Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala IF - Uppsala-Kamraterna - Uppsala Kanotförening (U. K. F.) - Uppsala läns Skytteförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALA-KAMRATERNA
funnos sektioner för tennis, simning och
cykelsport.
Klubben arrenderar sedan 1926 en av de
största klubblokaler, som någon svensk
idrottsförening förfogar över. Bland nuvarande ledare
märkas framför allt F. Stafberg (ordf. sedan
1932), F. Lundell och I. Ottosson. E. M-gh.
Uppsala-Kamraterna bildades 1895 som
nummer 4 av landets IFK-kretsar och är
Sveriges mest framgångsrika bandyklubb.
Föreningen grundades, sedan P. Ekengren
besvarat en anmaning i tidningen Kamraten om
bildande av en IFK-krets i Uppsala. Större
delen av medlemmarna rekryterades från
läroverket, och främst utövades fri idrott, simning
och skidlöpning. Verksamheten var mycket
livlig, och 1898—99 utgavs en egen tidning, Sport,
med sedermera stadionchefen E. Bergvall som
redaktör. Ar 1898 arrangerades
IFK-mästerska-pen i fri idrott. Mest kända idrottsmän voro
Sune -^-Almkvist, H. Lindman (båda
egentligen bollspelare) och H. ->-Kj eliman. Fram till
början av 1920-talet tillhörde IFK eliten, bl. a.
genom I. Lindholm, E. Levin, E. Traung och
O. Ottander, vilka 1915 satte svenskt rekord
på 4x100 m. Även i början av 1930-talet hade
klubben goda sprinters. Fri idrott nedlades 1940.
Fotboll upptogs 1899, och IFK blev ett av
landets bästa lag med S. Almkvist, H. Lindman
och S. Howander som mest kända spelare.
SM-finalen nåddes 1907, 08 och 11 men förlorades
samtliga år. I en träningsmatch 1911 slog IFK
det landslag, som uttagits att spela mot
Finland, med 5—2, varpå föreningslaget (förstärkt
med en Gävle-back) fick representera Sverige
och slog Finland med 5—2. Efter 1915 började
en nedgångsperiod, och fotboll utövades ej
1931—45.
I b an dy har IFK spelat i 14 SM-finaler,
av vilka den vunnit 11, delat SM med
Djurgårdens IF en gång och förlorat 2. I finalerna
1910—20 deltog IFK i alla utom 1914 års. Lagets
stomme kom från Uppsala Hockeyklubb, som
1907 uppgick i IFK. Drivande kraft var Sune
Almkvist, och bland övriga spelare märktes
de första åren S. och K. Ågren, H. Lindman,
H. Kjellman och G. Rabenius. Senare
tillkommo S. Säfwenberg, S. och M. Howander, E.
Lindqvist, A. Brolin, H. Olivecrona (den
världsberömde hjärnkirurgen), B. Bohlin och L.
Wood-zack. Efter en tillbakagång under 1920-talet
skapade S. Säfwenberg ett delvis nytt lag med
Forsbackatrion E. Ask, R. Karlberg och E.
As-lund som mest kända spelare. Laget besegrade
i 1933 års SM-final IF Göta, Karlstad, med 11—1.
IFK kom senare i en ny downperiod och har
omväxlande spelat i div. I och II. 23 spelare ha
deltagit i landslaget.
Även handboll utövas, ett par år i div. II,
numera i div. III. SM-finalen nåddes 1941
(efter seger över bl. a. Redbergslids IK) men
förlorades. Simning, skidlöpning och tennis, som
1151 Tryckt
även stått på programmet, ha nedlagts. —
Medlemsantalet 1946 är 135.
Ordf. ha varit: A. Wastensson 1895, J.
Kaller-man 1896, G. Settergren 1897—1901, L. F:son
Tersmeden 1902, E. Karlstrand 1903, Karl Nilsson
1904, H. Kjellman 1905, S. Almkvist 1906—15, H.
Lindman 1916—19, Nestor Ericson 1920—31. H.
Säfwenberg 1932—34, H. Nordenman 1934—37, S.
Janemark 1938—39, S. Lundberg 1940—42,
därefter A. Sundström. S. M-g.
Uppsala Kanotförening (U. K. F.)
bildades 1916 på initiativ av S. Thorell
och var 1917—27 med 24 erövrade SM
Sveriges framgångsrikaste paddlarklubb.
U. K. F. erövrade genom Manne Karlsson
(vilken också införde den s. k. Uppsalastilen i
padd-ling) 13 SM och genom Oscar Karlsson 4,
varjämte 1919—25 7 lag-SM hemfördes, främst
genom M. och O. Karlsson samt S. Fredriksson
(->-Kanotsport, sp. 720—22). Föreningen segrade
vidare i tävlingen om »C. N. Hanners
vandringspris i lagpaddling 10 000 m» 1919, 20, 23 och 25. I
kanotsegling erhöll U. K. F. 1926 genom S.
Thorell en inteckning i Svenska Kanotpokalen nr
2 och vann genom R. Sarby SM i klass C 1942
och 43. Även i skridskosegling har SM
erövrats, nämligen i lag 1930 och 32 samt
individuellt 1932 genom E. Sarby. I paddling och
skridskosegling ha sammanlagt 43 DM erövrats.
U. K. F„ som 1946 har 112 medl. med 20
pad-del- och 35 segelkanoter, utgav 1928 en
festskrift.
Ordf. ha varit: 1916—21 och 1923 S. Thorell,
1922 D. Rundström, 1924—29 och 1935 Gustaf
Pettersson, 1930—34 A. Hellsten, 1936—37 P.-O.
Hemlin, därefter E. Sarby. E. M-gh.
Uppsala läns Skytteförbund bildades i
Uppsala 16 aug. 1903 efter uppdelning av
Upplands Skytteförbund (st. 4 sept. 1893)
i två förbund, Stockholms läns och
Uppsala läns Skytteförbund.
År 1914 omfattade förbundet 61 föreningar med
6 746 medl. och 1/1 1946 63 föreningar med 8 756
medl.
Ordf. i förbundet ha varit: L. \V. Stjernstedt
1903, P. Bråkenhielm 1904—05, 1906 och 1907
vakant, C. J. E. Rosenblad 1908—11, C. E.
Sundin 1912—23, B. Boustedt 1924—26, O. Schöning
1927—35, S. Linnér 1936—43, H. Kjellman sedan
1944.
Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: O. Almquist
1903—04, G. Timberg 1905—18, O. Almquist 1919
—24, R. Lübeck 1925—30, B. Sahlin 1931—35, H.
Bratt 1936—10, S. Ryman 1941—42, O. Norman
sedan 1943.
F ö r b u n d s m ä s t a r e i s k o 1 s k j u t n i n g
(sedan 1915) : 1915 E. H. Zetterberg, örsundsbro
skf; 1916 O. Lagerbäck, 18; 1917 K. Karlsson,
Bred; 1918—19 O. Lagerbäck, I 8; 1920 K. Ekberg,
Vattholma; 1921 A. E. Bergkvist, 18; 1922 Edv.
Eriksson, Jumkil; 1923 A. E. Bergkvist, 18; 1924
J. Eriksson, Jumkil; 1925 H. Ernlund, Ärentuna:
1926 N. Hellsten, I 8; 1927 Edv. Eriksson, Jumkil;
1928 A. Andersson, Häggeby; 1929 E. Gerdelius,
18; 1930—33 Edv. Eriksson, Uppsala; 1934 B.
Zachrisson, 18; 1935 Edv. Eriksson, Uppsala; 1936
Elon Eriksson, Uppsala: 1937 B. Zachrisson, 18;
1938 E. Gerdelius, 18; 1939 C. I. Rytthammar,
Uppsala; 1940 W. Svahn, Uppsala; 1941—42 R.
Cederblad, Uppsala; 1943 Sam Andersson, Upl. Tuna;
1944 T. Alwerud, Uppsala; 1945 G. Sjögren, 18.
Förbundsmästare i fältskjutning:
1919 J. A. Jonsson, Vänge; 1920 F. Bladin, Gimo;
"/. « 1152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
