Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktkastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTKASTNING
Historik.
Hur den irländska viktkastningen,
slinging, från början tillgick, är ej fullt
känt. Sedan vikter började användas att
väga med, kastade man med dylika, men
någon för hela landet fixerad tyngd på
den i tävlingar använda vikten torde ej ha
förekommit. Vid större tävlingar synes
man dock ha enat sig om en vikt på 56
pund (25,401 kg). Den vanligaste
tävlingsformen i Irland var (och är
fortfarande) längdkast med en hand, varvid
kastaren står bredbent, vikten placeras
mellan hans ben och så långt bakom
honom, som han når, varpå den med ett
ryck kastas framåt. Det är tillåtet för
kastaren att göra övertramp, så snart
vikten släppts. Den näst vanligaste
tävlingsformen är höjdkast, likaledes med en
hand, varvid vikten kastas över en
mellan graderade stolpar upplagd ribba, som
höjes liksom vid höjdhopp.
Tvåhandskast förekomma ej i Irland vare sig
på längd eller höjd. När den irländske
kastaren och allroundmannen P. 0’Callaghan i
början av 1930-talet tävlade i Sverige, försökte han
kasta med två händer men misslyckades,
obekant som han var med denna teknik. I
Skottland, där viktkastning huvudsakligen försiggår
vid de traditionella och primitiva
»höglandsfesterna», tävlar man efter de gamla irländska
reglerna.
Irländska invandrare införde i mitten
av 1870-talet viktkastning i USA, och
vikten fixerades där vid alla större
tävlingar till 56 pund, bl. a. i mästerskapen,
på vilkas program viktkastning upptogs
1878. Man följde därvid icke helt de i
Irland gällande reglerna utan kastade
stillastående med en hand och med vikten
förd på sidan av kroppen. Först 1888
övergick man till att kasta med båda
händerna och med ansats (sväng) från en
7 fots (2,134 m) ring, och samtidigt
gjordes viktens handtag triangelformigt.
Denna stil antogs senare av de länder, som
införde viktkastning (så när som på
Irland, som alltjämt fasthåller vid sina
gamla regler), och även Internationella
Idrottsförbundet accepterade densamma.
Även viktkastning på höjd förekom i
amerikanska mästerskapen 1893, 1906—11 och 1913—15.
Dessutom förekommo i början av 1900-talet
Bild 1. Viktkastning har gamla traditioner som
kraftprov vid folkliga idrottsfester i Irland och
Skottland. Man kastar där vanligen med en
hand och använder en vikt med kedja. Bilden
är tagen vid en tävling 1935 i Aboyne,
Aberdeenshire (Skottland).
ofta — någon gång även numera — tävlingar med
lättare vikter: 14 pund (6,35 kg), 28 (12,701) och
35 (15,876). Därvid finnas flera olika
tävlingsformer såsom en- och tvåhandskast, på höjd
eller längd, och dessutom tävlas stundom efter
irländska regler.
I Sverige upptogs viktkastning på
tävlingsprogrammet 1914 men har aldrig
omfattats med större intresse, och
förhoppningarna om att få tyrigdlyftare att
intressera sig uppfylldes ej, då dessa ej voro
snabba nog för kast. Sverige har dock
frambringat flera ypperliga specialister,
som konkurrerat med amerikanarna om
rangen av världens bästa. Tyvärr har en
exakt jämförelse mellan olika länders
resultat ej kunnat åstadkommas, då man i
USA och Canada kastat med vikter på
25,401 och 15,876 kg, i Sverige och
Danmark tidigare med 25,o, nu med 15,o, och
i Finland med 25,o kg.
I Sverige användes den tyngre vikten t. o. m.
1931, varefter man övergick till den lättare, dels
i förhoppning att få större deltagarantal, dels
för att man ansåg viktkastning med lättare
redskap som en god träning för släggkastare. Då
emellertid deltagandet snarast nedgick, ströks
viktkastning på mästerskapsprogrammet från
1940 men kvarstår fortfarande på Svenska
Idrottsförbundets program, varför nationella
tävlingar kunna arrangeras. Dylika förekomma dock
sällan, trots att viktkastning är tillåten gren i
t. ex. svenska serien i fri idrott. Även i USA och
1277
1251 1277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
