- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
85-86

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arbetarsportrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETARSPORTRÖRELSEN

sig till programmet. Nästa
Arbetarolym-piad skall hållas 1950 i London.

Arbetarsportens nuv. utbredning.

Karakteristiskt för arbetarsportens
utveckling efter andra världskriget är att
kommunisterna ha anmodat sina
medlemmar att ansluta sig till de
nyupp-ståndna socialdemokratiska förbunden
eller — där Sovjet genom ockupation är
medbestämmande — blott grunda en
enda idrottsorganisation, alltså en statligt
dirigerad sport.

I Jugoslavien och Rumänien — som
aldrig haft någon massidrott — finnas
kommunistiskt ledda landsförbund. I Ungern har
den hittills svaga arbetarsporten
socialdemokratisk ledning med stark kommunistisk
minoritet, i Frankrike kommunistisk majoritet.

Tjeckoslovakien har ett av de
starkaste landsförbunden, Délnickä télovychovnä
jednota (Arbetarföreningen för fysisk fostran),
med topporganisationen Svaz. President är
Leopold Vaverka, före ockupationen ordf. i
socialdemokratiska arbetargymnastikförbundet och
SASI. Detta förbund är formellt en opolitisk
arbetarsammanslutning men i själva verket
socialdemokratisk med ett starkt
kommunistiskt inflytande i ledningen. — Majoriteten av
de kommunistiska arbetarna bedriver
emellertid sport i korporationsklubbarna, vilkas
medlemmar mestadels äro fabriksarbetare och
anställda inom handelns storföretag. Dessa ha en
stark organisation med statsunderstöd speciellt
för friluftsliv och rekreation.

Medan arbetarsporten i Tjeckoslovakien före
ockupationen icke bedrev fotboll och boxning
— då all konkurrens med de professionella
klubbarna var utsiktslös — ha nu även fotboll,
boxning och turism gått starkt framåt.

Medlemsantalet 1 jan. 1947 var 82 000, därav
c:a 32 000 vuxna och 15 000 aktiva juniorer. —
De främsta grenarna äro fri idrott, volleyboll,
handboll, simning, rodd, tyngdlyftning,
brottning och vintersport. Mest utbredd är
gymnastiken, och massuppvisningar med 7 000 till
8 000 deltagande herrar resp. damer äro en
tjeckisk specialitet. — Ställningen efter den
politiska omvälvningen i mars 1948 är osäker.

Schweiz. SATUS (Schweizerischer
Arbei-ter-Turn-und-Sportverband) har c:a 20 000
medlemmar. Ledningen är socialdemokratisk,
och ett intimt samarbete förekommer med
kulturorganisationer.

Tyskland, som jämte Österrike tidigare
varit arbetarsportens ryggrad, är f. n. ur
räkningen.

Österrike är det enda fortfarande
ockuperade land, där arbetarsporten levt upp på
nytt — under socialdemokratisk ledning.
Förbundets namn är ASKÖ (Arbeiter Sport Klubb

Österreichs). Det förr utpräglade
motsatsförhållandet till de borgerliga idrottsklubbarna,
med vilka ingen som helst sportslig beröring
förekom, är numera försvagat.

»Naturvännernas Turistförening» är åter
arbetarsportens starkaste sektion. Efter 13 års
förbud bedriva dess alpinistklubbar åter
berg-bestigning såväl i sportslig som mer
turistbe-tonad form. Andra starka »arbetargrenar» i
Österrike äro gymnastik, cykel- och
motorcykelsport (ARBÖ = Arbeiter Rad- und
Motor-rad-Vereine), tyngdlyftning och brottning samt
simning (ASV = Arbeiter Schwimm-Vereine).

I Belgien är gymnastik främsta grenen.
Därjämte äro fotboll, fri idrott — i synnerhet
terränglöpning med massdeltagande —
brottning och tyngdlyftning, handboll och tennis
populära, men även simning, cykelsport —
både cykelturism och konstcykling — pelota och
basketboll förekomma. Alla priser äro
avskaffade. Ledningen är socialdemokratisk.

I Frankrike bedrives inom ett relativt
litet antal föreningar gymnastik, fri idrott,
fotboll, simning, cykelsport, tennis, basketboll,
boxning, brottning, bordtennis och
tyngdlyftning.

I de baltiska staterna är
arbetarsporten, som förr var stark särskilt i Lettland,
numera helt försvunnen i sin gamla form. Det
finns blott statligt reglerade
idrottssammanslutningar med liknande organisation som i
Sovjetunionen.

USA. Några tusen arbetare bedriva
gymnastik, fotboll o. s. v. i några tiotal
arbetarföreningar, de flesta grundade av tyska och
österrikiska emigranter och samtliga av
säll-skapsbetonad karaktär.

De nordiska länderna.

Då i Sverige varken Sveriges
Socialdemokratiska Arbetarparti eller
Landsorganisationen ansett grundandet av arbetarsportklubbar
för vare sig lämpligt eller nödvändigt, har
arbetarsporten hittills ej haft några chanser
(bd I, sp. 237).

F. n. finnas endast några mindre grupper
»naturvänner» av österrikiska, tyska, tjeckiska
och ungerska emigranter (i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Örebro, Halmstad och Eskilstuna),
som syssla med gymnastik, musik,
fotografering etc. och som anslutit sig till
Naturvännernas International i Zürich.

Arbetaridrottsförbundet i Finland eller på
finska Työväen Urheiluliitto (TUL), som
bildades 1919, har alltid arbetat för utbredandet
av massidrott men vanligen även sökt få
fram st järnidrottsmän. TUL har f. n. dam- och
ungdomsavdelningar samt 17 sektioner: fri
idrott, brottning, boxning, bollspel (= fotboll,
bandy, ishockey), boboll, korgboll, handboll,
skidsport, skridskosport, tyngdlyftning,
cykelsport, segelsport, motorcykelsport, simsport,
orientering, gymnastik samt en särskild sektion
för »uppfostran».

85

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free