Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmland, av redaktör Gösta Lundqvist och läroverksadjunkt Sven Söderlund - Värmlands Fotbollförbund - Värmlands Idrottsförbund - Värmlands Skytteförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V ÄRMLANDS FO T B OLLFöRBUND
Sunne SS (st. 1928, 55 medl.) har goda
skidlöpare, bl. a. Heike Henriksson. Dessutom
märkas specialklubbar för tennis och simning samt
tre skolidrottsföreningar. I Hagfors är IK
Viking (st. 1911, 370 medl.) en av Värmlands mest
livaktiga allroundklubbar med kastaren och
hopparen S. Edlund som mest kände medlem.
Hagfors SF (st. 1929, 223 medl.) är en av
Värmlands främsta skidklubbar, med slalom som
specialitet. I Lesjöfors märkas Lesjöfors IF (st.
1924, 153 medl.) med längdhopparen K. A.
Ludvigsson, Lesjöfors SK (st. 1934, 182 medl.), där
backhopparen Evert Karlsson varit medlem,
Lesjöfors CK (st. 1936 , 64 medl.), en av
Värmlands bästa, samt specialföreningar för
tyngd-lyftning och skolidrott. Forshaga IF (st. 1907,
140 medl.) är en av Värmlands äldsta och
främsta allroundklubbar men har gått tillbaka och
tillhör f. n. eliten endast i ishockey. Bland
idrottsmän, som tidigare tävlat för klubben,
märkes stående hopparen K.-E. Ekman.
Forshaga skf (st. 1900, 96 medl.) har goda skyttar.
Inom fri idrott märkas i övrigt Nykroppa AIK
(st. 1928, 170 medl.) med långdistanslöparen B.
Holmén, Stavnäs IK (st. 1937, 87 medl.) med
löparen K. U. Richardsson och hopparen R.
Eriksson. Storfors FF (st. 1925, 181 medl.) har
även med framgång utövat fotboll och bandy
samt skidsport och arrangerar sedan 1938
»Värmlands Holmenkollen». Granbergsdals IF
(st. 1932, 114 medl.) är mest känd genom
ban-och skidlöparna S. och B. Löfgren, vilka jämte
Åke Jansson gjorde goda insatser i
terränglöpning 1946.
Bland klubbar, som speciellt utmärkt sig i
skidsport (och vanligen även orientering),
märkas Kroppa IF (st. 1918, 60 medl.) i
Gam-malkroppa, vars elever från Värmland och
Dalarna under K. Lindmans ledarskap tidtals
dominerat i Värmland, SK Bore (st. 1928, 153
medl.) i Torsby, SK Glid (st. 1930, 156 medl.)
i Munkfors med Ronald Johansson, Artur
Karlsson och Ernst Henriksson, Finnskoga IK (st.
1931, 88 medl.) med Gustav Jönsson och Gunnar
Persson, vilken 1945 vann Ludvikaloppet i
elitkonkurrens, Koppoms IK (st. 1927, 150 medl.)
med Harry Persson, Nordmarks SK (st. 1944, 60
medl.) med Walle Andersson, Strömtorps IK
(st. 1932, 71 medl.), Sunnemo IF (st. 1931, 115
medl.) i Uddeholm, Eda IF (st. 1941, 103 medl.),
V. Ämterviks IF (st. 1929, 60 medl.), Åmotfors
IF (st. 1915, 185 medl.), vars mest kände
medlem varit B. Brekke, samt Kils AIK (st. 1924,
102 medl.), som har goda slalomåkare.
Slutligen må nämnas Deje IK (st. 1928, 169
medl.), som spelar fotboll i div. II, Grums IK
(st. 1920, 127 medl.), som har ett gott bandylag,
Gunnarskogs IK (st. 1931, 83 medl.) och Råda
SK (st. 1921, 65 medl.), båda livaktiga
orienteringsklubbar, brottningsklubben Björneborgs BK
(st. 1938, 26 medl.), V ölbergs IF (st. 1938, 70
medl.), som främst utövar boxning, V
aster-rottna IF (st. 1936, 25 medl.) med den ypperlige
tyngdlyftaren Arvid Andersson, Lysviks IF (st.
1930, 32 medl.), som är en av de bästa
cykelklubbarna, samt Ölme skf (st. 1900, 124 medl.),
en av landskapets mest livaktiga.
Värmlands Fotbollförbund bildades
1918 med 7 anslutna klubbar och
administrerade till 1934 även bandy, som då
fick eget specialdistriktsförbund.
Värmlands Fotbollförbund omfattade 1 jan.
1946 91 klubbar med omkr. 9 000 medl.
Ordf. ha varit: 1918—31 O. Starck, 1931—37 G.
Norbäck, 1937—41 Gunnar Olson, 1941—44 G.
Nor-bäck, därefter B. Mattsson. G. L-t.
Värmlands Idrottsförbund, som
bildades 1907, omfattade Värmland och
Dalsland och benämndes Värmland-Dals
Idrottsförbund. År 1908 överfördes
Dalsland till det nybildade Bohuslän-Dals
Idrottsförbund.
Värmlands Idrottsförbund omfattade 1 jan.
1946 467 klubbar med 28 550 medl.
Specialdistriktsförbund finnas för fotboll, bandy,
handboll, gymnastik, bowling och bordtennis.
Ordf. ha varit: 1908—15 G. Insulander, 1915—16
G. Bratt, 1916—25 I. Folke, 1925—30 J.
Werkmäster, 1930—33 R. Lindqvist, därefter S. Söderlund.
G. L-t.
Värmlands Skytteförbund bildades 23
sept. 1893 i Karlstad.
Förbundet räknade vid starten 18 föreningar,
nådde 1914 upp till 164 föreningar med 6 945
anslagsberättigade skyttar, 1940 voro siffrorna
resp. 135 och 8 401 och 1946 funnos 143 föreningar
med 8 225 anslagsberättigade av 10 370 medl.
Den första fältskjutningen på skidor i Sverige
ägde rum i Filipstad 1904, och senare har
förbundet ordnat riksfältskjutningar på skidor
1924 i Filipstad och 1929 i Karlstad, där också
partiell riksskyttetävling hölls 1942. Sedan 1887
utgår »Värmländska Kvinnors standar» i
grupptävling vid förbundstävlingarna.
Ordförande i förbundet ha varit: A. Malmborg
1893—1902, M. Tisell 1903—08, O. O.
Nordensvan 1909—11, G. Dyrssen 1912—20, A. G. A.
Leijonhufvud 1921—27, A. Unger 1928—39, I.
Wennerström 1940—45 och F. Grevillius sedan 1946.
Ordförande i förbundsstyrelsen ha varit: M. Tisell
1893—1903, R. Geijer 1903—07, C., Kaijser 1908—•
20, E. J. Andersson 1921—37 och A. Bränholm
sedan 1938.
F ö r b u n d s m ä s t a r e i s k o 1 s k j u t n i n g:
1901 A. A. Nordmark, Töcksmark; 1902 S.
Måll-berg, Munkfors; 1903 J. Lundbäck, Alster; 1904 N.
Guldbrandsson, Eda; 1905 J. Lundbäck, Alster;
1906 A. Wästin, Grums; 1907 J. Lundbäck, Alster;
1908 A. Nilsson, Brunskog; 1909 Karl Larsson,
Nyed; 1910 C. G. Lundberg, Grums; 1911 H.
Knutsson, Karlstad; 1912 E. Zettervall, Filipstad; 1913 H.
Knutsson, Karlstad; 1914 R. Larsson, Nyed; 1915
Carl L. Larsson, Uddeholm; 1916 R. Larsson, Nyed;
1917 II. Knutsson, Karlstad; 1918 C. G. Johansson,
Finnshyttan; 1919 H. Nilsson, Nordmark; 1920 J.
Lundbäck, ö. Fågelvik; 1921 och 22 H. Nilsson,
Nordmark; 1923 S. W. Svensson, ö. Fågelvik; 1924
II. Nilsson, Nordmark; 1925 G. Johansson, Arvika;
1926 S. W. Svensson, Ö. Fågelvik; 1927 Hj.
Larsson, Nyed; 1928 F. Andersson, ö. Fågelvik; 1929
R. Larsson, Nyed; 1930 H. Johansson, Nyed; 1931
A. Persson, Gravöl: 1932 B. Sehman, Värmlands
reg.; 1933 K. E. Åkerman, Värmlands reg.; 1934
1251
1328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
