Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östersund - Östersunds Skidlöpareklubb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTERSUNDS S K1DLöP ARE KLU B B
Skytte och hästsport ha gamla anor, och
sålunda arrangerades 1831 »målskjutningar» och
hästtävlingar samt »kappspringning å 1200
alnars bana» på Frösö läger utanför staden. Ar
1863 bildades Östersunds Skarpskyttekår, 1894
efterträdd av Östersunds Skyttegille (574 medl.
1946), som har bana 2 km ö. om staden och är
en av Sveriges mest framgångsrika föreningar
med bl. a. K. Skyttmo, G. Bostrand, B. A.
Linderoth, V. Skoglund och W. Frostell som
medlemmar. Jämtlands Travkörningssällskap, st.
1884, har varit av stor betydelse. Tävlingarna
höllos förr på Storsjöns is, men sedan 1936 har
föreningen landbana vid Odensala. På 1880-talet
utövades av ungdomar i staden speciellt
gymnastik, rodd och skridskoåkning. Östersunds GF
bildades 1883, Östersunds RK och Östersunds
Skridskoklubb 1885. Föreningen Ungdomens
fria lekar och K. F. U. M:s idrottsavd. inledde
i början av 1890-talet arbetet för införande av
skidlöpning, fri idrott och fotboll.
Sedan Skidfrämjandet 1893 arrangerat
tävlingar och skickat upp fyra medlemmar av
D. I. F. för att instruera i backhoppning,
bildades Jämtlands Skidlöpareklubb 1894. Även
Östersunds IF (st. 1896), varur -^-Östersunds
Skidlöpareklubb är en utbrytning, tog upp
skidsport. Staden har sedan dess varit ett av
Sveriges skidcentra med bl. a. Skidfrämjandets
tävlingar 1894, 1905 och 10, Nordiska Spelens
längdlöpningar 1905 och 13 samt SM 1926, 32
och 43.
IFK (st. 1906, 201 medl.) är ledande i
distriktet i fotboll (20 DM), deltog i byggandet av den
första idrottsplatsen, Björkbacka (inv. 1910 med
intern, tävlingar i fri idrott, de första i
Norrland), och har som medl. haft P. af Uhr, J.
Isberg, A. Bolinder, R. Sundin och G. Leandersson.
IFK har även en av Sveriges bästa
slalomsek-tioner med bl. a. O. Dalman, Åke Nilsson och
Ake Persson (SM i lag 1946, Dalman SM indiv.).
IF Castor (st. 1918,362 medl.) har de senare åren
varit ledande i fri idrott med bl. a. O. Hallberg,
E. Hjortling och F. Torstensson-Medalen,
cykelåkaren Georg Johnsson (»Enskede») samt goda
orienterare och simmare (O. Pihl). De största
årliga tävlingarna i fri idrott äro Storsjöspelen
(IFK) och Östersundsspelen (Castor).
Stor betydelse ha regementsföreningarna haft:
Kungl. Norrl. Art.-reg:s IF (st. 1902), för vilken
bl. a. A. Bolinder tävlat, samt Kungl. Jämtl.
Fältjägarereg:s IF (st. 1909), som är en av
Sveriges främsta militära klubbar med (bland de
fast anställda) elitidrottsmän som B. A.
Linderoth, E. Arwidsson (senare Gefle IF), E.
Vemdal, G. Hallsten, J. Knuting, Y. Mohlin och
E. Elmsäter (till 1945). Även i civila tävlingar
ha stora framgångar nåtts, och bl. a. hemfördes
SM i skidbudkavle 1943, i budkavle till fots 1944
och i kombinerad tävlan (lag) 1945. Är 1927
tillkom Kungl. Jämtl. Flygflottiljs IF, som tack
vare sin chef, B. -^-Bjuggren, haft stora
framgångar.
Bland specialföreningar märkas Östersunds
SS (st. 1913, 175 medl.), som är Norrlands
dominerande simklubb med bl. a. Eva-Britt
Söderberg, SK Swing (st. 1921, 65 medl.), som är
en av Norrlands mest kända brottningsklubbar,
Östersunds TK (st. 1930, 125 medl.) med T.
Örnberg (nu i Kungl. Klubben) som bäste spelare
samt dessutom klubbar för sport- och
pistol-skytte, boxning och gymnastik.
Östersund har fyra idrottsplatser, Hofvallen
(ägare distriktsförbundet, inv. 1917),
Jägarval-len (15:s, inv. 1934), Fyrvalla (A4:s, inv. 1943)
och Flygarvallen (F 4:s på Frösön, inv. 1945),
vidare tennishall (inv. 1936, 300 åskådarplatser)
och utebanor för tennis, simhall (25x9 m, inv.
1938, 500 åskådare), friluftsbad, flera
skidbackar, bl. a. Alpbacken (inv. 1925, ombyggd 1931
och 42, backrekord O. Aaslök, Norge, 59,6 m
1936), slalombackar (den största, på Frösön, 550
m lång, 130 m hög, inv. 1937, flera ggr
utvidgad, senast 1945).
Bland ledare märkas — utom de under
Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund samt
öster-sunds Skidlöpareklubb nämnda — bl. a. I.
Collin, G. Bostrand, O. Hallberg, E. Lundholm och
E. Granberg. J. J.
Östersunds Skidlöpareklubb, stiftad
1900, är en av Sveriges mest kända
skid-klubbar.
Ö. S. K. bildades som en utbrytning ur
öster-sunds IF (st. 1896) med G. Hiort af Ornäs
som förste ordf.; bland senare ordf. märkas
N. Berlin och Albert Larsson. Mest kända
åkare ha varit T. Engman, R. Karlström, Haldo
Hansson, J. Modén, V. Edvall, Petrus Eriksson,
E. Lindberg, E. Winnberg, Torkel Persson, L.
Fjällberg, L. Th. Jonsson (de tre sistnämnda
lappmän), Elias Nilsson, A. Dahlquist, G.
Wär-dell, H. Hemingsson och Sven Johansson
(endast 1945) samt backhopparna A. Törngren, U.
Hellström och Elof Olsson. Sommaren 1946
ingick N. Täpp i klubben. 17 SM ha erövrats,
därav i budkavle — där klubben är Sveriges
mest framgångsrika — 1913, 17, 32, 41, 42 och 46;
dessutom har klubben 5 gånger blivit tvåa i
budkavle-SM.
Ö. S. K, som 1946 har 178 medl., har varit
banbrytande inom jämtländsk skidsport, och
det var först efter dess bildande som
skididrotten i distriktet fick fastare organisation. Den
har tidtals som medlemmar haft flertalet av de
bästa åkarna inom Jämtland (oavsett
bosättningsort), och övriga stora, civila
östersundsklubbar ha understött ö. S. K. Sålunda ha
IFK:s och Castors medlemmar — så när som på
Castors orienterare, som åka budkavle för sin
klubb — representerat Ö. S. K. i alla övriga
grenar av skidsport utom slalom.
Klubben äger ->-Alpbacken på Frösön, har
sportstuga och träningsbacke vid Lägden, 2 km
n. o. om staden, samt arrangerade (delvis tills,
m. 15 och A 4) SM på skidor 1925,32 och 43. J. J.
1427
1251 1427
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
