- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
91-92

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Armégevär - *Armégevärsskytte, av K. A. Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARMÉGEVÄRSSKYTTE

sarna kunde till finska vinterkriget
presentera ett gott halvautomatisk gevär
med gasuttag, och ett par år senare hade
man även i Sverige fått fram en
tillfredsställande svensk konstruktion,
automatgevär m/42.

Automatgevären ha hittills ej nått
samma höga precision som armégevären och
ha därför ej fått någon större betydelse
för den civila sportsliga skytterörelsen
i något land. Sannolikt komma
repetergevären av äldre typ att även i framtiden
behålla sin betydelse för den
grundläggande skjututbildningen, för hemvärn
och liknande organisationer samt för
skytterörelsen.

Det svenska förkortade geväret, modell
38, har pipa och förstock avkortade 14
cm i förhållande till m/96, men
precisionen är dock i det närmaste lika hög. De
mindre goda omdömen, som man ofta får
höra om vapnet, bero huvudsakligen på
att en forcerad nytillverkning måste
igångsättas under kriget, varför vissa
partier av såväl m/96 som m/38 blevo
mindre lyckade. För skytterörelsen har
m/38 ej fått någon betydelse; däremot är
det lämpligare än m/96 i fälttävlingar,
provtagningar för skidskyttemärket etc.

Siktmedlen på det svenska
armégeväret (såväl m/96 som m/38) ha under
senare år undergått vissa förändringar.
Siktramen får numera vara försedd med
löst eller fast monterat skruvsikte,
sikt-skåran får göras bredare och
triangelkornet utbytas mot stolpkorn och förses
med skyddstunnel. Fr. o. m. 1947 får även
dioptersikte av godkänd modell användas
inom klasserna 4 och 5.

Armégevärsammunitionen för civilt
bruk är oförändrad men har
kompletterats med specialtyper
(»matchammunition») med samma precision men högre
utgångshastighet (c:a 800 m/sek.),
flackare kulbana och mindre vindavdrift.
»Statens ammunition» är numera försedd
med torpedkula och har en
utgångshastighet på nära 800 m/sek. Precisionen
varierar något, beroende på från vilken
fabrik partiet kommer, men är i stort
sett mycket god. K. A. L.

*ARMÉGEVÄRSSKYTTE.

Av K. A. Larsson.

Den dominerande ställning, som
armé-gevärsskyttet intagit i de flesta länder
dels på grund av sin försvarsbetydelse,
dels genom vapnets prisbillighet, har i
viss mån rubbats genom andra
världskriget. Visserligen erkännes alltjämt
precisionsskjutningens stora betydelse, men
numera lägger man större vikt än
tidigare vid dess indirekta värde: Man har
funnit gevärsskjutningen vara ett billigt
och ganska nyttigt hjälpmedel vid
utbildning av personal på tyngre och dyrbarare
vapen. I England har man även funnit
skjutning vara en nyttig
uppfostringsmetod för folk, som skall handskas med
olika slags krigsinstrument.

Resultatet härav har blivit ökad
militär tolerans mot (eller intresse för) mera
sportsliga former av armégevärsskytte
ävensom ökat intresse för den billigare
kortdistansskjutningen. Å andra sidan
har kriget aktualiserat de fältmässiga
kraven, vilket medfört skapandet av
vissa mera fältmässigt präglade former
(»stridsskjutning»). Som sammanfattning
kan man säga, att det tidigare tämligen
enhetliga och ensartade
armégevärsskyt-tet är på väg att bli mera differentierat
och på sina håll torde få vika för andra
former av skytte. Detta sistnämnda gäller
särskilt sådana länder (exempelvis
Danmark), där armégevären förstörts under
kriget och där man vid nybeväpning av
infanteriet kan väntas övergå direkt till
halvautomatiska gevär. I en del f. d.
ockuperade länder torde den nationella
skytterörelsens form påverkas därav, att
en motståndsrörelse, kämpande mest med
sprängämnen och kulsprutepistoler,
framträtt som bärare av nationens
försvarsvilja.

Vid återupptagandet av den
internationella skyttekontakten efter kriget (vilket
skedde på svenskt initiativ) var
huvudpunkten att säkerställa ett mera aktivt
deltagande av England och Amerika. Som
villkor härför ställdes en revision av
VM-programmet, vilken också kom till stånd

92 94

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free