Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Ungersk skola - Uni, Cykelklubben - Union Cycliste Internationale →Cykelförbund, sp. 412-13 - Union Internationale des Associations d'Alpinisme, förk. U. I. A. A. - Union Internationale du Yachting Automobile, förk. U. I. Y. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGERSK SKOLA
nits. Huvudsakligen landsvägslopp arrangeras,
och den enda banan är förlagd till Budapest.
Stort intresse för hästsport.
Ungrarna äro, som ovan nämnts, ett gammalt
ryttarfolk, och redan 1525 arrangerades i
Kelen-feld de första kapplöpningarna. Den
första någorlunda moderna tävlingen
anordnades 1826 i Pressburg, och 1827 bildades ett
kapplöpningsförbund med bana vid Räkos. Under
de närmaste årtiondena anlades flera banor, och
1864 arrangerades sålunda löpningar på sex
platser samt dessutom officerstävlingar på
ytterligare sex. Jockeyklubben bildades 1870. Ar 1875
funnos 5 kapplöpningssällskap, och 1891
bildades ett amatörryttarförbund med banor i Alag
och Siöfok. Ar 1908 funnos 17 ryttarklubbar
enbart i den ungerska landsorten. Ungerskt
derby, som rides i Budapest, instiftades 1921.
— De största banorna anlades på 1920-talet, men
redan 1899 hade startmaskiner införts på de då
främsta.
Hästpolo har tidigare spelats i mindre
utsträckning, och travtävlingar
förekomma, men intresset är obetydligt.
Utmärkta konståkare.
Trots att Ungern är ett övervägande slättland
med ojämna vintrar, är intresset för
vintersport stort, speciellt för konståkning på
skridsko. Banbrytare för denna sport var
T. von Földväry. Speciella framgångar ha
vunnits i paråkning genom E. Rötter—L. Szollas
(4 VM) samt P. och A. Szekrenyesi. Bland
damerna ha L. Kronberger och O. von
Meray-Horvath tillsammans vunnit 7 VM. Budapest
har en konstfrusen bana, där också ishockey
(av ganska god europeisk klass) spelas. I
hastighetsåkning på skridsko har L. Hidveghi
uppnått internationella elitresultat.
Intresset för skidsport är stort men
standarden låg. God snötillgång finnes i
Karpaterna, där staden Borsabad är centrum för
sporten. Svensken A. Dahlquist var 1943 under ett
par månader amatörinstruktör i Ungern. Mars
1944 invigdes en skidbacke vid Bora; rekordet
hålles av tysken Weller med 79 m (satt s. å.).
Organisation.
Ungerns idrott leddes länge enbart av
specialförbunden (se ovan), av vilka
friidrottsförbundet omfattade flera idrotter. År 1913 tillsattes
av staten en styrelse för kroppskultur,
sorterande under kultusministeriet. En av G.
Ge-renday 1913 bildad fond har genom anslag
understött sporten, men enligt en 1921 antagen lag
understöder staten sporten såväl i skolorna (där
gymnastik och idrott äro obligatoriska) som i
landet i övrigt. År 1925 invigdes en
idrottshögskola, som dock endast utexaminerar
turnlä-rare. Den s. k. Levente-rörelsen tog hand om
ungdomen, från det den slutat skolan, tills den
fyllde 21 år; mest utövades värnsport.
Efter vapenstilleståndet 1945 pågår ett inten-
sivt återuppbyggnadsarbete genom en av
regeringen tillsatt kommitté, vari alla idrotter äro
företrädda. J. N-y; S. L.
V
Ungersk skola kallas den av maitre
d’armes L. Barbasetti omkring 1900
grundade och från den italienska endast
obetydligt avvikande skolan i sabelfäktning.
Uni, Cykelklubben, Uppsala,
stiftades 1908 och var fram till slutet av
1930-talet en av Sveriges ledande
cykelföreningar. Klubben har hemfört 8
individuella SM och 9 i lag.
Klubbens förnämsta cyklister ha varit
olympiasegraren H. Stenqvist samt S. Lundberg, M.
Lundin, S. Thor och Evert Olsson. Mest kände
ledare är Eskil Åkerlund (styrelseled. sedan
1915, ordf. sedan 1923). Medlemsantalet var jan.
1946 74. Tävlingsdräkten är grå tröja och svarta
byxor. P. B.
Union Cycliste Internationale
->Cy-kelförbund, sp. 412—13.
Union Internationale des Associations
d’Alpinisme [yniå’n8 än&tärnasiåna’l dez
asåsiasiå’nß dalpini’sm], förk. U. I. A. A.,
Internationella alpinistunionen, bildad i
Chamonix aug. 1932, avser att
sammanföra olika länders alpina föreningar till
vänskapligt samarbete och lösande av
internationella uppgifter av intresse för
fjällmännen.
Unionen omfattade vid bildandet 45
föreningar från 21 länder, huvudsakligen i
Europa, men Tyskland, Ryssland och Norge voro
ej representerade. Ledningen uppdrogs åt
Schweiz, där den permanenta byrån var
förlagd till Genève, och styrelsen,
»exekutivkommittén», utgjordes av representanter för
Schweiz, Frankrike, Italien, Polen, Ungern och
Sverige (Svenska Fjällklubben). Kongresser
med utställningar ha hållits varje år i olika
länder. Sedan 1939 har verksamheten legat
nere men torde i sinom tid komma att
återupptagas.
U. I. A. A. har bl. a. tagit initiativet till flera
viktiga naturskyddsfrågor, underlättande av
trafiken i fjällen för medlemmar av de anslutna
klubbarna, internationella utställningar av
bilder, litteratur och alpint material, åtgärder till
förekommande av bergsolyckor samt det på
svenskt initiativ påbörjade arbetet med en
internationell handbok för alpinisten Sveriges
representant i Unionen har sedan stiftandet
varit O. Sjögren. O. Sjn.
Union Internationale du Yachting
Automobile [yniå’n® änstärnasiånal dy
jå’tins åtåmåbi’1], förk. U. I. Y. A. (eng.
International Motor Yachting Union), är
1139
1140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
