- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
1215-1216

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vartia, Arvo A. - Vartiovaara, Tapio - Varvräkning - Varvschema - Varvtider →Varvschema - Varzi, Achille - Vasaloppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V ARTIOV AARA

gymnastik och hälsolära vid Skolstyrelsen i
Helsingfors, där han sedan 1940 också är
skolråd. Han är ordf. i Statens Idrottsnämnd sedan
1928, och, i Föreningen för Fysisk Fostran sedan
1932, samt var styrelseled. i Finlands
Gymnastik- och Idrottsförbund 1911—29, ordf. i
Finlands Skridskoförbund 1929—32, chefred, för
Suomen Urheilulehti 1908—12 och för
tidskrifterna Urheilija 1928—33 och Voima 1922—24.

Vartia är även ordf. sedan starten 1924
i direktionen för Idrottsinstitutet, Vierumäki, i
stiftelsen för Idrottsmuseet samt sedan 1938 i
statskommittén för bearbetning av Finlands
idrottshistoria. — Han har skrivit en mängd
större och mindre arbeten om gymnastik,
idrott, hälsovård m. m. E. M-a.

Vartiovaara, T a p i o, finsk pistolskytt
(1909—40), ingenjör, Helsingfors, är
Finlands hittills bäste skytt med valfri pistol.

Vartiovaara blev femma vid VM i Rom 1935
(527 p) och vid OS 1936 (537 p). Vid VM i
Köpenhamn 1936 blev han fyra. Vartiovaara, som
vann sina flesta finska mästerskap under
senare år, innehar det ännu gällande finska
rekordet med 543 p. Han var även god på
armépistol.

Mycket kända voro Vartiovaaras originella
idéer om pistolskytte. Så höll han vid
skjutning v. handen över hjärtat och sköt i Finland
vanligen barfota, helst stående i fuktig sand.
— Han stupade i vinterkriget. K. A. L.

Varvräkning skall ske vid alla tävlingar,
som gå på rundbana där två eller flera
varv skola tillryggaläggas.

Vid målet skall varvräknaren medelst en
skylt för varje deltagare visa det antal varv,
som återstår, då denne passerar målet. Om
i en tävling t. ex. 25 varv skola
tillryggaläggas (10 000 m på en 400-metersbana), fällas
i fri idrott skyltar med siffrorna 24, 23, 22, 21
.... 1 upp på en »varvräkningsapparat», och
då siste man i fältet efter ett varv passerat,
fälles siffran 24 ned, varvid 23 står närmast
synligt för löparna, när de nästa gång passera.
Så sker, tills löparna blott ha ett varv kvar,
då varvräknaren dessutom varskor dem genom
att ringa i en klocka. Stundom visas för
löparna lösa skyltar. Så sker även i simning
vid vändningen.

Vid tävlingar med mycket stort antal
deltagare, liksom vid entimmeslöpning, tillsättes en
varvräknare för varje löpare, och på ett
»varvkort» antecknas varje tillryggalagt varv.
Dylika kort göras helst så, att varje varv
representeras av en ruta, som överstrykes, då
varvet är fullbordat. Man ser då lättare, hur
många som återstå, än om man gör ett streck
för varje varv och räknar dessa. Sistnämnda
tillvägagångssätt måste dock användas i
entimmeslöpning. S. L.

Varvschema uppgöres ofta av deltagare
i löpning och hastighetsåkning på skrid-

sko (»längdschema» i simning), vilka vilja
försöka sätta rekord eller prestera viss tid.

Genom en medhjälpare meddelas den
tävlande (om högtalare användes även publiken)
efter varje varv hur varvet tillryggalagts i
förhållande till schemat, t. ex. »1 sekund under»
eller »2 sekunder över». Enligt tävlingsreglerna
få dylika varvtider ej meddelas från
innerpla-nen, men denna bestämmelse brukar blott
efterlevas vid OS, EM och landskamper.

Det kan f. ö. ifrågasättas om icke varvtider,
som meddelas genom högtalare, åtföljda av
eggande kommentarer, äro en form av pace, som
enligt reglernas andemening är förbjuden.
Högtalare funnos emellertid ej, då reglerna skrevos.

Varvtider -Warvschema.

Varzi, Achille, italiensk racerförare,
var under 1930-talet näst T. Nuvolari
Italiens populäraste och segerrikaste förare.

Varzi började tävla
som motorcykelförare i
början av 1920-talet och
körde huvudsakligen
engelska maskiner. Han
vann på Sunbeam bl. a.
C-klassen i Gran
Pre-mio delle Nazioni 1926
och 29 samt var italiensk
mästare i klass B 1923
och i klass C 1926. I
slutet av 1920-talet övergick
han till bilsporten och
körde till 1931
Alfa-Romeo. Han blev tvåa i Europas G. P. 1928 samt
segrade följ. år i Monza G. P. och Coppa
Ciano-tävlingen. Ar 1931 engagerades han av Bugatti,
på vilket märke han körde till 1934 och bl. a.
tills. m. L. Chiron vann Frankrikes G. P. 1931.
Ar 1934 blev han medlem av Scuderia Ferrari
och var på Alfa-Romeo under denna säsong
»stallets» segerrikaste förare. Efter att 1935—
37 ha varit engagerad av Auto-Union körde
han, på Maserati, endast i några tävlingar 1938
och slutade tävla året därpå.

Varzi, som var specialist på snabba
landsvägsbanor, firade sina största triumfer i
Tripolis G. P., vilken tävling han vann på ny
rekordtid 1933, 34 och 36 (trea 1928 och tvåa 1935).
Bland hans övriga segrar märkas främst:
Monaco G. P. och Avusloppet 1933, Mille Miglia,
Pena-Rhin G. P., Coppa Ciano och Nizza G. P.
1934, Targa Florio 1930 och 34, Coppa Acerbo
1930 och 35 samt Tunis G. P. 1931, 32 och 35. —
Varzi, som under sin glanstid av många ansågs
som Nuvolaris överman, blev italiensk mästare
1929, 30 och 34. B. L.

VASALOPPET.

Vasaloppet, Sveriges mest kända och
traditionsrika skidlopp med historisk
bakgrund, går på distansen Sälen—Mora,

1215

Tryckt 21/() 46

1216

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free