Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahrnborg, S. Bertil - *A.I.K. - A-jolle - *Akademiska Roddföreningen - *Akademisk Boldklub (A. B.) - Akademisk Idrætsforening - *Akademisk idrott - »Studentolympiader»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKADEMISK IDROTT
Ahrnborg, S. Bertil, seglare (f. 1897
28/7), advokat i Stockholm, blev
sekreterare i K. S. S. S. 1946.
Sedan 1936 har Ahrnborg tagit många pris
med sina R-yachter 8 m »Maribell» och 5 m
»Suzanne» samt Neptunkryssaren »Suzanne».
Han tillhörde 1934 stiftarna av a.-b. Tipstjänst,
i vilket bolag han är styrelseled. samt sekr.
och styrelsens ombudsman. E. P-n.
*A. I. K. -^-Allmänna Idrottsklubben,
suppl.
A-jolle ->Entypsbåtar, suppl.
* Akademiska Roddföreningen
utvecklades under 1940-talet till landets
ledande klubb för motions- och långfärdsrodd,
medan tävlingsrodden gick något tillbaka
i förhållande till 1930-talet. Är 1947
överraskade dock ARF med att vid SM vinna
såväl utriggad fyra utan styrman som
utriggad åtta. Båda lagen — fyran dock
förstärkt med två man från Stockholms
RF — representerade Sverige vid NM i
Horten, där fyran vann, och vid EM i
Luzern, där fyran kom på 4. plats.
Bland segrarna märkas främst student-NM i
åtta 1939, SM i singel sculler 1939—41 genom
S. Dahlstedt samt i utriggad fyra utan
styrman 1939. Tävlingsdräkten är sedan 1943 vita
byxor, orange tröja samt ljusblå
träningsoverall med ordet »Akademiska» i vitt diagonalt på
ryggen. — Ordf. i ARF är sedan 1944 Werner
Olsson. B. K.
* Akademisk Boldklub (A. B.),
Köpenhamn, har efter 1938 vunnit danska
mästerskapet i fotboll 1943 och 45.
Bland klubbens senare landslagsspelare
märkas K. Bastrup-Birk, Carl Aage Hansen, K.
Lundberg och Poul Petersen. Klubbdräkten
är vit- och grönrandig tröja, vita byxor. —
Medlemsantalet 1947 var 1 626 aktiva och 556
passiva. Klubben utgav 1939 en
jubileumsskrift, »Akademisk Boldklub gennem 50 år,
1889—1939». S. B-t.
Akademisk Idrætsforening,
Köpenhamn, st. 1913, är en av Danmarks mest
kända allroundklubbar.
Föreningen, som blott är öppen för
studenter och akademiker, hade 1919—25 flera av
Danmarks bästa sprinters (M. Truelsen. P. Schiang,
E. Ramsby och G. Böggild m. fi.) och vann
danska mästerskapet på 4 X 100 m 1921, 23 och 25
samt på 4 X 400 m 1919, 21 och 23. Klubben har
t. o. m. 1946 hemfört 40 danska mästerskap i
fri idrott, 2 i boxning samt har i handboll, som
upptogs 1917, haft två spelare i landslaget.
Orienteringslöpning (bäst I. Aggerbeck) är f. n.
en av klubbens starkaste grenar. S. B-t.
»AKADEMISK IDROTT.
Akademisk idrott i Sverige har under
1940-talet utvecklats såväl kvalitativt som
kvantitativt utan att dock för landets
idrott ha varit en »kraftkälla» i stil med
studentidrotten i England och USA (jfr
Akademisk Idrott, bd I, sp. 55—60).
Obligatorisk idrott för studenter är
ännu icke genomförd i Sverige, men egna
idrottsanläggningar liksom fast anställda
idrottslärare finnas i Lund (->-Lunds
Universitets GIF, bd V, sp. 179) och Uppsala
(-^-Upsala Studenters IF, bd VI, sp. 1154),
medan -^-Stockholms Studenters IF (bd
VI, sp. 637) från 1948 fått en för alla
högskolor gemensam lärare i G. Risberg.
Studentgymnastik, publikgren i Uppsala 1812.
Enligt nyare forskningar utövades
gymnastik vid Uppsala universitet redan i
början av 1800-talet.
Sedan Gustaf von -^-Heidenstam (bd III, sp.
1189) 1812 blivit utnämnd till fäktmästare vid
universitetet i Uppsala, undervisade han enligt
särskilt förordnande även i gymnastik. Denna
bedrevs med framgång och avslutades varje vår
med en stor gymnastikfest, vid vilken
åskådar-antalet var så stort, att man måste använda sig
av biljetter för att icke de särskilt inbjudna
skulle bli utestängda. I gymnastiken infördes
på 1830-talet även bajonettfäktning. Kronprins
Oscar, som intresserade sig mycket för
gymnastiken, skänkte under några år på 1830-talet
särskilda premier till de skickligaste
gymnasterna vid universitetet. De studenter, som
genomgått en fullständig gymnastisk kurs,
promoverades och bekransades vid
gymnastikfesterna ungefär på samma sätt som vid
simpro-motionerna. Heidenstam startade också
kvinnogymnastik i -^-Uppsala (suppl.).
Även frivillig studentgymnastik bedrevs vid
universitetet. Östgöta och Göteborgs
studentnationer ordnade egna privata
gymnastiksalar för sina nationsmedlemmar, och inom
Ostgöta nation bildades en gymnastikförening.
Livligast synes denna frivilliga nationsgymnastik
ha bedrivits från början av 1829-talet till fram
emot 1860-talet. A. W-g.
»Studentolympiader».
Internationella Studentspelen,
»Studentolympiaderna» (jfr Akademisk Idrott,
bd I, sp. 67—68), ha efter 1937 endast
arrangerats 1939 i Wien och 1947 i Paris.
Vinterspelen 1939 höllos i Trondheim och
återupptogos 1947 i S:t Moritz. Sverige
17
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
