- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
123-124

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Back, Lars - Backhoppning på skidor, av Sven Lindhagen och Jakob Vaage - Svenska mästerskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B

Back, Lars, skidlöpare (f. 1912 29/i2),
diversearbetare i Dala-Järna (1946—47
sporthandlare i Ånge), är sedan mitten
av 1930-talet en av Sveriges mest kända
längdlöpare på skidor.

Back, som började i Dala-Järna IK, slog
igenom 1933, då han vann klass 2 i Dalarnas DM
på 30 och 15 km. I OS 1936 deltog han som
reserv, blev i Holmenkollen 1939 fyra på 50 km
och 1940 13. man på 18 och 15. man på 50 km.

Hans bästa år voro 1941 och 42. Sålunda vann
han 1941 SM i lag på 30 km och i stafett, 1942
SM på 50 km både indiv. och i lag samt i
lag på 15 km. Han blev fyra i Vasaloppet 1942
och segrade 1944 i Midälvaspelens 30 och 50 km.
Back tävlade 1937—42 för Hofors AIF, 1943—
44 för Hudiksvalls IF, 1945—46 för Sågmyra
IF, 1947 för Ånge SK, därefter för Dala-Järna
IK och hade ännu som 35-åring framgångar
1948. — Han erhöll Norrlands-Postens pokal till
Gästriklands främste idrottsman 1939. S. L.

♦BACKHOPPNING PÅ SKIDOR.

Av Sven Lindhagen och Jakob Vaage.

Under 1940-talet har backhoppningen
karakteriserats av en allt tydligare
strävan efter större backar än tidigare;
sålunda ha i Sverige byggts flera nya
backar för 60—70-metershopp. Störst är
->Källviksbacken (suppl.) utanför Falun,
som tillåter hopp över 80 meter.

Åren efter det andra världskrigets
utbrott gjorde polska, tyska (delvis
österrikiska) och finska hoppare stora
framsteg. Trots ockupationen kunde även de
norska hopparna i viss utsträckning
fortsätta med sin träning och anordna
»illegala» tävlingar (->Norge, bd V, sp. 687).
Ären 1947 och 48 dominerades fullständigt
av Norge, som mycket överlägset vann
samtliga internationella stortävlingar.
Även amerikanska hoppare ha visat hög
klass, bl. a. i konkurrens med svensken
E. (»Diman») Lindström och med flera
av Norges bästa (bl. a. A. Kongsgaard),
vilka 1947 tävlade i USA.

Försök med »öppen bedömning» ha
gjorts i flera länder och slagit väl ut;
även i Norge, där man på grund av det
vanligen stora antalet deltagare i
tävlingarna tidigare ansett det nya
bedömningssättet alltför tidsödande.

OS 1948 i S:t Moritz.

1) P. Hugsted, No, 228,1 p; 2) B. Ruud, No,
226,6; 3) T. Schjelderup, No, 225,1; 4) M.
Pieti-käinen, Fi, 224,6; 5) G. Wren, USA, 222,8; 6) L.
Laakso, Fi, 221,7; 7) A. Ruud, No, 220,2; 8) A.
Pietikäinen, Fi, 215,4. — 11) Evert Karlsson, Sv,
212,2; 14) W. Hellman, Sv, 208,1; 37) J.
Asgeirs-son, Isl, 179,8. N. Lund och E. Lindström, Sv,
föllo.

VM 1940 i Cortina d’Ampezzo.

(Senare ogillat.)
1) P. Vierto, Finland, 221,5 p; 2) L. Laakso,
Finland, 220,5; 3) S. Selånger, Sverige, 218,3;
4) J. Weiler, Tyskland, 217,7; 5) J. Bradl,
Tyskland, 218,4; 6) E. Lindström, Sverige, 215,8. —
Från Norge deltog endast den i Tyskland
bosatta »quislingen» R. Sörensen, som blev 9. man.

Svenska mästerskap.

Svenska mästare efter 1938 ha varit:

1939 S. Selånger, Friska Viljor

1940 E.Lindström, »

1941 S. Selånger, »

1942 N. Lund, »

1943 E.Lindström, »

1944 E. Lindström, »

1945 E. Lindström, »

1946 N. Lund, »

1947 T. Lindgren, IFK Kiruna

1948 N. Lund, Friska Viljor

Lagmästare.

1925 Djurgårdens IF (Karl Andersson, A.
Isaksson, N. Sund).

103 123

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free