Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västmanlands Skytteförbund - Västsvenska mästerskap - Växelvändning →Konståkning på skridsko, sp. 928-29 - Växjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arboga; 1936 A. Holmquist, Arboga; 1937 och 38
T. Tärnlund, Arboga; 1939 G. Eriksson, Skedvi;
1940 P. O. Gustafsson, Arboga; 1941 G. Essolin,
Kumla; 1942 E. Ståhlberg, Västerås; 1943 G.
Zetterberg, Kungsör; 1944 E. O. Johansson, Västerås;
1945 R. Andersson, Skinnskatteberg; 1946 I.
Lindström, Fagersta.
G. Dg; G. L-n.
Västsvenska mästerskap arrangeras i
boxning och simning.
I boxning, där »distriktet» varierat men 1946
omfattar Västergötland, Värmland, Bohuslän,
Dalsland, Göteborg (som ej deltagit) och
Varberg i Halland, arrangeras tävlingar sedan 1925,
i simning (Västergötland, Göteborg, Bohuslän,
Halland och Dalsland) sedan 1936.
Växelvändning →Konståkning på
skridsko, sp. 928—29.
Växjö (17 201 inv. 1946) i s. Småland är
en av Sveriges äldsta »idrottsstäder».
Äldsta förening var Värends frivilliga
Skarpskytteförening, st. 1861, som nedlades 1875 men
1891 efterträddes av Växjö Skyttegille (268
medl. 1946), vilket 1892 invigde en skjutbana
vid Ekbacken ö. om staden. Denna användes
till 1913, då gillet tills. m. Kronobergs läns
Skytteförbund inköpte ett område vid Sandvik,
där den nuvarande banan är belägen.
År 1889 färdigbyggdes läroverket, och s. å.
bildades dess idrottsförening, som fostrat många
goda idrottsmän, bl. a. H. Wieslander, segrare
i tiokamp vid OS 1912, och även i övrigt varit
av stor betydelse. Växjö AIF stiftades 1903 av
L. B. Schånberg och upptog huvudsakligen
fotboll och fri idrott. IFK (st. 1919, 84 medl. 1946)
övertog AIF:s verksamhet och medlemmar
samt upptog en mängd idrotter, men
specialklubbar ha senare bildats av de flesta
sektionerna. IFK bedriver nu fri idrott (bl. a.
spjutkastaren Gunnar Petersson), bandy (div. I 1940,
div. II 1941—44) och ishockey (från 1945).
Växjö Bollklubb (st. 1924, 159 medl.) utövar
fotboll (div. II 1936—37, nu i div. III) och
handboll (div. II). En lokalkonkurrent, Växjö FF,
fanns 1928—44. Växjö AIS (st. 1941, 106 medl.)
utövar gång, orientering och cykelsport. Växjö
Brottarklubb (st. 1923) nedlades efter några år,
återupplivades 1932 och sammanslogs 1935 med
BK Yoga (st. 1933) till BK Enig (40 medl.), som
är en av Smålands starkaste. Växjö SS (st.
1913, 150 medl.) har »simstadion» vid Evedal i
Helgasjön 5 km n. om staden.
Kungl. Kronobergs reg. GIF (st. 1907) hör till
Sveriges bästa i militär idrott. Mest kände
medlem är orienteringslöparen S. Davidsson,
som i civila tävlingar från 1945 representerar
Växjö AIS. Regementets skytteförening (st.
1917) är Sveriges största med 3 400 medl.
Pistolskytteföreningen Värend (st. 1943, 72 medl.)
har bland sina medlemmar världsmästaren T.
Ullman. Specialklubbar finnas för motorsport,
badminton, tennis, bordtennis och frisksport
samt dessutom några mindre fotbollsklubbar,
bland dem östers IF (st. 1930, 116 medl.) och
Växjö Norra IF (st. 1939, 72 medl.).
Idrotten utövades från början på läroverkets
grusplan, från 1913 på en provisorisk
idrottsplats på v. delen av Kreaturstorget, där även
landisbana fanns under bandyns
högkonjunktur i staden. År 1932 invigdes stadens
nuvarande idrottsplats, Värendsvallen. Staden har
även anlagt en mindre fotbollsplan, upplåten åt
Växjö Norra IF. En idrottshall invigdes 1939.
Publikrekordet är 720 åskådare.
J. N-l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
