Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tävlingsgymnastik, av kapten Klas Thoreson - Tönsberg, Henning Heyerdahl - Töpel, Hjördis - Tördjakt →Tordmulejakt - Törn - Törnblad, Erik L. N. - Törnblom, Olle - Törngren, Lars Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TÖNSBERG
kvinnliga gymnaster med följande grenar:
1) fristående övningar, 2) hopp, 3)
balansövningar på bom samt 4) m a
11-övningar.
Den internationella tävlingsgymnastiken.
De internationella reglerna, vilka bl. a. gälla
vid OS (-»Frigymnastik, sp. 346 ff.), omfatta
följande grenar: fristående övningar
och hopp samt övningar på räck,
barr, bygelhäst och i ringar. Den
internationella tävlingsformen, som varierat
avsevärt och t. o. m. omfattat fri idrott, utgöres
sedan 1936 av såväl obligatoriska som valfria
övningar. Ej mindre än fyra av
prestationsövningarna utgöras av rörelser på armredskap.
Utvecklingen inom den internationella
tävlingsgymnastiken kommer antagligen att gå i
riktning mot en minskning av antalet grenar.
För den svenska formen kommer säkerligen
räcket snart att bli obligatoriskt redskap, och
vidare gäller frågan huruvida tävlingen skall
ökas med en gren, i så fall ett armredskap:
barr eller bom.
Tävlingsstatistik.
En landskamp mot Danmark ägde rum
10 febr. 1946 med följande grenar: fristående
övningar, hopp, räckövningar och mattövningar.
I lagen deltogo 6 man, av vilka de 5 bästa i
varje gren räknades. Danmark vann knappt
med 176 V2i P-; Sverige hade 170 Vj4.
Individuellt segrade svensken Arne Carlsson med
36,3 p., följd av dansken G. Bergholtz, 36,13 p.
Om svenskt mästerskap tävlades
första gången 1945. Manliga resp. kvinnliga
mästare blevo: H. Röhnisch, AGF, Örebro, och Britt
Jansson, Gymnos, Stockholm. Vid SM 1946 för
herrar segrade Arne Carlsson, AGF, Örebro,
och vid SM för damer A-M. Persson, SGF.
Resultaten från internationell
tävlingsgymnastik återfinnas i art. Frigymnastik, sp. 346 ff.
-❖-
Tönsberg, Henning Heyerdahl
s : r, norsk turistpioniär och
bergbesti-gare (1875—1936), apotekare i Eidsvoll,
var styrelseled. i Den Norske
Turistförening 1918—23.
Han var stiftare av Norsk Tindeklub och dess
förste ordf. 1908. Han har gjort 11
förstabestig-ningar av norska fjäll och var en produktiv
författare på turistlivets område.
Hans son, Henning (f. 1907 8/2), medlem
av Kongsbergs IF och Ready, vann yngre
klassen i Holmenkollen i backhoppning 1927 och en
rad andra segrar, störtlopp och kombination i
Galdhöpiggrennet 1934 samt blev norsk
mästare i 7-mannabandy 1922. — Han är en utmärkt
bergbestigare och har utfört tre
förstabestig-ningar. P. C. A.
Töpel, H j ö r d i s, simmerska (f. 1904
5/i), kontorist i Göteborg, vann vid OS
1924 bronsmedalj i höga hopp och
lagkappsimning.
Töpel, som tävlade för Najaden, blev vid OS
1920 uttagen till reserv, vann NM 1923 — hennes
bästa år — i 100 m fritt, 200 m bröstsim och
höga hopp samt segrade 1925 åter i höga hopp.
SM vann hon på 100 m fritt 1923, 24 och
30, i bröstsim 200 m 1923 och i livräddning
1923 och 24 samt segrade i Göteborgsspelen 1923
på 100 och 300 m fritt. Hon satte svenska
rekord på 100 m fritt med lm 18,5s 1923, 400 m fritt
med 6.40,8 1930 och på 200 m bröstsim med 3.28,1
1923. S. L.
Tördjakt -VTordmulejakt.
Törn (eng. turn), sjöt., har flera
betydelser: 1) stöt eller knuff (»taga törn».
»törnå på», »törnå ihop»); 2) varv av ett
tåg eller en kätting omkring någonting
(»rundtörn», »halvtörn», »haltörn»); 3)
ögla, som uppstår genom att en tross snor
sig (»slå ut törnen»); 4) vaktpass ombord
(»utkikstörn», »rortörn»); 5)
kommandoord vid loggning, när glaset skall vändas.
C. B. E.
Törnblad, Erik L. N., idrottsledare (f.
1899 "/,i), tandläkare i Stockholm, har
verkat inom fäktsporten.
Törnblad var en av stiftarna av Stockholms
Allmänna Fäktförening 1920 och är sedan dess
föreningens ordf. Han är styrelseled. i Svenska
Fäktförbundet sedan 1928 (skattm. 1928—36,
sekr. 1937—44). N.H-n.
Törnblom, Olle, sportfiskare (f. 1900
6/s), direktör, Stockholm, är en av
Sveriges förnämsta experter i kast- och
redskapsteknik.
Sedan 1936 har Törnblom tillhört eliten vid
tävlingar i sportfiskekast i Sverige och Norge.
Under 1945 nådde han i längdkast med spinnspö
79,04 m, med flugspö 33,so m och i flugkast,
precision, 29 poäng (bland de bästa resultat som
hittills uppnåtts i Sverige).
Törnblom var sportfiskeskribent i Nya
Dagligt Allehanda 1934—39 och därefter i Dagens
Nyheter och Svenska Dagbladet. Han har
genom sin erfarenhet och mångsidighet inom
sportfisket ofta anlitats som sakkunnig. Han
har utgivit: »Sportfiske i Sverige» (1939),
»Sportfiskarens handbok» (1940, tills. m. A. Schultz)
samt »ABC för Sportfiske» (1945).
Törngren, Lars Mauritz,
gymnastikpedagog (1839—1912), professor,
föreståndare för G. C. I., följde de riktlinjer,
som Pehr Henrik och Hjalmar Ling
utstakat, och var under slutet av 1800-talet
gymnastikens främste målsman i
principstriden mot den under denna tid fram-
1111
1112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
