Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amatörfrågan, av Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMATÖRFRÅGAN
modats att icke fullfölja något lopp! — samt
bröt hinderloppet 1 V2 varv från mål, trots att
han låg i teten med klar vinstchans, samt
startade dagen därpå icke på 10 000 m. Något
officiellt besked kunde icke erhållas, om han var
avstängd eller ej, men han tävlade icke mer
d. å. Han kallades emellertid senare till
förbundets olympiska träningsläger i Vierumäki
och infann sig även för att träna för OS 1948.
Svenskt förslag om nya amatörregler.
Vid Internationella Idrottsförbundets
kongress i Oslo 1946 framlade Sverige
förslag till »uppmjukning» av
amatörreglerna beträffande förbudet mot
ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt
föreslog vidare, att det skulle vara till—
låtet att i st. f. värdeföremål utdela
presentkort som pris. Det sistnämnda
förslaget avslogs, medan en kommitté
tillsattes för att behandla frågan om den
förlorade arbetsförtjänsten, som i det
svenska förslaget kallades
»familjeunderstöd» och som vid OS, EM och
landskamper efter behovsprövning skulle
kunna utdelas till familjeförsörjare.
På förslag av A. Brundage, USA, beslöt
man bordlägga förslaget till ett extra
sammanträde i Paris i juni 1947. Vid
detta bordlades förslaget på nytt efter
yrkande av Brundage, som hävdar, att
»den som icke har råd att idrotta bör
låta bli»!
Den nordiska uppfattningen (Sverige
stöddes i fråga om familjeersättningen av
de övriga nordiska länderna) att idrotten
är en demokratisk rörelse och att alla,
oavsett förmögenhetsförhållanden, borde
beredas möjlighet att delta i
internationella stortävlingar utan att vederbörandes
familj blev lidande, stöddes icke av de
anglosachsiska länderna eller Frankrike,
och flera andra nationer underläto
(möjligen av politiska orsaker) att gå med
på det nordiska förslaget.
Ryssland med »på försök».
I Ryssland, vars idrottsmän beredas
allehanda lättnader genom statens
försorg, har 1945—47 en kontant summa på
upp till 25 000 rubel (omkr. 19 000 kr.)
utbetalats till dem, som slagit
världsrekord, vunnit VM eller nått liknande
framgångar. Trots detta inbjöds Ryss-
land att delta som »tillfällig gäst» vid
EM i fri idrott och har senare »på försök»
startat i flera VM och EM i olika
idrotter samt erhållit medlemskap i
internationella specialförbund, trots olikheten i
amatörregler. Sedan IOK meddelat, att
Ryssland icke får delta i OS, om man
bryter mot internationella amatörregler,
meddelades officiellt sommaren 1947 från
Ryssland, att kontanta premier i
fortsättningen icke skulle utbetalas.
Vem är amatör vid OS?
Vid IOK:s sammanträde i Stockholm
juni 1947 antogs följande amatörregel
gällande för Olympiska Spelen:
»Amatör är den person, som av lust
och fallenhet och för nöjes skull eller för
sitt fysiska och moraliska välbefinnande
ägnar sig och alltid har ägnat sig åt sport
utan att direkt eller indirekt draga
någon materiell fördel därav.
För att erhålla tillstånd att deltaga i
de Olympiska Spelen skall varje tävlande
vara amatör och tillhöra det av IOK
erkända internationella förbund, som står i
spetsen för den sport, i vilken han
deltager.
Det nationella förbund, som i varje
land leder en viss sport, skall på
anmälningsblanketten intyga, att varje tävlande
är amatör i enlighet med reglerna för det
internationella förbund, som står i
spetsen för ifrågavarande sport. — Denna
förklaring skall kontrasigneras av landets
internationella olympiska kommitté.
Denna kommitté skall kontrollera, att de
tävlande äro amatörer enligt IOK:s och
vederbörande internationella förbunds
bestämmelser.»
Varje tävlande skall dessutom underteckna
följande förklaring:
»Undertecknad förklarar på heder och
samvete att jag är amatör enligt reglerna för det
internationella förbund, som står i spetsen för
min sport, och att jag mig veterligen icke
brutit mot dessa regler. Jag förklarar, att jag
ägnar mig åt sport endast av lust och fallenhet
och för mitt nöjes skull samt för mitt fysiska
och moraliska välbefinnande utan att direkt
eller indirekt därav draga någon materiell
vinning samt att jag uppfyller de i de olympiska
reglerna upptagna bestämmelserna.»
43
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
