Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västernorrlands Skytteförbund - Västervik - Wästerviks Kanotklubb - Västerås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTERÅS
Ordf. i förbundet ha varit: J. A. Wimnell 1893,
R. von Hedenberg 1899, K. V. Dahlheim 1901—05,
G. M. ü. Rudebäck 1906—07, F. E. Bergenholtz
1910—11, C. M. Ström 1912—18, K. J. Stenström
1919—31, 1932 vakant, A. Wijkman 1933—38, G.
Hollström 1939—42, M. Hedenlund 1943—44, R.
Stattin sedan 1945.
Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: R. von
Hedenberg 1899, K. V. Dahlheim 1901—05, C. G.
Strokirk 1906—10, G. Bring 1911—12, H. Fahlén 1913
—19, P. ödman 1920—36, F. Högberg 1937, G.
Hollström 1938—i2, M. Hedenlund sedan 1943.
F ö r b u n d s m ä s t a r e i s k o 1 s k j u t n i n g
(sedan 1913) : 1913 O. Jörgensen, Sundsvalls skf;
1914 J. Mårtensson, Örnsköldsvik; 1915 N. O.
Persson, Ånge; 1916 O. Jörgensen, Sundsvall; 1917 H.
Söderberg, Njurunda; 1918 L. Nordström,
Kubikenborg; 1919 J. Lindvall, Sollefteå; 1920 P. Nilsson,
Härnösand; 1921 B. Danielsson, Nyland; 1922 K. J.
Danielsson, Nyland; 1923 P. J. Blomberg,
Kubikenborg; 1924 J. Hansson, Ånge; 1925 G. Harlén,
Härnösand; 1926 O. Ekström, Sundsvall; 1927 E.
H. Andersson, 121, Sollefteå; 1928 M. Wästberg,
Ånge; 1929 A. öman, Örnsköldsvik; 1930 C. J.
Carlsson, Sundsvall; 1931—32 C. E. Bergström,
Ullånger; 1933 A. öman, Örnsköldsvik; 1934 K.
O. Vesterlund, 121, Sollefteå; 1935 L. Löfdahl,
Sundsvall; 1936 E. Häggkvist, Nätra; 1937 E. A.
Alpe, Sundsvall; 1938 S. Billmark, Härnösand; 1939
H. Lustig, Sundsvall; 1940 C. S. Tapper, 121,
Sollefteå; 1941 K. O. Vesterlund, 121, Sollefteå; 1942
S. Gottvall, Sundsvall; 1943 R. Sundin, Sundsvall;
1944 R. Wiberg, Kubikenborg; 1945 E. Lindberg,
Liden.
Förbundsmästare i fältskjutning
(sedan 1937): 1937—38 G. Harlén, Härnösand;
1939 Ingen tävling; 1940 G. Harlén, Härnösand;
1941 S. Söderblom, Örnsköldsvik; 1942 H.
Backström, Sundsvall; 1943 E. Liljekvist, Vivstavarv;
1944 V. Selander, Härnösand; 1945 K. E. Melander,
Sollefteå; 1946 P.-E. Arbinger, 121, Sollefteå.
O. F-g; G. L-n.
Västervik, stad i Småland vid
Östersjökusten (13 738 inv. 1946), har haft flera
berömda idrottsmän.
Största föreningen är Västerviks skg (st. 1886,
614 medl.), en ombildning av det gamla gillet
(st. 1860), med moderna banor inom staden.
Västerviks SS (st. 1880, 57 medl.) har klubbhus
på Skansholmen; mest kände seglare är J.
Edlund. Genom en utbrytning bildades 1907 SS
Vikingarna (86 medl.), som 1945 invigde ett
klubbhus på Notholmen. ->-Wästerviks KK är
en av Sveriges mest kända kanotklubbar.
Västerviks RK (st. 1924, 89 medl.) har liksom
kanotklubben klubbhus vid Gamlebyviken.
Västerviks IF (st. 1906, 49 medl.) införde de
flesta moderna idrotter och har sedan början
av 1920-talet specialiserat sig på fri idrott. Bland
medlemmarna märkas F. Fleetwood,
mångkam-paren Evert Nilsson (»Västerviks-Nisse») samt
löparen E. Stenfelt. Västerviks AIS (st. 1919,
87 medl.) och IFK (st. 1919, 200 medl.) utöva
fotboll och handboll. Specialföreningar finnas
för gymnastik (st. 1920), tennis (1921),
cykelsport (1931), bandy (1932), orientering (1936),
brottning (1939), bordtennis (1941), boxning
(1942), bowling (1942) och handboll (1943) samt
dessutom flera skolidrottsklubbar.
Den nuvarande idrottsplatsen, Böckensvad,
invigdes 1923. Läktare tillkom 1936 och 1942
en idrottshall inom området med bl. a. fyra
bowlingbanor. S. N-n.
Wästerviks Kanotklubb, stiftad 1923,
är en av Sveriges ledande klubbar i
paddling.
Klubben har t. o. m. 1945 sammanlagt erövrat
10 indiv. SM och 7 SM i lag: enmanskanot 1 500
m 1933, 1000 m 1934 och 44, 10 000 m 1933—35
och 41. Bästa paddlare ha varit N. Wallin (7
indiv. SM), Sven Johansson och E. Bladström
(guldmedaljörer i 10 000 m tvåmansfaltbåt vid
OS 1936), Egon Nilsson (2 indiv. SM) och Stig
Johansson (1 indiv. SM). Klubben, som har
85 medl., uppförde 1939 eget kanothus.
Västerås, stad vid Svartåns utlopp i
Mälaren (48 630 inv. 1946), är
Västmanlands idrottscentrum och har en mycket
allsidig idrott, understödd av staden och
dess ledande industrier, ASEA och
Svenska Metallverken.
Ett 60-tal idrottsföreningar finnes, av vilka
-^-Västerås IK, Västerås-Kamraterna och
Västerås Sportklubb äro de dominerande.
Äldst är Västerås Frivilliga Skarpskytteförening
(st. 1862, 902 medl. 1946), som till 1901 ägde
Djäkneberget, där exercisövningarna med
läroverkspojkarna (»djäknarna») bedrevos. Ar 1901
anlades nuvarande skjutbanan och 1906
klubbhuset. Främsta skyttar ha varit J. A. Bergkvist,
Anton Pettersson och A. Lilja bland de äldre,
senare Edvard Eriksson, Gustaf Johansson,
Sigfrid Larsson (sekr.) och E. W. Andersson. Ordf.
sedan 1935 är H. Welin-Berger. Är 1872
bildades Västerås Skridskoklubb, som var mycket
livaktig och hade bana i hamnen men upplöstes
1910. Västerås Segelsällskap (st. 1883, 257 medl.)
och SS Aros (st. 1907, 140 medl.) räknas till
Mälarens mest livaktiga med klubbhus på öar i
fjärden. Mest kända seglare ha varit A.
Rosborg, E. A. Larsson, M. Åkesson, Karl
Månsson, H. Hamré och E. Jansson. Västerås GF (st.
1899, 1 050 medl.) är med 30 avd. landskapets
största gymnastikklubb och har haft flera
olympiagymnaster. Ordf. är G. Rosenqvist.
Bland de egentliga idrottsföreningarna
märkas utom de ovannämnda: Kungl.
Västmanlands reg:s IF (st. 1908), som spelade en stor
roll inom staden, tills regementet 1927 upplöstes.
Kungl. Västmanlands Flygflottiljs IF (st. 1929)
hör till flygvapnets mest mångsidiga och
livaktiga med goda handbolls- och fotbollslag.
Västerås läroverks IF (st. 1922) hör till landets mest
kända skolföreningar; läroverket har bl. a.
vunnit kungapokalen till bästa skola i
hösttävlingarna 1942, skolornas allsvenska turneringar i
fotboll (Kronprinsens pokal) 1916, 26, 28, 40—42
och 44, bandy 1935, 38 och 41 samt handboll 1944.
Före föreningens tillkomst spelade
läroverkspojkarna en stor roll i dels IFK och dels
Västerås SK. Även K. F. V. M:s Idrottsavdelning
(st. 1922, 37 medl.) är livaktig och har egen
idrottsplats. Orienteraren B. Dalmo tävlade
tidigare för klubben.
1337
1338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
