Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGERN
Széchenyis betydande insatser vid dessa
grenars organiserande.
Modern sport.
Karakteristiskt för ungersk sport är
den roll de högre samhällsklasserna
spelat, och t. o. m. en kraftsport som
brottning hade många av sina främsta utövare
i akademiska kretsar. Först efter
världskriget 1914—18 började idrotten få djupa
rötter i de bredare folklagren.
Sporten organiseras under slutet av 1800-talet.
Sportens verkliga genombrott kan
räknas från 1860-talet, då den slog igenom
i högadeln.
Sålunda bildades 1861 den första verkliga
roddklubben, Budapesti Hajös Egylet, 1863 den
första gymnastikföreningen och 1869 den
sedermera världsberömda skridskoklubben
Budapesti Korcsolyåzö Egylet. Av största betydelse
blev den av greve Miksa Esterhåzy 1875 bildade
Magyar Athletikai Club (MAC), som var en av
världens förnämsta med anläggningar i hjärtat
av Budapest på Margarethaön. Klubben, som
upplöstes 1945 på grund av medlemmarnas
nazistvänlighet, har varit en dominerande
faktor i ungersk sport, speciellt i fri idrott,
simning, tennis och tidigare även fotboll. Ar 1893
bildades den första simklubben.
Det första specialförbundet var det 1885
bildade gymnastikförbundet, varefter ett
roddför-bund grundades 1892, cykelförbundet 1893 och
friidrottsförbundet 1897. Det sistnämnda var
mycket engelsk-orienterat, och sålunda
avgjordes mästerskapen till 1914 på yards- och eng.
mildistanser. Förbundet administrerade i
början flera idrotter, men småningom bildade
simmare, fäktare, brottare, boxare etc. egna
förbund.
Fotboll samlar största intresset.
Fotboll, som infördes genom
engelska resenärer i början av 1870-talet, är
den mest populära idrotten, och ungrarna
tillhöra den europeiska eliten, med en
högt utvecklad teknik i förening med
snabbhet, hårdhet och »bollsinne».
Pro-fessionalismen infördes 1926 men
upp-hävdés 1945.
De mest kända lagen äro ->-Ferencvåros,
->-Hungaria, ->-Ujpest, III Bezirk och Vasas,
samtliga i Budapest, samt ->-Bocskay i
Debre-cen. Även i Szeged och Szolnok finnas goda lag.
Ungerska lag ha vunnit Mitropacupen 4 ggr.
I OS har Ungern ej haft större framgångar
men blev vid EM 1938 tvåa (2—4 mot Italien i
finalen). Av landskamperna mot Sverige har
Ungern t. o. m. 1945 vunnit 5, förlorat 3 och
spelat 3 oavgjorda. Märkligaste resultatet —
och det mest oväntade — var 7—2 till Sverige
i Budapest 1943.
Många ungerska spelare ha fungerat som
tränare; de mest kända äro G. Orth och A.
Schäffer samt de i Sverige verksamma J. Nagy,
K. Konrad, I. Wampetits och L. Czeizler.
I handboll, som infördes 1930, är
utomhus-spelet mer populärt än inomhusspelet. Ungerns
lag blev fyra vid OS 1936 och trea i VM 1938
(10—2 mot Sverige i match om 3. pris).
Landhockey spelas i Budapest av ett
fåtal lag, men standarden är låg.
Goda sprinters och kastare.
Fri idrott utövas huvudsakligen i
Budapest, och vid landskampen mot Sverige 1937
voro samtliga ungrare utom en från
huvudstaden. Ledande klubbar äro MAC (se ovan) och
BBTE (Budapesti Budai Torna Egylet).
Ungern har främst gjort sig känt genom sina
goda sprinters, bl. a. I. Jankovich, F. Gerö, I.
Raggambi, L. Barsi (400—800 m), J. Paizs, J. Sir
och J. Kovacs. Bland häcklöparna märkas K.
Solymar, J. Kovacs och ö. Hidas. Kastarna ha
länge varit av mycket hög klass, och där
märkas i spjutkastning M. Kovacs, B. Szepes och
J. Varszeghi, i diskuskastning S. Toldi, J.
Re-mecz, I. Donogan, A. Madarész, J. Kulitzy och
V. Horvåth, i kulstötning J. Daranyi samt i
släggkastning I. Németh.
I mitten av 1930-talet fick Ungern även goda
medel- och långdistanslöpare, främst M. Szabo,
J. Kelen, J. Szilaghyi och A. Csaplar. I hopp
har standarden varit mycket ojämn. Bäst i
höjdhopp ha varit B. Wardener, K. Kesmarki
och M. Bodosi, i längdhopp L. Balogh och H.
Koltai samt i stavhopp V. Zsuffka. Mot
Sverige har Ungern utkämpat 8 landskamper och
förlorat samtliga. Ungern kan i fri idrott anses
vara Europas fjärde eller femte nation.
Världens främsta i vattenpolo.
Simning är »nationalsport» mer än
i något annat europeiskt land, och
Ungern är känt för sina ypperliga bad och
simhallar (-^-Simsportanläggningar, sp.
246). Speciellt omhuldas vattenpolo,
där ett 10-tal lag varit av världsklass.
Mest kända klubbar äro Ujpest, som vann
ungerska mästerskapet 1930—40, Vasas, MAC
och MTK. Goda lag finnas — utom i Budapest
— även i Eger och Szeged. Ungern har vid OS
spelat en alltmer dominerande roll: oplacerat
1924, tvåa 1928 och segrare 1932 och 36. Ungern
vann vidare ->-Klebelsbergpokalen för alltid
och Horthypokalen 1937. — Mest kände spelare
är O. Halasy, som — trots att hans ena
underben är amputerat — dock under ett tiotal år
ansågs som världens bäste spelare.
Flera ungerska simmare ha nått världsklass,
främst i fritt simsätt, bl. a. A. Hajos Guttman
1135
1133 1135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
