- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
117-118

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Automobilsport, av Verner Hansson och Bertil Lindau - Bilsporten i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AUTOMOBILSPORT

ken stod i fullt samma klass som
konkurrenternas.

Bilsporten i gamla gängor 1947.

Först 1947, då F. I. A:s nya racerformel (F. 1.1)
trädde i kraft, började bilsporten komma in i
gamla gängor. Regeln föreskrev bl. a., att
kompressorförsedda vagnar ej fingo ha motorer
med större cylindervolym än 1,5 liter mot
tidigare 3 liter. Senare tillkom även en formel
(F. I. 2) för småvagnar (->Grand Prix-formeln,
suppl.). Förutom ett stort antal mindre
internationella tävlingar över större delen av
Europa återuppstodo flera av de förnämsta Grand
Prix-loppen. Sålunda återupptogos Europas
Grand Prix, en tävling som inte körts sedan
1930, och förlades till Francorchampsbanan i
Belgien, och vidare -^-Frankrikes G. P.,
->-Ita-liens G. P., ->-Indianapolisloppet (utan
europeiskt deltagande), ->Schweiz G. P., ->Marne
G. P., ->Pau G. P., -^-British Empire Trophy
Race samt den stort upplagda italienska
landsvägstävlingen ->-Mille Miglia (samtl. suppl.).
Parallellt med flera av ovanstående G. P.-lopp
kördes även en fristående tävling för F. I. A:s
lilla klass, liksom det var ordnat för
1,5-liters-vagnarna före kriget.

I Egypten, där man inte haft biltävlingar på
flera decennier, anordnades i början av året
Kairo G. P., som märkligt nog endast var
öppen för ett vagnmärke, den italienska Cisitalia.
Även i Tyskland kördes några tävlingar, den
viktigaste i Hamburg i slutet av augusti inför
c:al 100 000 åskådare och med enbart tyskt
deltagande.

Helt skild från den egentliga bilsporten har
den i USA, England och Australien allt
populärare midgetracersporten efter kriget gjort
betydande landvinningar i Europa, inte minst i
Danmark och Sverige, där flera intressanta och
lyckade konstruktioner framkommit
(->-Midget-racersport, suppl.). V. H.; B. L.

Bilsporten i Sverige.

Få tävlingar under andra världskriget.

De stränga restriktioner, som infördes
vid krigsutbrottet 1939, medförde, att all
tävlingssport till en början måste
upphöra. Svårigheten att importera
drivmedel medförde snart en nödtvungen
övergång till inhemskt bränsle, i främsta
rummet till generatorsgasen (gengasen).

För att pröva olika gengasaggregats
prestationsförmåga och driftsäkerhet anordnade
Kungl. Automobil Klubben 21—22 sept. 1940
en stort upplagd, kombinerad
tillförlitlighets-och ekonomitävling för gengasdrivna bilar.
Tävlingen fick ekonomiskt stöd av statsmakten
samt även av en del enskilda företag. De
tävlande vagnarna voro uppdelade i två grupper,
kolgasdrivna och vedgasdrivna, var och en
omfattande fem klasser, tre för person- och två

Tillförlitlighetstävlingar spela huvudrollen inom
svensk bilsport. En deltagare i Färentunaloppet
1947 forcerar en besvärlig passage.

för lastvagnar. Tävlingen gick på en c:a 110
km lång bana i Uppland med start och mål på
Ladugårdsgärde i Stockholm. Varje klass körde
banan ett visst antal varv. Av de 127
deltagande vagnarna fullföljde 77.

K.A.K:s exempel följdes redan s. å. av några
landsortsklubbar. En av årets viktigaste
tävlingar var Svenska Motor Klubbens
~>Riks-pokaltävling (suppl.). Den genomfördes 23—24
nov. och vanns av Helmer Pettersson, som på
Ford med aggregat av egen konstruktion även
spelade den mest framträdande rollen i övriga
gengaslopp under hösten.

Följande år hade bilsporten blott ringa
omfattning, och endast ett fåtal tävlingar
anordnades. Den första av dessa, Automobil- och
Motorcykelklubbens Upplandslopp, kördes 18—
19 jan. i besvärligt väglag och stark kyla.
Liksom i Rikspokaltävlingen förekommo inga
start-, accelerations- eller backprov, varigenom
den fick karaktären av ren
tillförlitlighetstävling av förkrigstyp. Kol- och vedgasdrivna
vagnar startade tillsammans i fyra klasser, och
segrare i den 400 km långa tävlingen blev C. I.
Skeppstedt på Studebaker.

K.A.K. anordnade även detta år en stor
gengastävling, K.A.K:s Nationella Vintertävling,
med start och mål i Stockholm och vändpunkt
för personvagnarna i Sollefteå (c:a 1500 km)
och för lastvagnarna i Sundsvall (c:a 1200 km).
Tävlingen gick 21—23 febr. i svårt väglag och
blev av stort värde både ur sportslig och
teknisk synpunkt. De sex klasserna, tre för
per-son- och tre för lastvagnar, räknade 117
deltagare, av vilka 103 fullföljde tävlingen. R.
Sjöqvist, Stockholm, på Buick segrade bland
personvagnarna, och V. Forsenberg, Arjeplog, på
Volvo hemförde lastvagnssegern.

Förutom dessa båda tävlingar kördes i
början av 1941 två rena hastighetslopp. Det
första, arrangerat 16 febr. av Arjeplogs Sport-

117

118

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free