Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bordeaux—Paris - *Bordtennis, av Gunnar Ollén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORDTENNIS
1897 men avlöstes 1898 av automobiler och
tre-hjulscyklar med motorer, vilka pacefordon voro
i aktion från Tours på halva banan. År 1900
anlitades åter enbart pacehjälpryttare på
cykel, vilka liksom i tidigare lopp voro
utposterade på banan. Levande pace användes sedan
fram till 1931, men fr. o. m. 1911 körde de
tävlande utan pace en tredjedel eller upp till tre
fjärdedelar av loppet, beroende på i vilken stad
hjälpryttarna enligt resp. års reglemente
trädde i aktion. Dessa städer efter banan voro S:te
Maure, Poitiers, Blois, Chatellerault och
Orlé-ans. Pacecyklisterna och deras maskiner
forslades på lastbilar efter banan. Fr. o. m. 1934
köres loppet med pace av lätta motorcyklar
från start till mål. Starten i Bordeaux har
alltid gått sent en lördagskväll, och större delen
av loppet har avverkats på natten.
Loppets arrangör de första åren var
tidningen Le Petit Journal, sedan sporttidningen
Vélo-Auto och därefter L’Auto t. o. m. 1939.
Loppets segrare ha varit (1902 anordnades
två tävlingar; distansen anges inom parentes):
1891 (572 km) G. P. Mills, Eng, 26t34m57s;
1892 (572) A. Stéphane, Fr, 25.37.00; 1893 (572)
L. Cottereau, Fr, 26.04.52; 1894 (592) L. Lesna,
Fr, 25.11.07; 1895 (592), professionella, C. Meyer,
Da, 25.30.00, amatörer, F. Gerger, Öst, 24.12.15;
1896 (592) A. Linton, Eng, 21.17.18; 1897 (592) G.
Rivierre, Fr, 20.36.46; 1898 (592) G. Rivierre, Fr,
20.39.01; 1899 (594) C. Huret, Fr, 16.35.47; 1900
(594) J. Fischer, Ty, 21.57.57; 1901 (594) L.
Lesna, Fr, 21.53.40; 1902 (575), 1. tävlingen, E.
Wat-telier, Fr, 22.43.01, 2. tävlingen, M. Garin, Fr,
18.41.20; 1903 (575) H. Aucouturier, Fr, 20.03.50;
1904 (575) F. Augereau, Fr, 23.12.24; 1905 (575)
H. Aucouturier, Fr, 20.13.10; 1906 (592) M.
Ca-dolle, Fr, 19.26.35; 1907 (592) C. Van Houwaert,
Belg, 19.40.42; 1908 (592) L. Trousselier, Fr,
17.45.10; 1909 (592) C. Van Houwaert, Belg,
18.54.00; 1910 (592) E. Georget, Fr, 18.23.25; 1911
(592) F. Faber, Lux, 18.31.00; 1912 (592) E.
Georget, Fr, 19.34.05; 1913 (592) L. Mottiat, Belg,
19.19.20; 1914 (592) P. Deman,, Belg, 21.11.39;
1915—18 Inga tävlingar; 1919 (587) H. Pélissier,
Fr, 22.48.28; 1920 (592) E. Christophe, Fr, 21.33.15;
1921 (587) E. Christophe, Fr, 22.10.43; 1922 (587)
Fr. Pélissier, Fr, 21.56.15; 1923 (587) E. Masson,
Belg, 19.41.04; 1924 (587) Fr. Pélissier, Fr, 20.47.21;
1925 (587) H. Suter, Schw, 20.13.30; 1926 (587)
A. Benoit, Belg, 19.25.40; 1927 (587) G. Ronsse,
Belg, 19.14.50; 1928 (597) H. Martin, Belg,
21.20.00; 1929 (589) G. Ronsse, Belg, 21.39.45; 1930
(598) G. Ronsse, Belg, 19.26.17; 1931 (600) B. Van
Rysselberghe, Belg, 18.19.21; 1932 (601) R.
Gijs-sels, Belg, 18.08.49; 1933 (588) F. Mithouard, Fr,
16.09.00; 1934 (588) J. Noret, Fr, 12.29.27; 1935
(578) E. De Caluwé, Belg, 12.21.30; 1936 (586) P.
Chocque, Fr, 12.53.12; 1937 (572) J. Somers, Belg,
12.46.57; 1938 (572) M. Laurent, Fr, 16.16.10; 1939
(572) M. Laurent, Fr, 15.15.01.
Bordeaux—Paris låg nere under kriget men
kördes ånyo 1946, då med tidningen L’Equipe
(L’Autos efterträdare) som arrangör. Segrare
1946 E. Masson, Belgien, 16.59.40, 1947 J.
Somers, Belgien, 17.50.12. Distansen var båda åren
596 km. P. B.
*B ORDTENNIS.
Av Gunnar Ollén.
Medan tävlingsbordtennisen under
1920-och 30-talen dominerades av ungrarna
med backhand-virtuosen G. Barna som
främsta stjärna, har efter andra
världskriget Tjeckoslovakien framträtt som
bästa nation med B. Vana som ledande
namn. Tjeckerna spela ett hårt
offensivspel med forehand som främsta vapen,
använda hårt skuren defensiv nära bordet
och utspekulerade skruvservar. Efter
tjeckerna kommo 1947 USA och Ungern,
därefter en grupp bestående av
Frankrike, England, Österrike och Sverige samt
ett stycke efter dessa de övriga c:a 15 i
VM deltagande länderna. I samtliga
länder, där tidigare defensivt spelsätt
dominerat, har en tendens mot offensivare spel
kunnat iakttagas, alltsedan nätet sänktes
från 17,1 till 15,5 cm höjd 1938.
Stark utveckling i Sverige.
Sedan spelet i Sverige legat i en
vågdal 1932—38, har intresset därefter
stigit så kraftigt, att den tidigare
högperioden under 1920-talet ställts fullständigt i
skuggan. Ökningen av antalet föreningar
från 89 år 1938 till över 500 år 1947 (11373
tävlingsspelare) talar sitt tydliga språk.
Det internationella utbytet med
landskamper och deltagande i utländska
turneringar samt turnéer av gästande
världsstjärnor har varit synnerligen livligt.
Organisationen inom landet har uppbyggts
efter RF:s riktlinjer.
En följd av denna frammarsch för
sporten blev Svenska Bordtennisförbundets
inval 1943 i Riksidrottsförbundet som ett
av dess specialförbund. Invalet
markerade, att bordtennisen numera är erkänd
som idrott, och gav en ekonomisk
grundval, som ytterligare stimulerade
frammarschen. Skol- och korporationsbordtennis,
bordtennis för damer, juniorer och
old-boys, allsvenskt seriesystem, årliga SM
och DM, landsdelsmästerskap och
stadsmatcher äro samtliga utslag av den liv-
213
215 213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
