- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
89-90

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Areskoug, Kell - *Argentinapokalen - Aristoteles - Armböjning - Arméfälttävlan - *Armégevär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARMÉGEVÄR

Han har efter 1938 vunnit SM i 400 m häck
1939 och deltog 1941 vid nära 35 års ålder i
landskampen mot Ungern, då han blev tvåa
på 55,4s.

* Argentinapokalen erövrades 1938 och
39 av Estland. Vid den ryska
ockupationen uppges den ha befunnit sig i
Dorpat. Dess vidare öden äro okända.

Vid kongressen 1946 beslöts, att pokalen, om
den ej återfinnes, skall ersättas med ett nytt
vandringspris med samma namn.

Aristoteles, grekisk idrottsfrämjare
(384—322 f. Kr.), filosof, Platons lärjunge
och Alexander den stores lärare, hyllade
Platons idéer om att till en harmonisk
uppfostran hörde träning och utveckling
av både kroppens och själens anlag.

I boken om »statsformerna» sammanfattade
Aristoteles och propagerade för de i Grekland
vanliga åsikterna rörande uppfostran. Han
hänvisade till Sparta, där man nedlade den största
omsorg på barnens uppfostran — även den
fysiska — och han ansåg, att uppfostran i
överensstämmelse med den spartanska skulle
vara föremål för lagstiftning och vara en av
statens viktigaste angelägenheter. Aristoteles’
åsikter blevo av stor betydelse för
kroppsövningarnas återupplivande i nyare tid på
grund v den auktoritativa ställning hans
skrifter intogo till långt in på 1700-talet. —
Litt.: R. Nordin, »Aristoteles, den grekiska
antikens mångsidigaste forskare», 1906. A. W-g.

Armböjning betecknar i svensk
gymnastik böjning av armbågsleden. Utföres
såväl i fristående gymnastik, t. ex.
stående armböjning uppåt (böjstående), som
i redskapsgymnastik, t. ex. mothängande
armböjning (hävning). ->Svensk
gymnastik, bd VI, sp. 773, bild 10 a, och sp.
777, bild 15 a.

Arméfälttävlan är en tävling i ridning
för svenska arméns officerare och
underofficerare, instiftad 1907. Tävlingen, som
avser att pröva stamhästarnas
fältduglighet, omfattar dressyrprov,
uthållighets-prov och hoppningsprov (-^-Fälttävlan, bd
III, sp. 610).

Impulsen till arméfälttävlan gav de svenska
officerarnas deltagande i en fälttävlan i Brüssel
1905. I Sverige ordnade Stockholms
Fältritt-klubb fälttävlingar hösten 1905 och 06, men
först sommaren 1907 reds på Strömsholm den
första arméfälttävlan om ett av dåv.
kavalleriinspektören prins Carl skänkt hederspris.
Stilen spelade då en stor roll vid bedömningen,
t. o. m. vid ridningen över steeplechasebanan,
och segern tillföll Ch. d’Otrante på »College
Boy», som stod lika med en annan ryttare hes

prisdomarna men erhöll ordförandens
utslagsröst. Därefter har arméfälttävlan ridits årligen
(enstaka år undantagna) om penningpris
(statspris) och prins Carls hederspris. Till en
början var tävlingen endast öppen för
kavalle-riofficerare beridna på tjänstehästar.

Arméfälttävlan rides enligt bestämmelserna
för svår fälttävlan (->-Ridsport, bd V, sp. 1119
och 1120) och är i regel den mest krävande av
årets fälttävlingar. Den har utgjort förtävlan
eller uttagningstävlan för Olympiska Spelen.

Segrare i arméfälttävlan ha varit (antalet
start, hästar anges inom parentes):

1907 (10) Ch. d’Otrante, K 2, »College Boy»;
1908 (3) H. Hedenstierna, K 3, »Miss May»; 1909

(8) Cl. Grill, K 3, »Miss May»; 1910 (15) G.
Wannberg, K 4, »Dandy»; 1911 (6) H.
Ljungquist, K 8, »Chrystal Prince»; 1912 (18) H. Horn,
K 6, »Omen»; 1913 (7) H. Locrantz, K 5, »Lady
Artist»; 1914 (11) A. Ståhle, K 6, »Gri Gri»;
1915 (13) R. v. Essen, K 6, »Ametist»; 1916 (9)
N. Blomquist, K 8, »Inga-lill»; 1917 (8) F.
Rosencrantz, K6, »Sioux»; 1918 (4) C. König, Kl,
»Trésor»; 1919 (1) C. König, Kl, »Trésor»; 1920
(13) C. Rosenblad, K 2, »Vildkatten»; 1921 (4)
A. Hagens, K 5, »Miss X»; 1922 Ingen tävling;
1923 (11) C. König, Kl, »Cecil»; 1924 (14) V.
Ankarcrona, K 2, »Aiolos»; 1925 (11) M.
Björnstjerna, Kl, »Val d’Or»; 1926 (8) C. Peyron,
K 7, »Furie»; 1927 (8) C. E. v. Platen, K 2,
»Jesuit»; 1928 (11) V. Ankarcrona, K 4, »Mascha»;
1929 (9) prins Gustaf Adolf, Kl, »Patrik»; 1930

(9) A. Francke, K 2, »Fridolin»; 1931 (9) L. af
Sillén, K 3, »Wer Weiss»; 1932 (5) C. König,
K 1, »Marokan»; 1933 Ingen tävling; 1934 (8) H.
Strömfelt, K 3, »Corso»; 1935 (12) G, Örn, K 3,
»Irish Mary»; 1936 (13) G. Lönegren,
Fortifikationen, »Erlkönig»; 1937 (10) N. Ankarcrona,
K4, »Master»; 1938 (12) H. S:t Cyr, Al, »Fun»;
1939 (8) C. A. Stjernswärd, K 2, »Dry»; 1940
Ingen tävling; 1941 (19) O. Kjellander, A 2,
»Cheerie-Oh»; 1942 (13) O. Stahre, TI, »Sabé»;
1943 (12) O. Stahre, TI, »Sabé»; 1944 (9) R.
Selfelt, K4, »Viking»; 1945 (12) O. Stahre, TI,
»Sabé»; 1946 (18) S. Aaby-Ericsson, K 3, »Santa
Lucia»; 1947 (12) H. von Blixen-Finecke,
»Master Rufus». F-k M-n.

*A R M É G E V Ä R.

Ända fram till och under andra
världskriget voro armégevären av i stort sett
enhetlig typ, i det att den enda väsentliga
förändringen sedan slutet på 1890-talet
var pipans avkortande med 10—15 cm
(genomfört i flertalet ledande länder
under 1930-talet). USA införde emellertid
i slutet på 1930-talet ett halvautomatiskt
gevär, Garand-geväret, som efter
ingående allsidiga prov vann en knapp seger
över det äldre Springfield-geväret. Rys-

89

90

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free