- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
1145-1146

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplands Fotbollförbund - Upplands Idrottsförbund - Upplands Skytteförbund - Upplopp, upploppssida - Uppmjukning - Upprullning - Uppsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPSALA IF

Upplands Fotbollförbund bildades 1/t
1917 och administrerar fotboll och bandy
inom distriktet.

Ären 1906—12 handhades dessa idrotter av
Stockholms Idrottsförbund och 1912—17 av
Upplands Idrottsförbund. — Medlemsantalet 1946 är
126 klubbar med omkr. 10180 medl. Ordf. ha
varit: 1917—19 Nestor Ericson, 1920—23 L.
Wiberg, 1924—29 E. Björklund, 1930—39 A.
Bergman, 1940 Arthur Andersson, därefter C.
Ringlund. E. M-gh.

Upplands Idrottsförbund, grundat 17/s
1912, omfattar Uppland med undantag
av området närmast n. om Stockholm
(-^-Stockholms Idrottsförbund) samt n.
om Dalälven (-^-Gästriklands
Idrottsförbund).

Förbundet bildades efter en uppdelning av
Stockholms Idrottsförbund (till 1907
Stockholm-Upplands), och vid starten anslöto sig 22
klubbar med omkr. 1660 medl. År 1946 omfattar
förbundet 313 klubbar med 22 029 medl.

Ordf. ha varit: 1912—17 Sixtus Janson, 1918—

19 J. Åström, 1920—21 E. Tauvon, 1922—24 C.
Svahn, 1925—26 M. Sandelin, 1927 C. Svahn, 1928
A. Gozzi, 1929 C. Svahn, 1930 E. Tauvon, 1931—
32 C. Svahn, 1933—36 G. Mårtenson, 1937—43 E.
Åkerlund, 1944 A. Bergman, därefter E. Åkerlund.
Sekr. sedan 1930 är E. Minnbergh. E. M-gh.

Upplands Skytteförbund bildades i
Uppsala 4 sept. 1893 och omfattade
skytteföreningar inom Uppland med
undantag av Stockholms stad med närliggande
kommuner, vilka tillhörde Stockholms
Skytteförbund.

Genom en förordning 26 juni 1903 bestämdes
att skytteförbundens indelning efter landskap
skulle upphöra och ny indelning i stället göras
länsvis. Med anledning härav uppdelades på
möte i Uppsala 16 aug. 1903 Upplands
Skytteförbund i två förbund, -^-Stockholms läns och
->Uppsala läns Skytteförbund. G. L-n; Th. W.

Upplopp, upploppssida,
betecknar den raka sträckan före målet på en
tävlingsbana.

Uppmjukning kallas de rörelser en
idrottsman gör för att förbereda kroppen
för en tävling eller hård träning.

Uppmjukningen går ut på att förbereda
kroppens organ för det kommande arbetet. Detta
sker genom att sätta hjärta och
andningsapparat i ökad aktivitet, varigenom bl. a.
blodtillförseln till musklerna ökas, vilket i sin tur
ökar dessas funktionsduglighet. Härigenom
höjes också musklernas och kroppens
temperatur så mycket, att denna blir gynnsam för
idrottsprestationen. Av vikt är att
uppmjukningen göres tillräckligt effektiv.

För uppmjukning bruka löpare springa 10—

20 min. i lättare skogsterräng i »halv fart», var-

under några smidiggörande gymnastikrörelser
bruka ingå. Därefter bruka de vila 15—30 min.
före starten för att omedelbart före loppet på
nytt »värma upp sig» med lös joggning på
idrottsplatsen. Även kastare böra löpa en stund,
innan de »mjuka upp sig» genom först lösa,
sedan hårdare kast, omedelbart före tävlingen.
För hoppare är inspringandet av satsen
tillräcklig uppmjukning, om den åtföljes av lösa hopp.

Andra idrottsmän tillämpa ungefär samma
principer. I en del grenar (t. ex. brottning och
boxning) blir det mest fråga om
smidighetsgymnastik. Simmare »känna på vattnet» genom
någon längds simning, tennisspelare bolla 5—10
min. före matchens början. N. H-n; S. L.

Upprallning är ett grepp i
parterrbrottning. -^-Brottning, sp. 1145.

UPPSALA.

Uppsala, stad i Uppland vid Fyrisån
(46 606 inv. 1946), är en av Sveriges äldsta
»idrottsstäder» och tillika en av de
mångsidigaste och mest framgångsrika. T. o. m.
1945 ha stadens idrottsmän erövrat 251
SM, fördelade på bandy, brottning,
cykelsport, fri idrott, gång, handboll,
kanot-paddling, orienteringslöpning (RM),
simning, skid- och skridskosport samt
skridskosegling och tennis.

Uppsala är även en av Sveriges i förhållande
till folkmängden mest »klubbrika» städer, och
1945 voro sålunda 43 klubbar anslutna till
Riksidrottsförbundet. Bland dessa märkas SK
-^-Fyrishof, IK -^-Sirius, IF -^Thor, CK ->Uni,
-^-Upsala CK, ->Uppsala IF,
->Uppsala-Kam-raterna, -^-Upsala Simsällskap, -^-Upsala
Studenters IF samt IF ->-Vesta. Därtill komma
två segelsällskap samt skytte-, motor- och
frisksportklubbar.

Redan 1663 inrättades vid universitetet en
fäkt- och en voltigermästarebefattning, något
senare också en stallmästarebefattning. Ären
1863—65 byggdes Uppsalas äldsta »sportpalats»,
»Exercitii Gården» (->-Stall- och
exercitiegår-den), som bl. a. innehöll salar för fäktning,
voltigering och dans samt en ridskola
(->-Akademisk idrott, sp. 63). Gymnastiken tog fart på
1870-talet med bildandet 1874 av Upsala
Studenters Gymnastiska Förening, numera Uppsala
Studenters Gymnastikförening, som förr även
bedrev rodd, skidsport och cricket. Kapprodder
på Fyrisån 1879 och 1882 mellan Stockholms
Nations Båtklubb (st. 1877) och Göteborgs Nations
Båtklubb (st. 1878) voro Uppsalas första större
sportevenemang.

Den första idrott, som bedrevs i modern form,
var simning, och Upsala Simsällskap (st. 1796)
är sålunda Sveriges och en av världens äldsta
alltjämt existerande idrottsföreningar. Redan i
slutet av 1870-talet ivrade professor F. Holm-

1145

1146

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free