Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Balchen, Bernt - *Balck, Erik - *Balkan-Cupen - *Balkanspelen - Balkgymnastik - *Ballangrud, Ivar - Balsán, Vaclav - Balscheffsky, Theodor - *Bandy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANDY
USA inträdde i kriget, enrollerades han i
amerikanska flygvapnet med uppgift att leda
anläggandet av amerikanska krigsflygplatser på
Grönland — en uppgift för vilken han var
sällsynt väl skickad. Grönlands inlandsis blev
också skådeplatsen för en serie strålande
bedrifter. För den stora allmänheten är Balchen nog
mest känd för det utomordentliga sätt, varpå
han undsatte nödlandade och havererade
flygare på inlandsisen.
När kriget slutade, hade Balchen avancerat
till överste i amerikanska flygvapnet, och i
april 1946 blev han direktör för Det Norske
Luftfartsselskap.
*Balck, Erik, ordförande i Svenska
Handbollförbundet, avled 1939.
*Balkan-Cupen. Tävlingen återupptogs
1946, varvid Albanien segrade. Ungern
deltog för första gången 1947 och vann.
*BalkanspeIen anordnades 1939 sista
gången före världskriget, varvid Grekland
lyckades fullfölja sin obrutna rad av
segrar från spelens instiftande.
Spelen återupptogos 1947, då Ungern, som av
politiska orsaker överförts till Balkan, vann
före Jugoslavien och Rumänien, vilka gjort
stora framsteg. Grekland deltog ej.
Balkgymnastik visades först i Sverige
av den manliga tyska masstruppen
under Lingiaden 1939.
Under kriget upptogs den av de allierade
arméerna och är nu även införd i den svenska
gymnastikinstruktionen av 1947. Inomhus kan
balken ersättas med bänk. O. H-g.
*Ballangrud, Ivar, norsk
skridskoåkare (f. 1904 7/3), vann norska
mästerskapet i hastighetsåkning 1939 och
tävlade ännu 1948.
Ballangruds personliga rekord äro på 500 m
42,7s och på 1 500 m 2.14,0. Hans tider på 3 000
m (4.49,6), 5 000 m (8.17,2) och 10 000 m (17.14,4)
utgjorde världsrekord, då de uppnåddes.
Balsän, V a c 1 a v, tjeckisk gångare (f.
1914 19/i), ritare på motorcykelfabriken
Jawa i Prag, är en av världens snabbaste
gångare, ehuru hans stil och rekord ej
vunnit
internationellt godkännande.
Balsån, som efter
andra världskrigets slut
med ens nådde tider i
närheten av
världsrekorden (3 000 m på 12m
2s, 5 000 m på 21.12 och
10 000 m på 43.16),
tävlar för SK Jawa. Han
mötte okt. 1945 W.
Hard-mo, Kumla, i tre täv-
lingar i Tjeckoslovakien och vann 10 000 m
efter uppenbart ojust gång på 42.31,0 (Hardmo
42.31,6; dennes godkända världsrekord 42.39,6)
men förlorade efter just gång de övriga (3 000
m Hardmo 12.07,2 — Balsän 12.26,2 och 5 000 m
Hardmo 20.34,8 — Balsån 21.01,4). I juni 1946
slog han i Stockholm Hardmo på 10 000 m (då
man dock gick ett varv för litet) med 41.08,9
mot 41.40,6. I EM 1946 diskvalificerades han
efter några varv. I landskampen mot Sverige
1947 segrade han på 10 km.
Balsån, som endast väger 54 kg och är omkr.
160 cm lång, är en utomordentligt höftmjuk
och snabb gångare. Han använder specialgjorda
skor med en lång, »eftersläpande» tå, som gör
det svårt att bedöma, om foten släppt
kontakten med marken, när skon ännu vidrör
densamma. S. L.
Baltscheffsky, Theodor, finsk
all-roundidrottsman (f. 1865 15/3), affärsman,
är en av Finlands förgrundsfigurer i
idrott och vann 1885 den första tävlingen
i Finland i sin specialgren,
hastighetsåkning på skridsko.
Baltscheffsky, som representerade
Helsingfors Skridskoklubb, segrade i
skridskotävlingarna i Stockholm 1889 och tävlade med stor
framgång även i S:t Petersburg, Moskva och
Kristiania. Han satte 1889 finskt rekord på 10
eng. mil med 34m 55,Os. Ännu vid sitt
50-års-jubileum som idrottsman 1935 tävlingsåkte han
med framgång och ger fortfarande bevis på en
enastående vitalitet. Han har även erövrat
talrika pris i rodd, simning, cykelåkning,
tyngd-lyftning och gymnastik. Han var bland de 18
idrottsutövare och -ledare, som 1947 utnämndes
till Finlands första idrottsriddare. E. M-a.
»BANDY.
Bandysporten hävdade under krigsåren
sin ställning som det svenska
national-vinterspelet, och såväl kvalitativt som
kvantitativt har bandyn varit på
oavbruten frammarsch. Svenska
Bandyförbundet har sålunda ökat från 529 klubbar
1938 till 770 i april 1948.
Ett anmärkningsvärt faktum är att de
gamla bandycentra i Mälardalen — med
undantag för Västerås — och Värmland
nu överflyglats av Gästriklands- och
Hälsinglands-distrikten, som erövrat sex av
mästerskapen sedan 1939, därav fyra i
följd 1944—47. Före 1939 hade däremot
ingen klubb norr om Uppsala hemfört
SM-titeln.
Publikintresset har ökat i hög grad, och
SM-finalen har blivit vintersäsongens
145
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
