Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyngdlyftningsmärken - Tyrs, Miroslav - Tyska hoppet - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T YRS
Süvermärket.
Enarms- Tvåarms-
ryck stöt press ryck stöt S: a
kg kg kg kg kg kg
Bantam- o. fjäderv. 40 50 50 55 75 270
Lättvikt ......... 45 55 55 60 80 295
Mellanvikt ...... 50 60 60 65 85 320
Lätt tungvikt ... 55 65 65 70 90 345
Tung tungvikt ... 55 65 70 75 95 360
Guldmärket.
Bantam- o. fjäderv. 45 55 55 60 80 295
Lättvikt ......... 50 60 60 65 85 320
Mellanvikt ...... 55 65 65 70 90 345
Lätt tungvikt ... 60 70 70 75 95 370
Tung tungvikt ... 60 70 75 80 100 385
Till Vi 1946 ha utdelats 4875 järn-, 2 607
brons-, 1830 silver- samt 385 guldmärken.
Stora Grabbarnas märke
tilldelas sedan 1945 den tyngdlyftare som nått
10 p. enl. följande poängberäkning:
Etta Tvåa Trea Pyra Femma Sexa
OS ..................10 7 5 3 2 1
VM ..................10 7 5 3 2 1
EM ..................7 5 3 2 1 —
NM ..................2 1 — — — —
Flerlandskamp 2 1 — — — —
Landskamp... 1 — — — — —
SM ..................1 — — — — —
Innehavare: Erik A. Pettersson, Erik
Pettersson, Bertil Carlsson, H. Sjögren, Reinhold
Pettersson, Sture Karlsson-Klintheim, S. Linde-
berg, O. Löfdahl, G. Högberg, Sven Carlsson,
Sten Andersson och L. Englund.
Förbundet utdelar även en elitmedalj
(fr. 1936) och en förtjänstmedalj (1926).
-♦-
Tyrs [tirj], Miroslav, tjeckisk
gymnastikledare (1832—84), professor, är
jämte sin svärfar H. Fügner grundare av
->sokolrörelsen. Bild vid art.
Tjeckoslovakien.
Tyrs, som sedan sina uppväxtår var en god
kännare av tysk turnén, grundade 1862 i Prag
den första tjeckiska gymnastikföreningen. Han
blev sokolchefen Fügners närmaste man, och
det var främst tack vare Tyrs, som den
politiska kris, som under 1870 skakade rörelsen,
kunde övervinnas.
Tyska hoppet är den populära
benämningen på baklänges voit med välvning
framåt (->Simhopp).
Benämningen lär ha uppstått i Stockholm,
genom att en trupp tyska cirkusartister utförde
dylika hopp i gamla Gjörckeska simskolan
omkring 1870. Hopp i gruppen baklänges hopp
med välvning framåt voro emellertid icke
okända i Sverige dessförinnan. E. B-II.
TYSKLAND.
Republiken Tyskland eller Tyska Riket
(ty. Deutschland, Deutsches Reich)
omfattade vid tiden före »Anschluss» (av
Österrike) 1938 en areal av 471 000 km2
med en befolkning av drygt 68 mill.
invånare.
Trots sitt läge i hjärtat av Europa, sina
utmärkta kommunikationer, sin för
praktiskt taget all sport lämpade terräng och
sina urgamla idrottstraditioner (se
nedan) blev Tyskland förhållandevis sent
en stormakt inom tävlingsidrotten.
Visserligen voro tyskarna framgångsrika i en
del grenar redan kring sekelskiftet, t. ex.
simning, cykel, rodd och tyngdlyftning,
och den tyska gymnastiken (->Turnen)
stod på hög nivå, men icke förrän vid OS
1912 spelade Tyskland någon större roll
i tävlingsidrott, och det egentliga
genombrottet kom först på 1920-talet. Som
ersättning för Olympiska Spelen, i vilka
Tyskland efter världskriget först 1928 åter
tilläts deltaga, höllos från 1922 vart fjärde
år ->Deutsche Kampfspiele.
Sedan nazistregimen 1933 införts, blev
sporten helt förstatligad, utomordentliga
anläggningar uppfördes, och en statligt
understödd träningsverksamhet på bred
bas igångsattes, vilket ledde till att
Tyskland vid OS 1936 blev bästa nation,
närmast följt av USA.
Utmärkande för tysk sport — såväl i
äldre som nyare tid — är dess
»folklighet». I motsats till t. ex. England, där
idrotten är påtagligt överklassbetonad,
ha spel och idrott i Tyskland varit i hög
grad var mans egendom.
Tyskarnas sinne för organisation och
systematik har satt sin prägel även på
sporten. Väl utbyggda
idrottsorganisationer — under 1920-talet var sålunda
den tyska idrotten organiserad i såväl
»borgerliga» som arbetaridrottsförbund,
vartill kommo katolska
idrottsorganisationer — en systematiserad idrottsteori
och ett livligt intresse även för
sportmedicinska frågor kännetecknade
idrottslivet i Tyskland. Karakteristiskt var
också att idrottstävlingarna
sammankopplades med parader, demonstrationer etc.
1087
Tryckt "/t 46
1088
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
