- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
1335-1336

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västergötland, av kamrer Eskil Tidén - Västergötlands Fotbollförbund - Västergötlands Idrottsförbund - Västernorrlands Fotbollförbund - Västernorrlands Idrottsförbund - Västernorrlands Skytteförbund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄSTERGÖTLANDS FO T B OLLFöRBUND

pen. Vid det traditionella Västgötaloppet
(Ulricehamn—Borås, 35 km) är det ej ovanligt,
att åskådarantalet vid målet överstiger 10 000.
Borås, Ulricehamn, -^-Hindås, ->Mullsjö,
Skövde och Karlsborg äro de mest kända
»skidorterna». Hoppbackar finnas i Borås, Mullsjö
och Hindås; slalombackar i Mullsjö samt på
Kinnekulle och Billingen.

Skyttet har gamla anor, och flera
föreningar äro snart sekelgamla. Två
skytteförbund i Älvsborgs län och ett i Skaraborgs
bedriva energisk propaganda, och Västergötland
hör till Sveriges ledande skyttelandskap med
världsberömda skyttar i Rydboholm, Tidaholm
och Lidköping. Motorsporten har
betydande utbredning med flera specialklubbar, av vilka
Trollhättans är mest känd. För det svenska
segelflyget är -^-Ålleberg centrum, och i
flera städer finnas flygklubbar.
Hästsporten är av gammalt datum, och de stora
travtävlingarna på olika sjöar samlade redan omkr.
sekelskiftet efter dåtida förhållanden stora
åskådarskaror. Inom ridsporten hör Skövde tack
vare »livhusarerna» till Sveriges mest
framgångsrika städer.

Bland de ledande klubbarna kunna (utom
städernas och Markbygdens) speciellt nämnas
Dalsjöfors GIF (st. 1925, 235 medl. 1946), som
haft goda sprinters i G. Hermansson (från 1945
i Elfsborg) och Åke Johansson samt en rad
goda skidlöpare, bl. a. Liss och Lennart
Hjortvall (även framstående cyklist). I Dalsjöfors
finns även CK Stella (st. 1936, 11 medl.), som
hör till distriktets ledande och där H. Snell
t. o. m. 1943 var medlem. Vidare märkas
Herr-Ijunga SK (st. 1925, 183 medl.), vars mest
kände medlem är »konstbrottaren» Roland
Carlsson (nu i Örebro), IFK Värsås (st. 1924, 62
medl.) med allroundlöparen och skidlöparen T.
Leuchovius (från 1945 i Mullsjö IF), Skackans
IF (st. 1927, 76 medl.) i Karlsborg med goda
friidrottsmän, Svenljunga IK (st. 1925, 378 medl.),
som är en av distriktets största klubbar och
mycket mångsidig, Bollebygds IF (st. 1907,135 medl.),
Floby IF (st. 1925, 185 medl.), Lerums IS (st.
1927, 107 medl.), Limmareds IF (st. 1914, 222
medl.), Mullsjö IF (st. 1919, 146 medl.), som är
framstående skidklubb, Surte IS (st. 1900, 102
medl.), som är en av Västergötlands äldsta
klubbar och mest gjort sig gällande i fotboll
— flera av Göteborgs bästa spelare ha kommit
från Surte — Tiveds IF (st. 1931, 50 medl.),
Hestra IF (st. 1921, 61 medl.) utanför Borås,
som är en av Götalands mest framstående
skidklubbar, samt de som gångklubbar mest
kända Tibro AIK (st. 1916, 252 medl.) med P.
Ekberg och Tidans IF (st. 1920, 75 medl.) med
May Holmén. Tvärreds IF (st. 1930, 114 medl.)
utövar speciellt cykelsport med Waldemar
Johansson (nu i IK Ymer, Borås) som mest kände
åkare, Tranemo IF (st. 1928, 173 medl.) och
Bredareds IF (st. 1937, 107 medl.) ha goda
skidlöpare och cyklister, och Vargöns SK (st. 1928.

88 medl.) har ett starkt bandylag; tiokamparen
Albert Andersson tävlade tidigare för föreningen.

F. n. finnas moderna idrottsplatser i nästan
alla större samhällen. Sporthallar äro uppförda
i Skövde, Mariestad, Tidaholm, Trollhättan och
Kinna samt planeras i flera städer. Speciella
tennishallar finnas i Borås, Alingsås, Herrljunga
och Älvsered, modern simhall blott i Borås,
medan utmärkta utomhusbad anlagts på några
platser, det mest kända i Lidköping.

Västergötlands Fotbollförbund, st. 1918,
omfattar 225 klubbar 1946.

Tidigare administrerades fotbollen av
Västergötlands Idrottsförbund, sista året genom en särskild
sektion. I distriktsserierna spelade 223 lag 1946, i
nationella serier 13. T. o. m. 1935 administrerades
även bandy.

Ordf. ha varit: 1918—29 S. Hessel, Skövde
(därefter sekr.), 1929—30 Carl Larsson, 30—44 Yngve
Svensson, därefter B. Brodin, alla i Borås. S. Tl-l.

Västergötlands Idrottsförbund omfattar
Skaraborgs län samt större delen av
Älvsborgs län, dock ej Dalsland och ett
område närmast Göteborg.

Västergötlands IF omfattade de första åren
även Bohuslän — med säte i Göteborg — men
fick 19/i 1908 sin nuvarande omfattning.
Förbundet, som nu är det till storleken tredje i
landet, har genomgått en oerhörd utveckling,
varom följande siffror för antalet klubbar, resp.
medlemmar vittna: år 1909 10 — 500, 1913 42 —
3 000, 1918 41 — 2 700, 1923 75 — 7 300, 1928 118
— 10 300, 1933 201 — 13 300, 1938 415 — 24 000,
1946 722 — 43 397.

Ordf. ha varit: 1908—09 C. Tersmeden, 1909—■

11 E. Rylander, 1911—14 E. Brandel, 1914—17
Carl Larsson, 1917—21 G. Winroth, 1921—27 E.
Frick, 1927—43 Tage Ericson, 1943—46 E.
Ludvigsson, därefter C. M. Asplund. Sekr. sedan 1940 är
O. Swahn. E. T-n.

Västernorrlands Fotbollförbund
bildades 1918 och upplöstes 1933, då det
delades i ->Medelpads Fotbollförbund och
-^-Ångermanlands Fotbollförbund.

Ordf. ha varit: 1918 N. Björck. Kramfors,
1919—20 A. Hammar, Härnösand, 1921 G.
Nordin, Härnösand, 1922—24 J. B. Ohlsson,
Härnösand, 1925—33 L. O. Hedblom, Härnösand.

Västernorrlands Idrottsförbund
stiftades 1908 och upplöstes 1937, då det
uppdelades i -^Medelpads Idrottsförbund och
-^-Ångermanlands Idrottsförbund.

Ordf. ha varit: 1908 A. öhngren, Härnösand,
1909 J. Kohn, Härnösand, 1910—11 E. Ståhlberg,
Sundsvall, 1912—14 B. Mo, Härnösand, 1915 G.
Berglund, Härnösand, 1916—18 N. Björck,
Kramfors, 1919—22 G. Rönström, Sundsvall, 1923—37
O. Isacsson, Sundsvall. N. B-ck.

Västernorrlands Skytteförbund
bildades i Härnösand 19 sept. 1893.

Förbundet omfattade 1914 110 föreningar med
7 034 medlemmar och 1/1 1946 119 föreningar med

12 277 medlemmar.

1251 1335

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free