Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttagningskommitté, förk. UK - Utterfiske - Utterjakt - Utterström, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTAGN1NGSKOMMITTÉ
Uttagningskommitté, förk. UK, finns
inom flertalet förbund, som administrera
bollsport.
På grund av det stora intresse, som
uttagningen av Sveriges landslag i fotboll
framkallar, är Svenska Fotbollförbundets
Uttagningskommitté (UK) den som är
mest känd. Den grundades 1908 i samband med
Sveriges första landskamp och hade då sex
ledamöter under ordförandeskap av C. L.
Kor-nerup. Ären 1909—32 hade UK fem, 1933—37 tre
och från 1938 fyra ledamöter.
UK:s sammansättning 1946 är: R. Kock,
Stockholm (ordf.), J. Björkman, Göteborg, Th.
Claesson, Borås, och A. Bergqvist, Råsunda (sekr.).
Bland tidigare ledamöter märkas främst R.
Gel-bord (1912—29), Anton Johanson och J. af
Klerc-ker, Stockholm, H. Levin och C. V. Linde,
Gö-borg, Hj. Westergren, Norrköping, Yngve
Andersson, Eskilstuna, John (»Bill») Pettersson,
Hälsingborg, och Gustav (»Gurra») Carlsson,
Stockholm (1934—42, ordf. 1938—42). P. B.
Utterfiske är en form av dragfiske, som
användes, huvudsakligen i Norrland, vid
fångst av laxartade fiskar.
»Uttern» utgöres av ett c:a Vi m långt och
’/, m brett bräde, som är försett med en
blyköl, varigenom det i vattnet står med
överkanten c:a 5 cm över ytan. Vid en på brädet
anbringad stång fästes reven, helst i en
råsilke-lina av c:a 45 m längd, upplindad på en vev.
Utefter reven, på c:a 5 m avstånd från varandra,
äro fästade meterlånga råsilketafsar, som
uppbära de använda betena: konstgjorda flugor,
fiskar och drag. Vid fisket utskjutes utterbrädet
i sned riktning från båten, som långsamt ros
framåt, under det att reven med betena
släp-pes ut. Då den är ute, följer utterbrädet båtens
rörelser nästan parallellt. Genom användande
av »utter» är det möjligt att från roddbåt
avfiska ett vatten, där fisken ej stores av rodden.
Bäst lyckas utterfisket, om det bedrives på
någorlunda lugnt vatten, tidigt på morgnarna och
i solnedgången.
UTTERJAKT.
Utter jakt förekommer i Sverige mest
som ståndskytte, under det att uttern
utomlands, framför allt i England och på
Irland, jagas med särskilt dresserade
hundar.
Uttern (Lutra lutra) jagas huvudsakligen för
sin värdefulla päls och någon gång på grund
av den skada han gör på fiskodlingarna. Han
har en större katts storlek men är längre och
grövre i kroppen med starka extremiteter och
simhud mellan tårna. Färgen är mörkt brun,
stundom svartbrun, med något ljusare
undersida och gråvit strupe, haka och läppar. Un-
derullen är synnerligen tät och ogenomtränglig
för vatten.
Vår utter förekommer över hela Europa,
Nordafrika, norra Asien och delvis i Indien.
Andra utterarter finnas utanför Europa. Han
trives överallt vid fiskrika vatten, där han kan
finna gömställen att sova i under dagen. Dessa
kan han dock i nödfall välja ett gott stycke
från stranden.
Vintertid draga sig många uttrar till havet,
där de ha lättare att finna föda och icke riskera
att av is stängas ute från vattnet. De uttrar,
som hålla sig kvar vid sjöar och vattendrag,
företa ofta vandringar mellan sina fiskeplatser.
Parningstiden infaller i regel i febr. och mars,
och honan föder 2—4 ungar, oftast i stengryt
eller jordhålor.
Det vanligaste sättet att jaga utter i de
nordiska länderna har varit ett slags ståndskytte
vid det gömställe djuret valt till nattlega,
sedan detta blottats genom spåren i snön. Man
kan även vakta honom vid fiskeplatserna. I
skärgårdarna brukar jägaren lägga sig i försåt
under månljusa nätter vid s. k. utterstenar, där
uttern går upp och vilar eller förtär sitt rov.
Har man spårat in en utter under ett gryt
ett stycke från vatten, kan man stundom driva
ut honom med en grythund och skjuta honom.
Han är dock en mycket skarpbiten
motståndare. Är grytet ej djupt, låter han utan
svårighet driva sig ut med ett spö. Väl i vattnet
försvinner han lätt. Men även om han kan
hålla sig under vattnet i flera minuter, måste
han dock emellanåt ha luft och sticker då upp
nosspetsen över vattenytan ett ögonblick,
varvid han givetvis är sårbar. Om det är lugnt,
kan man stundom följa utterns väg under
vattnet med tillhjälp av de luftblåsor, som stiga
till ytan från hans päls. Man bör dock
undvika att skjuta på en utter i djupt vatten, ty
om det är en hane, kan han sjunka så gott som
omedelbart. Uttern anses vara hårdskjuten, och
man bör ej använda alltför fina hagel.
Vid vattendrag inne i landet är uttern
tilllåten i/io—2V2, men vid fiskodlingar och utefter
kusterna får han jagas hela året.
I mellersta Europa och ännu mer i England
och Irland jagas uttern som nämnts med för
detta ändamål speciellt tränade hundar, vilka
i åar och bäckar uppspåra villebrådet. Jakten
utföres uteslutande av hundarna, och jägarna
följa endast som åskådare. Stundom avslutas
jakten med att uttern fångas i nät för att åter
släppas. B. B.
UTTERSTRÖM, SVEN.
Skidlöparen Sven Utterström (f. 1901
10/5), fabrikör av skidvalla i Boden, är
en av de mest framgångsrika idrottsmän
Sverige haft och har dessutom spelat en
1179
1180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
