- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
163-164

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg, Lars F. - Berg, Uno - *Bergsbestigning, av H. N. Pallin och E. Rossipal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BERG, V.

vid Uppsala universitet, började skjuta
pistol vid 53 års ålder och nådde snabbt
toppen. I SM 1943 vann han
huvudtävlingen och var tvåa i mästerskapet. K. A. L.

Berg, Uno, skytt (f. 1909 20/2),
ingenjör i Stockholm, är en av Sveriges hittills
bästa fält- och allroundskyttar.

Berg började skjuta 1937 i Stockholms
Centralskytteförening, blev 5-klassare 1940 och
gjorde sig snart känd som en lugn och pålitlig
lagskytt. Han blev förbundsmästare i
fältskjutning i Stockholms Skytteförbund 1943 och 44.
Hans bästa år var 1945, då han vann
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling, tävlingen
om Riksskölden och sex stora
fältskjutningar av tio, däribland riksfältskjutningen vid
SM i Västerås. Under 1946 meriterade han sig
som en av landets tre bästa allroundskyttar
med gevär och pistol samt tillhörde svenska
landslaget mot Schweiz (med armégevär) och
Norge (kortdistans). Vid SM 1947 var han tvåa
med fritt gevär på 1094 p och vann stående
med 349 p; vid vårmönstringen sköt han 175 p
i stående med armégevär. Vid VM 1947
tillhörde han svenska laget på kortdistans
liggande, fritt gevär och armégevär, men fick
ingen fullträff. Märklig var dock hans
prestation att efter 529 p i extratävlingen skjuta 1 086
p i VM. — Berg skjuter lika bra i alla
skjut-ställningar men har periodvis haft svårt för
knästående ställning. K. A. L.

*BERGBESTIGNING.

Av H. N. Pallin och E. Rossipal.

Genom den avspärrning det andra
världskriget medförde kom den svenska
bergbestigningen och fjällsporten att så
mycket mera rikta sig mot de svenska
fjällen. Där ha sedan 1939 många av de
toppar bestigits, för vilka tomrum finnas
i den i bd I meddelade tabellen över
för-stabestigningar i svenska fjäll (sp. 769—
74). Av detta skäl återges här åter denna
tabell fullständigad till 1947, varvid även
några smärre rättelser och tillägg blivit
gjorda.

Den här återgivna tabellen ger en god bild
av bergbestigningens utveckling i Sverige. Som
den första högfjällspioniären framträdde den
svenske kartografen Bucht, som 1879 besteg
Sa-rektjåkkos stortopp och 1880 Raskasatjåkko,
Påssosjtjåkko, Mårmatjåkko, Tarfalatjåkko,
Tjäktjahiälmen och Ruokotjåkko m. fi. Efter
honom följde 1883 C. Rabot, som utförde den
första bestigningen av Kebnekaise. Sedan
framträdde A. Hamberg som den ledande och
besteg under 1890-talet en lång rad toppar i
Sarekfjällen. Vid sekelskiftet utförde N. Fly-

gare ett par märkliga bestigningar i
Akkafjäl-len.

I början av 1900-talet startade H. N. Pallin
sina vinterbestigningar och avverkade 1908
Kebnekaise såsom den första vinterbestigna
högfjällstoppen i Lappland. Han fortsatte
sedan bestigningarna, ehuru i mycket måttlig
takt under flera decennier. T. Boberg, G.
Lilliehöök, V. von Feilitzen, G. Graf, D. Nygren och
S. Åström m. fi. gjorde likaledes betydande
insatser, så att samtliga toppar över 1 900 m voro
sommarbestigna i mitten av 1930-talet. Farten
blev nu hetsigare, och man kunde börja tala
om en viss rekordjakt, inriktad på de nu
återstående vinterbestigningarna, så att G. Billing,
H. Rudberg, B. Snellman och H. Tjerneld som
de främste under de första krigsåren gjorde så
gott som rent hus i fråga om första
vinterbestigningar inom den svenska högfjällsvärlden.

Sedan Svenska Fjällklubben med visst
bistånd från S. T. F. genom sina sedan 1939 årliga
högfjällskurser vid Kebnekaise utbildat ett
ständigt växande antal aktiva svenska
alpinisten har man inriktat sig på att finna nya
leder till de svenska fjälltoppar, där det krävs
mer eller mindre svår klättring eller hårt
isarbete. I och med detta har bergbestigningen i
Sverige kommit in i ett skede av större
sports-ligt intresse. Förstabestigningarna ha nämligen
i de flesta fall företagits, där minsta
motståndet mött, och under sådana förhållanden
erbjuda endast få svenska fjäll över 1900 m
något större alpin-tekniskt intresse.

Bland märkligare nya leder kunna nämnas:
Nallo-piken fr. ö. 1937 av T. Rydberg (ensam);
Tuolpagorni-Silhuettleden (Sveriges hittills
längsta svåra klätterled) 1938 av E. Rossipal
och G. Santesson; Kaskasapakte-Nordpelaren
(Sveriges hittills svåraste klätterled) 1945 av
H. Tjerneld och E. Wennler; Sälkatjåkko via
ö. isväggen (förnämsta svenska istur) 1941 av
G. Billing, H. Hammarsten, fru B. Pålsson och
B. Snellman.

År 1947 började åter alpinisternas aktivitet i
Himalaja. En grupp schweizare, André Roch,
René Dittert, Alexander Graven, Alfred Sutter
och fru Lohner, har fortsatt det av en
österrikisk expedition under R. Schwarzgruber
påbörjade pioniärarbetet i västra
Gerhwalhima-laja och där bestigit bl. a. Satopanth (7 062 m)
och Kedarnath (6 940 m). Engelsmännen H. W.
Tilman och E. E. Shipton nådde toppen av
Mustagh Aga (över 7 200 m).

Tabellen över utländska berg, Europa utom
Alperna (bd I, sp. 775—76), skall inledas med
Elbrus, 5 629 m, första bestigning 1868 av D.
Freshfield och C. Tucker (engelsmän). Under
rubriken Asien (sp. 777—78) skall som bestigare
av Kangchenjunga till omkr. 8 000 m stå H.
Herrman (tysk) under P. Bauers expedition
(ej N. E. Odell, H. W. Tilman). Under
rubriken Arktiska trakter (sp. 781—82) skall längst
ned tilläggas Umanak, 1200 m, första
bestigning 1929 av J. Georgi och E. Sorge (tyskar).

163

164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free