- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
195-196

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Björnjakt - Hur jakten tillgår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BJÖRNJAKT

Björnen är i regel fredlig, särskilt om den
upp-fötts i fångenskap. Vid en utfärd till Mälsåkers
slott under Nordiska Spelen 1905 fingo
deltagarna uppleva sensationen att tolka efter en
björn. — Efter fotografi.

En räkning av björnstammen 1935 gav till
resultat omkr. 200 djur. Under de närmast
följande åren syntes emellertid antalet björnar
ha ökat avsevärt, liksom också av björn
orsakade skador på tamdjur. Särskilt skulle de
lappar blivit lidande, som hade sina renars
kalvningsområden inom björntrakterna. En ny
björnräkning 1941 visade, att det fanns c:a 300
björnar i landet. Man beslöt därför 1942 företa
en utredning, som anförtroddes åt en
treman-nakommitté. Denna tyckte sig hos vissa delar
av befolkningen i »björntrakterna» ha funnit
ett starkt missnöje med de rådande
bestämmelserna, ett missnöje som bl. a. visade sig i
ett sannolikt ej obetydligt tjuvskytte på björn.
Enligt erfarna jaktvårdsmän skulle antalet
tjuvskjutna björnar betydligt överstiga de
»lagligt» fällda. Kommittén föreslog därför allmän
jakttid på björn Vs—15/io samt Vs—15/e med
bibehållande av anmälningsplikt men med
till-lägg, att skytten borde få tillgodogöra sig det
under lovlig tid fällda djuret.

Förslaget mötte häftigt motstånd främst från
jaktvårds- och naturskyddshåll. Visserligen
hade björnstammen ökat, men de skador den
orsakade kunde ej motivera så långt gående
åtgärder. Det var också långt ifrån alla
inbyggare i björnområdena, som hade en fientlig
inställning till björnen. Många hade hela sitt
liv haft björnar inpå knutarna utan att dessa
nämnvärt ofredat tamdjuren. Intyg från lappar
och nybyggare visade, att om lapparna endast
bevakade sina renar på kalvningsområdena,
vågade sig björnen i allmänhet inte fram. Man

195

framhöll, att följden av en allmän jakttid
skulle bli, att endast lätt åtkomliga, unga
björnar och s. k. gräsbjörnar skulle komma att
skjutas, medan däremot de sluga och
svåråtkomliga skadebjörnarna, »slagbjörnarna», i
allmänhet nog skulle klara sig.

Från naturvetenskapsmän och från Svenska
Jägareförbundet föreslog man därför, att en
avskjutning av skadebjörnar skulle ske av ett
tillräckligt antal licensförsedda jägare, utsedda
av länsstyrelserna, domänverket och Svenska
Jägareförbundet. Orsaken till att detta
förfaringssätt tidigare ej medfört beräknat resultat
var, att antalet jägare varit för litet. Riksdagen
gick en medelväg och beslöt en allmän jakttid
om två månader under hösten.
Anmälningsplikten kvarstår, och skytten skall inom 14 dagar
inlämna skinnet till märkning och plombering
vid risk att eljest bli dömd för olaga jakt.

Verkningarna av den nya lagstiftningen ha
ej låtit vänta på sig. Medan under
femårsperioden 1936—40 endast 8 björnar fälldes (med
licens), ståtar perioden 1941—45 med icke mindre
än 76, därav 61 under de tre sista åren, d. v. s.
efter den nya lagens ikraftträdande.

Den »officiella» avskjutningen i de olika
länen framgår av följande tabell:

1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947
Norrb. län 2 7 9 10 14 18 12

Västerb. län 1243632
Jämtl. län 3 14 9—1

Västern, län 1 — —

Fortfarande gäller att licens för dödande av
björn, som anfallit människa eller tamdjur,
beviljas även då den eljest är fridlyst.

Hur jakten tillgår.

Under den lovliga jakttiden har man
på några håll med ett stort uppbåd av
skyttar inringat den trakt, där björn
uppehåller sig, och sedan sökt driva
björnen mot utposterade skyttar, således ett
slags motsvarighet till gamla tiders
björnskall. Resultatet har dock vanligen blivit
klent — områdena ha varit för stora och
kedjorna därigenom för glesa. Då ha
smygjakt och jakt med hund givit bättre
resultat, främst på de omisstänksamma
ungbjörnarna.

Licensjakten på de skygga och
listiga slagbjörnarna ställer stora krav på
utövaren. Han måste i grund känna allt
om björnen och dess vanor, om olika
jaktsätt och först och sist vara väl förtrogen
med livet i fjällen och ha förmåga att
uthärda de med detta förenade stora stra-

196

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free