- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
49-50

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikapokalen, av Erik Pallin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AMERIKAPOKALEN

1934, då »Endeavour» likaledes vann de två
första seglingarna, varefter »Rainbow» tog fyra
i svit. Att amerikanerna vunnit alla
pokalseglingarna och det ryktbara priset sålunda aldrig
lämnat USA och gått till Europa, kan ha flera
orsaker. Visserligen ha engelsmännen, haft
sådana konstruktörer som Watson, Fife och
Nicholson, men det anses nog i allmänhet, att
USA:s Herreshoff samt även Burgess och Olin
Stephens varit deras övermän. Man har också
ett intryck av att de amerikanska båtarna i
allmänhet varit något bättre skötta. En sådan
rorsman som USA:s Charles Barr, en skotte
från Clyde, som kommit till USA genom Fifes
förmedling men där övergick i amerikansk
tjänst och seglade bl. a. »Columbia» 1899 och
1901, ha engelsmännen knappast haft.

Först 1934 fick man en mätningsregel, som
åstadkom mera rättvis segling med något så
när lika båtar. Man hade då kommit överens
om, att de tävlande fartygen skulle gå in i
den s. k. J-regeln samt vara av mindre typ
än de väldiga, mycket dyrbara fartyg man
förut tävlat med.

Resultat från tävlingarna:

18 51.

1) »America», USA; 2) »Aurora», England.

Tävlingen var en allmän engelsk regatta,
anordnad av Royal Yacht Squadron runt ön
Wight, i vilken 15 yachter startade, därav 6
skonare, den största på 393 ton. Ingen
vandringspokal var uppställd; alla seglade mot alla.
Några av de bästa engelska båtarna seglade
fel bana, och en gick på grund. »America» vann
med 8 min.

1 8 70.

1) »Magic», USA; 2) »Cambria», England.

Första seglingen i USA och första seglingen
om The America Cup, den silverpokal, som
»America» vann 1851. Anordnare var New York
Yacht Club, som ställde upp 18 båtar mot
Englands enda på klubbens vanliga bana på
farvattnen kring Frihetsstatyn. Endast en segling
förekom, och »Cambria» blev tionde båt i mål.
»Magic» var en centerbordsbåt, 2 meter djup
med bordet uppe, 80 fot i vattenlinjen.
»Cambria» var en skonare på 180 ton, 98 fot i
vattenlinjen.

18 71.

1) »Columbia» och »Sapho», USA; 2)
»Livonia», England.

USA förbehöll sig att välja fyra båtar för
seglingen och låta den starta, som för dagen
ansågs ha bästa chansen. Häremot protesterade
»Livonia», och många andra misshälligheter
uppstodo. Bl. a. ville »Livonias» ägare,
Ash-bury, som var ordf. i Poyal Harwich Yacht
Club men medlem i elva andra segelsällskap,
utmana för alla tolv och segla om cupen i tolv
seglingar. Det land, som vann sju av dessa,
skulle tillerkännas segern. Förslaget avvisades.
»Columbia» vann de två första seglingarna, »Li-

vonia» tredje, »Sapho» fjärde och femte.
Därmed förklarades USA som segrare, men
Ash-bury seglade sedan ensam banan två dagar och
ville ha pokalen, eftersom han ansåg sig ha
vunnit även andra seglingen på protest mot
»Columbia». USA behöll emellertid Cupen.

1876.

1) »Madeleine», USA; 2) »Countess of
Duffe-rin», Canada.

Första segling i vilken andra länder än USA
och Storbritannien deltagit. För första gången
proklamerade försvararen, att han skulle välja
endast ett fartyg för tävlingen. Canadas insats
var rätt klent förberedd, och nederlaget blev
stort i två seglingar.

1881.

1) »Mischief», USA; 2) »Atalanta», Canada.

Andra och sista gången Canada eller annat
land än Storbritannien utmanat. Första gången
båda fartygen voro enmastade. Alla tidigare
deltagare hade varit skonare. »Atalanta» blev
hopplöst distanserad i två seglingar, sista
gången med 39 min., men seglingarna Canada—USA
försiggingo under de mest sportsliga och
vänskapliga förhållanden.

1 885.

1) »Puritan», USA; 2) »Genesta», England.

Nya och mera detaljerade regler hade nu
utarbetats för tävlingen och utsänts till
världens förnämsta segelsällskap, som alla hade
rätt att anmäla. Båtstorleken skulle vara
mellan 30 och 300 ton, och utmanaren skulle segla
på egen köl till tävlingsplatsen. De
konservativa engelsmännen fortsatte att konstruera
djupa och smala båtar av typen »planka på
kant», medan amerikanerna försökte med
bredare, mera grundgående båtar, försedda med
centerbord. »Genesta» var sålunda 15 fot bred
mot 22,7 för USA:s »Puritan», och djupet var
resp. 13,6 mot 8,8. Längden för båda var 81 fot
i vattenlinjen, men »Puritan» hade 8 000
kvadratfot segel mot 7 150 för »Genesta». I första
seglingen blev »Puritan» diskvalificerad vid
starten för att ha seglat på den för styrbords
halsar kommande »Genesta», men denna ville
inte vinna på »foul» utan utgick, vilket
åstadkom mycken amerikansk good-will för
engelsk sportsmanship. »Puritan» vann två
seglingar, inte minst för att hon kunde dra upp
centerbordet på länsen.

1 88 6.

1) »Mayflower», USA; 2) »Galatea», England.

USA vann säkert två seglingar, båda, som
oftast hittills, bestående av en rak bana med
kryss och läns. För första gången stod en dag
en amatör till rors på den engelska båten.
Rorsmännen voro annars i regel yrkessjömän.
Allmänt klagades över störningar från den
enorma mängd åskådarfartyg, som följde de
tävlande fartygen.

49

50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free