Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - André, Géo - *Andrée, Gösta - *Andrée, S. A. - Anikanov, Ivan - Anjans fjällstation - Ankarcrona, Y. Nils S. - *Ankarcrona, Sten Th. - *Ankarcrona, Theodor Chr. - Ankarcrona, Victor E. - Ankarlanterna - *Anker, Johan - Anokina, Ludmila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANOK1NA
ket omtalad för sina insatser som
stridsflygare i den franska legionen i Ryssland. Efter
krigets slut nådde han åter toppen och slog
1947 Rune Larsson. P.B.
*Andrée, Gösta, flygare, avgick som
direktör för Torslanda flyghamn 1943 och
är nu flygplatschef i Visby.
Vid en 1920 genomförd flygning London—
Stockholm blev Andrée förste svensk, som flög
över Engelska kanalen.
* Andrée, S. A. Uppslaget till en
polarfärd i ballong framkastades redan på
1870-talet i Frankrike. Andrée var den
förste, som sökte realisera tanken.
År 1870 offentliggjorde en kemist vid
Sorbonne en undersökning om möjligheten att
nå nordpolen med balionig, och något år senare
tillsatte aëronautiska sällskapet i Paris en
kommission, som utarbetade en detaljerad plan.
Kommissionens rapport refererades i nästan
hela svenska pressen våren 1874 och bör ha
kommit även till Andrées kännedom. Under
1870-talets sista år kom en amerikan med en
ny detaljerad plan till nordpolens erövring
genom luften. Insamlingar sattes i gång för
att planen skulle kunna förverkligas, utan att
det dock blev något av. Nya planer
publicerades under 1880-talet och början av 1890-talet.
Under sådana förhållanden var det helt
naturligt, att en så flygbiten yngling som Andrée
mycket tidigt skulle få sin uppmärksamhet
inriktad på frågan om nordpolens erövring
luftvägen. A. W-g.
Anikanov, Ivan, rysk hastighetsåkare
på skridsko, bosatt i Moskva, var rysk
mästare 1936, 37, 41 och 43.
Hans bästa resultat på de fyra »klassiska»
sträckorna äro: 500 m 43,2s, 1 500 m 2.22,2, 5 000
m 8.36,8 och 10 000 m 18.01,1. P. C. A.
Anjans fjällstation i den jämtländska
byn Baksjönäset på norra stranden av
sjön Anjan och vid foten av
Lillanjesku-tan, det sydligaste fjället i de mäktiga
Skäckerfjällen, ligger 450 m ö. h. och har
21 rum med 50 bäddar.
Kommunikationer: Landsväg 85 km
till Järpens station vid tvärbanan genom
Jämtland. Vägen slutar f. n. (1947) i Anjan men
kommer att dragas fram till Melens tullstation
vid v. ändan av Anjan, så att
landsvägsförbindelse med Norge erhålles.
Utflykter: Anjan är utgångspunkt för
långfärder åt s. till Storlien (56 km), åt n. o.
över Anjeskutan till Sösjö- och Oldfjällen
samt åt n. v. och v. in i Norge. Bland
dagsutflykter märkas: Ottsjö lappläger (9 km åt
n. v.) och följande toppar i Skäckerfjällen:
Lillanijeskutan (1152 m) 5 km åt n. o.,
Anjeskutan (1199 m) 10 km åt n., Manshögarna
(1185 m) 12 km åt n. o., Sockertoppen (1195
m) 13 km åt n. samt Steuker (Skäckerfjällens
högsta topp, 1 229 m) 17 km åt n. N. F-ng.
Ankarcrona, Y. Nils S., ryttare (f.
1909 11/2), ryttmästare, lärare vid
ridskolan på Strömsholm, är en av Sveriges
bästa hoppningsryttare.
Ankarcrona genomgick andra året vid
ridskolan på Strömsholm 1934—35 och var andre
lärare där 1938—42 och 44—47. Med »Master»
vann han Arméfälttävlan 1937 och red s. å. i det
segrande laget vid de Nordiska
ryttartävling-arna i Helsingfors. Med »Sampo», sin bästa
häst, har Ankarcrona intill 1948 segrat 14
gånger i svårare hoppning. År 1946 vann han i
Dublin ett första och ett andra pris. —
Ankarcrona är en kraftfull, tekniskt skicklig ryttare,
vars hinderridning är präglad av italiensk
metod. Tack vare sitt lugn, sina goda nerver och
sin tillförlitlighet är han ett värdefullt stöd i
ryttarlag, särskilt vid tävlingar på utländsk
botten. F-k M-n.
* Ankarcrona, Sten Th., jägare och
kennelman, är styrelseledamot i Svenska
Kennelklubben sedan 1942 (sekr. 1931—
40). Hans hustru, Ellen A., äger
ken-neln »Stenhellen».
* Ankarcrona, Theodor Chr.,
sportfiskare och jägare, satte 1927 och 29
svenska rekord i fluga, längdkast, med
resp. 25,5 och 27,30 m samt segrade vid
nordiska tävlingarna i Älvkarleö 1939 och
i Gävle 1946 i fluga, precisionskast.
Ankarcrona är ordförande i Rya Golfklubb
och v. ordförande i Båstad Golfklubb.
Ankarcrona, Victor E., ryttare (f.
189 6 22/3), ryttmästare, Stockholm, var en
mångsidig ryttare, som segrat i
steeple-chase, fälttävlan och dressyrtävlan,
hoppning och terrängritt.
Ankarcrona genomgick andra året vid
ridskolan på Strömsholm 1921—22, var
instruktörselev där 1926—28 och andre lärare i ridning
1929—33. Han studerade vid kavalleriskolan i
Saumur 1925 och Spanska Hovridskolan i Wien
1926. — Vid OS i Paris 1924 blev han femma
i dressyrtävlan på »Corona» och fick
internationellt beröm för sin eleganta ridning.
Ankarlanterna -^Navigation, bd V, sp.
605.
’Anker, Johan, norsk
yachtkonstruktör, segelsportledare, avled 1940.
Anokina, L u d m i 1 a, rysk
spjutkas-terska (f. 1921), satte 1945 ryskt rekord i
spjutkastning med 48,49 m, därmed
överträffande det officiella kvinnliga
världsrekordet (47,24 m).
73
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
