på
Bergsåker (2 500 m, c:a 6 000 kr.) och
Östersunds stora lopp för fyraåringar
(2 000 m, c:a 8 500 kr.). Se vidare kap.
Rekordstatistik, sp. 1017—20.
Svenska Travsportens Centralförbund.
Ehuru Svenska Trafsällskapet
fungerade som ett slags rådgivande och
kontrollerande myndighet för travsporten,
uppstod emellertid snart genom
verksamhetens oerhörda utveckling kravet
på en officiell centralorganisation. Detta
krav tillgodosågs 1925 genom en
uppdelning av Svenska Travsällskapet i
-^Stockholms Travsällskap — som övertog
tävlingsarrangemangen — och en central
huvudorganisation, vilken tills vidare
behöll den gamla benämningen men 1929
antog namnet Svenska ->Travsportens
Centralförbund (S.T. C.).
Övriga nordiska länder.
Danmark.
Dansk travsport organiserades 1885 i och
med stiftandet av Föreningen til
Travsportens Fremme i Danmark, som s. å.
öppnade en bana vid Köpenhamn på Lyngbyvejen
och vars ursprungliga uppgift var att
frambringa en nationell hästras. Genom
meningsskiljaktigheter inom föreningen skedde en
utbrytning, som resulterade i Det Danske
Trav-selskabs grundande 1891. Sällskapet anlade en
egen bana i Charlottenlund, varefter den
gamla föreningen inom kort upphörde.
Genom import från USA fick den danska
travsporten i början av 1900-talet ett hastigt
uppsving, och efter en tillbakagång under
första världskriget tog den åter fart 1920. Två år
senare öppnades en ny bana i Köpenhamn,
->-Amager travbana, varefter följde banorna
i Odense och Aarhus. Dansk travsport var den
dominerande i Skandinavien, och detta berodde
delvis på att något totalisatorförbud aldrig
existerat i landet. Senare ha bl. a. borttagandet
av mockinländarrätten, upphörandet av
importen samt införandet av mera hasardartade
spelformer — vilket sistnämnda i sin tur medfört,
att sporten fått lida av det olagliga spelet hos
privata bookmakers — bidragit till att dansk
travsport kommit att stå tillbaka för svensk.
Det absoluta danska rekordet för travare
innehas sedan 1940 av »Alema Volo» med 1.18,5,
medan snabbaste inländare äro: 2-åriga »Björn»
1.27,0 (1938), 3-åriga »Styrmand» 1.23,9 (1935),
4-åriga »Bellwood» 1.21,2 (1940) och äldre »Star
Mc Elwyn» 1.19,8 (1935). -^-Danmark, sp. 533,
pl. 3. ->Dansk Traver-Derby.
Norge.
Norsk travsport kan liksom i Sverige ledas
tillbaka till böndernas urgamla slädtävlingar.
I organiserad form daterar sig travsporten
från omkr. 1800, och den första kappkörningen
med penningpriser på uppmätt bana och med
tidtagning ägde rum på Björviken vid Oslo 12
febr. 1832. Sporten var ursprungligen
organiserad som ett led i den allmänna hästaveln,
men 1875 bildades »Selskapet for Kappköring
i Trav» med uteslutande travsport på
programmet. Sällskapet, som 1885 fick namnet
»Det Norske Travselskap», lyckades efter
omorganisationen få fart på utvecklingen och är
ännu landets huvudorganisation för travsport.
Speciella landbanor anlades redan omkr. 1900,
först vid Oslo, därefter vid Larvik, Skien och
Momarken. Sedan totalisatorförbudet
upphävts 1928, kunde sällskapet hålla sina
första-tävlingar med totalisator på ->Bj erkebanen
vid Oslo. För närvarande har landet 11
permanenta landbanor för travsport.
Under totalisatorns första år startade 155
hästar, och omkr. 2 mill. kr. omsattes. Under
kriget blev det ett enormt uppsving, och
rekordåret 1944 uppvisade 1606 startande hästar
och en totalisatoromsättning på 36,5 mill. kr.
Den kallblodiga rasen dominerar, och
gällande rekord i denna grupp äro: 3-åriga »Attila»
1.43,6 (1938), 4-åriga »Donnagubben» 1.37,3 (1934)
och äldre »Molyn» 1.33,0 (1943). Det absoluta
norska rekordet hålles av den internationella
»Saint Protector» med 1.19,8 (1944), medan
snabbaste inländare äro 2-åriga »Bunter Frisco»
1.27,4 (1935), 3-åriga »Bunter Frisco» 1.25,0
(1936), 4-åriga »The King» 1.24,9 (1944) och äldre
»Fantazya» 1.21,0 (1942). ->Norge, sp. 700—01,
pl. 5.
Finland.
Den finska travsporten, som så gott som
uteslutande baseras på inhemskt hästmaterial, är
av gammalt ursprung. De första tävlingarna
höllos vintern 1862, och redan 1875 invigdes en
landbana. Främst på rekordlistan stod 1946
»Nastola» med km-tiden 1.27,8 (1940). Jfr
Finland, sp. 1089.
HÄSTMATERIELET.
Olika travhästraser.
Då trav icke är hästens snabbaste
gångart, kunna givetvis icke alla hästar ha
förutsättningar för ett framgångsrikt
deltagande i travtävlingar. Man har därför
inriktat sig på en specialtravaravel för
att få fram hästar med snabbhet och
styrka i trav som särskilt
framträdande egenskaper. Det inom
travsporten använda materialet rekryteras till
1001
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
