Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikapokalen, av Erik Pallin - *Aminoff, Ivar - Amundsen, Finn - *Amundsen, Mauritz - Anarisfjällen - *Anderberg, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERBERG
rätt liten marginal; 2 min. 52 sek. i första
seglingen. USAs båt var lättare att segla tack
vare moderna mekaniska skotanordningar
(»kaffekvarnar») etc.
1 934.
1) »Rainbow», USA; 2) »Endeavour», England.
England företräddes nu av
flygmaskinsfabrikanten Tom Sopwith, vars båt ritats av
Charles Nicholson. Båda fartygen voro nu
likvärdiga och ingingo i J-klassen. Tävlingen blev
mycket spännande, i det den engelska båten
vann de två första seglingarna med 2m 9s resp.
51s. Sedan vann »Rainbow» fyra seglingar i
följd med knapp marginal.
1 9 3 7.
1) »Ranger», USA; 2) »Endeavour II»,
England.
Uppmuntrad av den jämna tävlingen tre år
tidigare kom Sopwith igen, men nu gick
det dåligt. »Ranger» vann med upp till 15 min.
försprång och tog lätt fyra segrar i följd.
Den amerikanska båten var nu som många
gånger tidigare smartare konstruerad och
seglades skickligare.
Sedan dess har ingen mer segling hållits
eller ens varit på tal (1948).
*Aminoff, Ivar, gymnastik- och
idrottsledare, avgick 1942 som
gymnastiklärare vid läroverket i Södertälje. Han
var styrelseledamot (sekr. och ordf.) i
styrelsen för Södertälje Idrottspark 1923
—45.
Amundsen, Finn (f. 1897 sport-
redaktör i Morgenbladet, Oslo (sign.
Ni ff), är en av den norska
idrottsjournalistikens förgrundsfigurer.
Amundsen började skriva i olika
dagstidningar 1915 och var 1920—33 medarbetare
(vanligen redaktionschef) i Idrettsliv. Han
medarbetade några månader 1933 i Idrettsbladet,
därefter i Morgenbladet samt var 1930—33 och 35
—46 ordf. i Sportjournalisternas Klub. Han var
1930—46 Idrottsbladets Osloredaktör och är
sedan 1947 Dagens Nyheters sportmedarbetare.
Amundsen är en av den norska radions mest
kända medarbetare sedan 1932 och har gjort
reportage från 7 länder med skridskotävlingar
som specialitet. Han är fotbolls- och
backhoppningsdomare. Ar 1948 utgav han »Sköyteboken».
Amundsen tillhör Lyn och har då och då
spelat högerinner och centerforward i A-laget
i fotboll. Han var lagledare 1931—33 och 46 och
har sedan 1931 arrangerat lagets
utomlands-turnéer.
Även hans bröder ha varit goda idrottsmän.
Ivar (f. 1893 9/:i), ingenjör, var god
längdlöpare på skidor och pristagare i
Holmenkollen. Rolf (f. 1894 V-), affärsman, har vunnit
pris i kombinerad i Holmenkollen, är god ten-
nisdomare och var 1930—36 ordf. i Lyn.
Gunnar (f. 1907 12/o), disponent, tävlade i tennis,
spelade några år centerforward i fotboll i Lyn
och har även haft framgångar i längdlöpning
på skidor samt var simmare. P. C. A.
’Amundsen, Mauritz, norsk skytt,
banktjänsteman i Oslo, är Norges
genomsnittligt bäste och näst Rögeberg mest
kände.
Amundsen blev norsk mästare med
armégevär 1937 (532 p), med fritt gevär 1930, 34, 36
och 38, med miniatyrgevär inomhus 1938—40
och världsmästare i kortdistans stående 1931
med 374 p. Han har satt norskt rekord med
fritt gevär vid NM 1933 i sammanlagt (1120 p),
i stående (361 p) och i knästående (374 p). Med
fri pistol hemförde han norska mästerskapet
1932—39.
Efter krigsslutet 1945 kom Amundsen snabbt
i form och sköt i sista uttagningen till
svensknorska landskampen i kortdistansskytte 1168
p (384, 386, 398) samt i tävlingen 1156. År 1947
verkade han vara på retur men blev dock i
VM tvåa i kortdistans stående med 373 p.
K. A. L.
Anarisfjällen, ett av Jämtlands större
sammanhängande massiv, begränsas i s. o.
av skog- och sjösystemet kring
Hosjö-bottnarna, i n. o. av Rulldalen och
viltreservatet kring Hottögsfjället, i n. v. av
skogsområdet kring Ottsjön och
Vålåda-len samt smälter i v. samman med
Lunn-dörrsfjällen. Fjällmassivet har ett flertal
toppar, av vilka de högsta äro St,
Anahögen (1 423 m) och Tjårventjahke (1 400
m).
Anarisfjällen ha en intressant flora, delvis
sällsam geologisk struktur och äro ännu
genom sitt relativt avskilda läge tämligen obesökta
av turister. En märklig istidsformation äro de
jättelika sandavlagringarna i en tre km lång
platå vid Gröndalen, oftast kallad Issjödalen,
13 km från Vålådalen. Naturen har här format
några högar med triangulära sidor, starkt
påminnande om Egyptens pyramider. På denna
platå, delvis jämn som ett golv, planerade (1946
—47) Kungl. Svenska Aeroklubben ett av
världens första fjällflygfält, speciellt för
segelflygsporten men även för motorplan.
Till minne av en dramatisk olycka i storm
1929, då R. Sjöstrand, L. Freese och lappen Per
Johansson omkommo, har S. T. F. byggt den
s. k. Anarisstugan i sydvästra delen av
massivet, etappmål vid vandringar och
skidfärder mellan Vålådalen och Bydalen. G. H.
* Anderberg, August, skridskoledare,
har 1921—24 och från 1945 varit
sekreterare i Internationella
Skridskoförbundet.
53
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>