Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wiel-Hansen, Janken - Wiener Amateure →Austria - Wiener Eislaufverein - Vienna, eg. First Vienna FC - Wienskolan →Konståkning på skridsko - Vierto, Paavo - Vierumäki - Wieslander, Hugo - Vieth, Gerhard Ulrich Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIETH
ligen blev mycket framstående och bl. a. segrade
vid internationella fäkttävlingarna i Tourcoing
i Frankrike. Sin största insats har
Wiel-Han-sen dock gjort som fäktledare. Hon stiftade
1905 Stockholms Kvinnliga Fäktklubb, som för
kvinnlig fäktning har haft samma betydelse som
Föreningen för Fäktkonstens Främjande för
manlig. Hon tillhörde sedan stiftandet S. K. F:s
styrelse och var trots en med åren alltmer
tilltagande ohälsa dess drivande kraft till sin död,
då föreningen upplöstes. N. H-n.
Wiener Amateure ->Austria.
Wiener Eislaufverein [vi’nar [-ai’sla°f-faral’n],-] {+ai’sla°f-
faral’n],+} st. 1867, är en av världens
förnämsta skridskoklubbar.
Klubben, som har en av de största
konstfrusna banorna i världen (bl. a. med en 333 m
bana för hastighetsåkning), är mest känd för
sina många världs- och Europamästare i
->-konståkning på skridsko (sp. 937—38) och
har dessutom haft goda hastighetsåkare och
ishockeyspelare. Under sin storhetstid i mitten
av 1920-talet hade klubben omkr. 10 000 medl.
Vienna, eg. First Vienna FC,
österrikisk fotbollsklubb i Wien, stiftad 1892,
är en av Österrikes ledande.
Vienna hade efter en tids framgångar en
nedgångsperiod till 1919, från vilket år klubben åter
hörde till de ledande och vann österrikiska
mästerskapet 1929, 30, 31 och 33 samt Mitropa
Cup 1931. Bland spelare, som tillhört
österrikiska landslaget, må nämnas backarna K.
Rainer, J. Blum och W. Schmaus,
center-halvbacken L. Hoffmann samt forwarden F.
Gschweidl.
Wienskolan -^-Konståkning på skridsko.
Vierto, Paavo, finsk backhoppare
(1915—41), tekniker, vann överraskande
VM i backe 1941.
Vierto, som tävlade för Jyväskylän
Hiihto-seura, var finsk mästare 1936. Han stupade som
tysk krigsfrivillig i Ukraina. — Även hans bror
Osmo (f. 1920 16/i) är god backhoppare.
Vierumäki, Finlands Gymnastik- och
Idrottsförbunds idrottsinstitut, beläget i
s. Finland i ett vackert åslandskap vid
Valkjärvisjön (115 km n. o. Helsingfors),
invigdes 1938 och har blivit en verklig
kraftcentral för Finlands idrott. Bilder
vid art. Finland, pl. 1 och 2.
Uppslaget gavs redan 1916 av L. Pihkala men
fick fast form först 1924, då en av Finlands
Idrottsförbund tillsatt kommitté föreslog
bildandet av ett »understödsbolag» för ett
idrottsinstitut. Bolaget bildades 1925 under ledning
av A. Vartia, senare ordf. i institutets
direktion. Byggandet skedde etappvis — först färdig
blev den finska bastun! Huvudbyggnaden är
i sex våningar, och vidare finnas idrottsplan
Allroundidrottsmannen Hugo Wieslander,
olympiasegrare i tiokamp vid OS 1912, sedan J.
Thorpe diskvalificerats.
med 400 m löparbana, bollplan 70 Xl00 m,
simanläggning, skidbacke m. m. Plats finnes i
internat för c:a 150 elever. Arkitekt var E.
Bryggman.
Föreståndare vid starten var A. Kaskela, 1939
efterträdd av K. E. Levälahti, och utom
föreståndaren finnes en lärare fast anställd. — Två
ordinarie kurser för utbildning av idrottsledare
förekomma årligen, en för manliga, med omkr.
24 elever, på 6 och en för kvinnliga på 41/2
månader. E. M-a.
Wieslander, Hugo, mångkampare (f.
1889 11/6), förste statskartograf i
Stockholm, vann vid OS 1912, sedan J. Thorpe,
USA, diskvalificerats för professionalism,
guldmedalj i tiokamp och blev 6. i
femkamp.
Wieslander, som från 1908 tävlade för IFK
Stockholm, nådde som skolpojke i Växjö eliten
och deltog i kulstötn. m. m. vid OS 1908 men blev
oplacerad. Han vann SM i höjdhopp 1907 (170
cm, pers. rekord 180), i tiokamp 1909 och i
femkamp 1910 och 11. Han satte svenska rekord i
kulstötning med 12,68 m (1907), 13,06 och 13,15
(1908). Vid tiden för OS 1912 hade han gått
tillbaka som kastare (tidigare personliga
rekord 54,10 i spjut, 39,oo i diskus och 13,65 i kula)
men förkovrat sig i övriga grenar. Han slutade
i stort sett att tävla efter OS 1912. S.L.
Vieth [fit], Gerhard Ulrich
Anton, tysk gymnastisk författare (1763—
1836), pedagog, verkade för
kroppsövningarnas införande i skolorna. Han är
författare till det numera klassiska
standardverket »Versuch einer Encyklopädie
der Leibesübungen» (3 bd, 1794—1818).
Vieth kom 1786 som lärare till Dessaus
Hauptschule, där han 1799 blev rektor och 1818
skolråd. -^-Gymnastik, sp. 884. Mbg.
1269
1270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
