- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
1227-1228

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenpolo, av f. d. stadionchefen Erik Bergvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V AT T E N P O L O

Utkast av målvakten sker, om bollen
spelats av en anfallande, så att den gått över
mållinjen vid sidan om eller över buren.

Hörnkast beordras, om en spelare sist
berört bollen, innan den går över egen
mållinje. Det utföres från 2-m-linjen av den
motspelare, som ligger närmast denna punkt.

Inkast sker av närmaste spelare från
motsatt lag, om bollen kastats utanför planens
sidolinje. Inkast av domaren skall ske,
om en eller flera spelare från vartdera laget
begått ett fel samtidigt. Domaren kastar bollen
mellan de felande parterna, som få taga den
först sedan den studsat mot vattnet.

F r i k a s t dömes för enklare fel, var de än
begås på planen, samt för svårare fel utanför
4-m-linjen. Det är sålunda bl. a. förbjudet att
hålla i eller taga avspark från målstolparna
vid utsimning, att hålla bollen under vattnet,
då man är anfallen, att stänka vatten på
motståndare, att taga sats från bottnen för att nå
bollen eller angripa en spelare, att taga
av-spark från en motståndare, att simma in (och
dröja kvar där) inom motståndarnas
2-m-linje. Frikast utföres från den punkt, där felet
begåtts, av närmast liggande spelare, och
bollen får ej gå direkt i mål. Vid frikast, sedan
målvakten kastat bollen över mittlinjen, skall
kastet utföras från den punkt, där bollen gick
över linjen.

Straffkast dömes för grova fel inom
4-m-området, t. ex. rått spel. Det utföres från
4-m-linjen och får gå direkt i mål, men de
spelare, som befinna sig inom området, få söka
stoppa skottet.

Uppdömning av en eller flera spelare
sker, om dessa avsiktligt begått svåra fel. De
få ej åter deltaga i spelet, förrän mål gjorts.

Värde som kroppsövning.

Vattenpolo verkar liksom alla lagspel
främjande på samhörighetskänslan och
kamratskapet. Spelet kräver mer än de
flesta andra bollspel laganda och
offervillighet. Genom att bollen skall
hanteras blott med en hand, fordras stor
sim-skicklighet och styrka, smidighet och
behärskning.

Spelet verkar starkt utvecklande på hjärta
och lungor. Trots sin inneboende våldsamhet
och de stora krav, som ställas på utövarnas
hårdhet och styrka, är det dock icke någon
riskfylld idrott. De skador, som förekomma,
äro revor i skinnet och någon gång yttre
ögon-eller annan ansiktsskada samt fingerskador.
Veterligen har aldrig något dödsfall förekommit
på grund av skada vid vattenpolo. Detta beror
dels på spelarnas relativt skyddade läge i
vattnet, dels på de till förhindrande av skador väl
utformade tävlingsreglerna.

TÄVLINGSSTATISTIK.

Olympiska Spel.

Vattenpolo upptogs på det olympiska
programmet vid OS 1900 och har sedan dess
förekommit vid samtliga spel, 1904 dock med
endast amerikanska lag som deltagare och 1906
endast i form av en uppvisningsmatch mellan
två svenska lag. Från OS 1900 och 04 äro
endast resultaten av finalmatcherna bevarade.
Laguppställningarna äro ej kända. Fr. o. m. OS
1908 har endast ett lag per nation fått deltaga.

OS 1900 i Paris.

4 start, lag från 3 nationer: 1) England
(Osborne Club, Manchester); 2) Belgien (CN
Bruxelles); 3) Frankrike I och II (Libellule,
Paris, resp. Enfants de Neptune, Tourcoing).

Final: England—Belgien 7—2.

OS 1904 i S:t Louis.

3 start, lag från 1 nation: 1) USA (New York
AC); 2) USA (Chicago AA); 3) USA
(Missouri AC).

Final: New York AC—Chicago AA 6—0.

OS 1908 i London.

4 start, lag: 1) England; 2) Belgien; 3)
Sverige; 4) Holland.

Första omgången: Belgien—Holland 8—1;
Sverige—Ungern w. o.

Semifinaler: England—Österrike w. o.;
Belgien—Sverige 8—4.

Final: England—Belgien 9—2.

Match om tredje pris: Sverige—Holland.

England: C. S. Smith; G. Nevinson, G.
Cor-net; T. Thould; G. Wilkinson, P. Radmilovic, C. G.
Forsyth.1

Sverige: T. Kumfeldt; A. Runström, II. Julin:
Pontus Hanson; G. Wennerström, Robert
Andersson, E. Bergvall.

OS 1912 i Stockholm.

6 start, lag: 1) England; 2) Sverige; 3)
Belgien; 4) Österrike; 5) Frankrike och Ungern.

Första omgången: England—Belgien 7—5,
Sverige—Frankrike 7—2, Österrike—Ungern 5—4.

Kvalificering för delt. i tävlingen om 2. och
3. pris: Belgien—Ungern 6—5,
Belgien—Frankrike 4—1.

Semifinal: England—Sverige 6—3. Österrike
stod över genom lottning.

Final: England—Österrike 8—0.

Matcher om andra och tredje pris: Sverige—
Österrike 8—1, Belgien—Österrike 5—4, Sverige
—Belgien 4—2.

England: O. S. Smith; G. Thomson, C.
Bug-bee; A. E. Hill; G. Wilkinson, P. Radmilovic, I.
Bentham.

Sverige: T. Kumfeldt; H. Julin, M. Gumpel;
Pontus Hanson; Vilhelm Anderson, Robert
Andersson, E. Bergqvist.

OS 1920 i Antwerpen.

12 start, lag: 1) England; 2) Belgien; 3)
Sverige; 4) USA; 5) Holland.

1 I laguppställningarna äro lagen uppräknade i
ordning målvakt, backar, centerback och forwards;
alla från höger till vänster.

1227

1228

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free